BIBELN
Hur länge har jag tänkt att jag ska läsa Bibeln? Säkert 40 år eller närapå. Inte sjutton har det blivit av. Jag tror att felet är att jag börjat från början och tänkt att jag ska läsa från pärm till pärm. Men jag har tröttnat ur på alla ättelängder och på Jahves (eller snarare hans uttolkares) tjat om att gör du si så ska du DÖ och gör du så så ska du DÖ och den som gör ditt ska DÖ och den som gör datt ska DÖ och, herregud, finns det någon kvar längre eller har alla DÖtt? Nu tänkte jag att jag ska ändra grepp och satsa på en bok i taget och de behöver inte läsas i ordning. Nej, jag kanske inte hinner med hela Bibeln under året. Då är det så. Men om jag läser några av böckerna i alla fall.
Bibeln är trots allt grunden till vår (kultur)historia under de senaste 1000 åren. Och jag blir mer och mer imponerad av kristendomen för varje år. Nej, inte över korståg, katolska pedofilpräster, 'kvinnan tige i församlingen' etc utan av det grundläggande: varje individs ovillkorliga värde. Och detta sett mot bakgrund av den tid då kristendomen uppstod och anamades. Kristendomen idag ter väl sig knappast imponerande, men nu har vi ju skördat frukterna av det den bringade oss och ser dem som självklara. Lite som med socialdemokratin. Hur imponerande är Socialdemokraterna idag? Idag när vi redan skördat frukterna. Men hur såg det ut för 100 år sedan och vart har Socialdemokratin fört oss? Det är så lätt att ta saker för givna. Nej, jag röstar inte på Socialdemokraterna, men jag är väl medveten om vad de gjort för vårt land.
Egentligen skulle jag velat vara med i en Bibelstudiegrupp, fast en med social-historisk-litterär inriktning. Det skulle vara oerhört intressant.
GREKLAND
Jo, jag älskar Grekland. På ett tämligen oromantiskt plan, vill jag påstå. Jag kan bli helt galen på greker och Grekland, jag lovar! Men icke desto mindre... Som med mina barn; jag älskar dem tusen miljoner stjärnskott, men satan i gatan vad jag kan bli trött och less på dem.
Kärleken till Grekland började med de grekiska sagorna. Därefter kärlek till den grekiska jag hörde, företrädesvis manliga, grekiska invandrare tala på caféer runtom Stockholm. Så enkelt! Grekiska är i mina öron världens vackraste språk. En gång i tiden hade jag långt gångna planer på att bosätta mig i Aten, men saker kom emellan.
Jag började - som tidigar nämnt - att läsa Odysséen på min och Drakungens rundresa i Klassiska Grekland och förvånades över hur lättillgänglig den trots allt var. Men så glömde jag den på planet. Det känns ju rimligare att börja från början, så nu har jag skaffat mig ett ex av Iliaden. Därtill Kallifatides Slaget om Troja och Iliaden - en cover av Dimitrios Iordanoglou (som uppenbarligen är svensk, ha ha, jag trodde att den var översatt. Men det spelar ingen roll - Kallifatides är ju också svensk - bara lite oväntat). Jag har också några böcker om Bysans på lut, liksom ett drama av Sofokles och en diktsamling av Nikos Dimou. Och så lite annat smått och gott som vi får se om jag hinner med.
jag håller fullständigt med dig angående Bibeln. den bör en känna till om en är intresserad av litteratur. jag skulle också önska mig en Bibel - studiegrupp med kartor och utblickar mot annan litteratur. det skulle kräva en beläst präst eller litteraturvetare, men sådana finns väl? vi har en liten ny präst här som lyckas tala så att maken och jag springer hem och slår upp Bibeln för att kolla. senast var det Ruts bok.
SvaraRaderaVad kul att du kommenterade här! Jag har faktiskt besökt några gudstjänster nu i sommar - för typ första gången i mitt liv med undantag av någon 1a advent - och jag har, trots att jag inte är troende, tyckt att det har varit väldigt berikande. Jag ska föröka gå mer regelbundet framöver. Existentiella frågor, moral och etik gäller ju alla människor, oavsett tro, och det är mycket det som det handlar om.
Radera