Matrix

 

Marie de France är utslängd från hovet för att hon är för ful för att giftas bort. 

Året är 1158 och hennes förtvivlan är lika intensiv som det tunga regnet, som smutsen och den överväldigande stanken av ruttnande kött och själar.  Men när valet står mellan att begravas levande eller att rädda ett kloster som rids av svält och sjukdomar ser hon ingen annan utväg än att kavla upp ärmarna. Med list, mod och passion leder hon sina nunnor till ett isolerat liv i lyx och lust, undan farorna av illasinnade män och köttsliga frestelser. 

Matrix är en svindlande språklig läsupplevelse som fångar medeltidens magiska miljö av överdåd och äckel med en inlevelse som kryper under huden. Med avstamp i verklighetens Marie de France ger romanen ett häpnadsväckande nytt perspektiv på kvinnor genom historien, och vår historia i stort. 

Jag har redan halkat efter ordentligt när det gäller min "läsdagbok" trots nyårets intentioner. Ack! Den här klämde jag in som extra ljudbok, utöver januaris TBR.

Jag hade hört så väldigt mycket gott om den här boken, både i svenska bokbloggar och av de brittiska booktubers jag följer - tvenne herrar med en boksmak som liknar min. Lauren Groff verkar också generellt anses som en ypperlig författare.

Jag hade nog förväntat mig något mer historiskt trovärdigt. Mer av Wolf Hall - eller åtminstone Arn. Men för all del, i början tyckte jag att boken var rätt rapp med bra flyt, riktigt trevlig trots allt. Men nää, jag gillade verkligen inte det här. Synen på religion, sexualitet och kvinnor känns helt anakronistisk och det var bara tramsigt med nunnor som rumlar runt i sänghalmen. 

Jag borde verkligen anteckna när jag läser, så att jag kommer ihåg bättre när jag ska skriva om böckerna, men det är ju särskilt knöligt när det gäller ljudböcker, som jag mestadels lyssnar på i bilen. Inte läge att sitta och anteckna där. Hur som helst är det här ungefär det avtryck boken lämnade.

Inläsningen var inte heller något vidare. Annars har jag för mig att jag brukar gilla Katharina Cohen. Jag förstår inte varför hon envisas med att uttala alla namn på franska och med skorrande R. Kom inte de där R:en på 1700-talet? Eller var det då de nådde Danmark och Skåne? Och inte för att jag är någon hejare på latin - uttalet har ju också förändrats genom seklerna - men det finns ju ändå gränser!