Havsboken

Ja, jag fortsätter att försöka komma ikapp med januaris böcker; det här var nummer sex för året.

Från en bräcklig båt i en fjord vid Lofoten utforskar två vänner havsdjupen samtidigt som de försöker fånga en monstruös haj: den gigantiska håkäringen som enligt forskarna kan bli sju meter lång och 400 år gammal. Sedan urminnes tider har människan försökt bemästra havet och dess invånare med lika doser förskräckelse som fascination. Männen i den lilla fiskebåten får både tid och anledning att reflektera över relationen mellan havet och människan samtidigt som de gör allt för att överlista sitt byte ...

Havsboken är en spännande och underhållande berättelse som med hjälp av historia och vetenskap, mytologi och humor ger en helt ny förståelse för havet där allting började.

Ja, bortsett från att jag inte för mitt liv kan begripa varför man vill häva ihjäl en stackars haj som man varken kan äta eller göra något annat med...

så var det här en väldigt trevlig bok. Den innehöll mycket intressant, inte bara om håkäringen som visade sig vara en väldigt fascinerande varelse. Tidigare visste jag i princip inte mer än att det är en haj som ska finnas i "våra vatten" och frågan är om jag inte ibland förväxlat den med brugd. 

(Fast att tonfisken skulle vara varmblodig, som det påstås, är väl en sanning med modifikation)  

Jag hade med ett utdrag i En smakebit på søndag för några veckor sedan.

Håkäring

Det var Vargnatt som gjorde mig nyfiken på boken, och jag lyssnade på den för utmaningen Naturlig läsning.