Based on the extraordinary life of her grandfather who worked as a night watchman and carried the fight against Native dispossession from North Dakota all the way to Washington, D.C., Louise Erdrich's new novel unfolds its themes of love and death and Native struggle with lightness and gravity and with the elegant prose, sly humor, and depth of feeling that only a master writer can offer.
Det här är en av det första böckerna jag lyssnade på i januari, och jag borde naturligtvis ha skrivit om den förr, medan den ännu var färsk i minnet. Det jag kan konstatera, så här i efterhand, var att det inte var en bok som lämpade sig att lyssna på i bilen. Jag tappade fokus alltför ofta och var tvungen att lyssna om och lyssna om. Andra halvan, ungefär, såg jag till att lyssna på när jag hade möjlighet att fokusera bättre, och från att inte ha berört mig avsevärt så blev den riktigt, riktigt bra. Egentligen borde jag ha lyssnat om på hela, det hade den sannolikt varit värd, men nu blev det inte så.
Jag ska definitivt läsa mer av Erdrich - kanske faktiskt ta och lyssna på denna igen. Jag tycker om det där inslaget av folktro - eller vad jag nu ska kalla det - och magi som ofta finns närvarande när man vidgar sina läsvyer utanför det västerländska.
The Night Watchman tilldelades Pulizerpriset 2021 och passar därför i Prisat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar