En smakebit på søndag - Spela för mig Zorba

Idag utgår smakebiten från Betraktninger.

"Kom hit", säger han till den med allvarlig röst, "kom hit, förtappade själ!"
Och så börjar förhöret. Själen faller till Guds fötter. -"Nåd", ropar den, "jag har syndat!" Och den börjar tala om alla sina synder. Den pratar och det blir inget slut. Gud tycker det är tråkigt och gäspar. - "Tyst", säger han, "du spräcker sönder öronen på mig!" Och paff! så tar han ett tag i svampen och suddar bort alla synderna. "In med dig i paradiset!" säger han. "Petros, ta hand om den här stackaren också!"
För du skall veta, Gud är en förnäm herre, och det förnäma sättet, det är att förlåta.

Zorbas tankar om Gud och synd.

Jag har länge velat läsa den och nu när Månadens språk är grekiska har det äntligen blivit av. Det har gått lite segt - jag började med den redan i midsomras - inte för att boken är dålig, men det blev så att jag stack emellan med Rövarna i Skuleskogen, som kändes så passande att läsa uppe i buan, och lite grekiska tragedier och grekisk poesi.

Inte så länge sedan jag delade denna, men här kommer den igen:

TBR juli

Ny månad och det är lite som nyårsafton, ett tomt blad att fylla. Jag kan känna mig helt euforisk när jag planerar in vilka böcker jag ska läsa och ljudböcker jag ska lyssna på.

Eftersom jag tyckte så himla mycket om Människornas jord av Pramoedya Ananta Toer så har jag varit på bibblan och lånat fortsättningen, Ett barn av alla folk. För jag vill naturligtvis veta hur det går för Minke och de andra.

Månadens språk är kurdiska och på bokrean fann jag denna.

En svensk klassiker, sådan som jag känner att man bör ha läst. I min egen utmaning Förkovran finns denna liksom de följande delarna - Kyrkbröllop och Kungens rosor - och jag ser fram emot att läsa dem. Kanske blir det inte alla tre under juli, men jag ska börja i alla fall.

Det har blivit lite dåligt läst i utmaningen 3x3, trots att det är böcker som jag verkligen vill och längtar efter att läsa. Böckerna om Mma Ramotswe är ju lättlästa och trevliga och jag borde kunna klämma en i juli, tänker jag. Kanske när jag åker på semester med ungarna. Då må det vara något lättillgängligt om det ska funka.

Hur många gånger har jag sagt att jag ska läsa Desirada? Gah! Ska det nu äntligen bli av? Spänningen är oliiidlig ;) Ingår även den i 3x3.


Ja, och så ska jag få till en hyllvärmare också. Vi får se vilken jag väljer.


Och så ljudböckerna:

Jag ska lyssna klart på The Snow Child av Eowyn Ivey. Vet inte riktigt vad som tagit åt mig, amerikanska bestsellers brukar ju inte vara min grej, men nu är jag visst igång. Titel och omslag drog naturligtvis till sig min blick - snö, vinter, saga. För även om jag inte riktigt gillar vintern längre, så lockas jag fortfarande av den både i ord och bild. Utspelar sig i Alaska, bara det liksom :)

Nina Wähäs Testamente kom i dagarna som ljudbok på Storytel.

Marit Kaplas intervjubok Osebol låter ju hur intressant som helst. Säkert omslaget jag reagerade på när jag fann den på Storytel. Stjärnhimlen är ytterligare något som drar min blick till sig.

Camus Pesten blir sannolikt mitt val av klassiker för 6 klassiker på 6 månader - del 4.

Mera sagobetonat: The Bear and the Nightingale av Katherine Arden. En medeltida by i norra Ryssland. Inspirerad av rysk folklore. Det låter något! Första delen i en serie på tre har jag just googlat mig till. Snö och stjärnor här med :)

Alla Torgny Lindgrens publicerade noveller - och några till. En del av dem lär jag redan ha läst, men det spelar ju ingen roll. Jag liksom behöver lyssna på Lindgren. Hans inläsningar är bland det mest fantastiska jag vet.


Mycket nord och tassemarker här bland ljudböckerna :)

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

 

Jodå, nu har jag äntligen läst Nils Holgersson. Det var ett stycke där i början någonstans då jag tyckte att den var lite tradig, men på det stora taget riktigt, riktigt bra. I boken blandas berättelsen om Nils och gässens färd med geografisk info, berättelser och sägner, bland annat om hur landskapen kommit till och fått sitt utseende. Nog märks det att det är ett Sverige för 100 år sedan som beskrivs:

Så gick vi då alla tjugu vägen åt Falun. Vi brukade gå tre eller fyra mil om da'n, och till Stockholm kom vi på sju dar. Det var annat, det, än att få sätta sig på tåget, som kullorna nu gör, och bara åka dit så orimligt bekvämt på en åtta, nie timmar.

Det var på snälltågens tid det ja, det gick väldigt schnell då :) Vad tar det nu? 2½ timma?

Kapitlet där Selma berättar om sin barndom och hur boken kom till gillade jag särskilt.

Jag antar att det är allom bekant vad boken handlar om, men jag klistrar ändå in infot.

Romanen var ursprungligen skriven som läsebok i svensk geografi och ingick i serien Läseböcker för Sveriges barndomsskolor. Trots att den var tänkt som läsebok i inrikesgeografi har boken översatts till många språk. Boken var även den svenska barnbok som, ända tills Astrid Lindgrens stora succé Pippi Långstrump översatts till flest språk, över 60 st. Sagan handlar om Nils Holgersson, en pojke som blir förvandlad till en pyssling och som på ryggen av en gås får resa genom hela Sverige. Resan började, enligt historien, den 20 mars år 1898 och slutade då Nils kom hem till Västra Vemmenhög den 8 november samma år. Gåskarlen heter Mårten och är en vit tamgås som bestämmer sig för att slå följe med de gråa vildgässen. Ledargåsen heter Akka, med namn av det lappländska bergsmassivet med samma namn. Berättelsen lockade snabbt läsare ur alla generationer. Med suverän berättarkonst förenar den sagans fabulering med syftet att ge kunskap om Sverige och blir också en hyllning till arbetet och den goda viljan

Boken var mitt val av klassiker för juni i 6 klassiker på 6 månader - del 3 och jag är verkligen glad att jag har läst den.

Kvinnor i arganträdets skugga

Den här boken har jag spanat på en längre tid, kanske är det omslaget som dragit till sig min blick varje gång jag varit på biblioteket. Och så författarnamnet förstås, eftersom jag lockas av namn som inte låter västvärlden.

Tizinoualt, södra Marocko. Under upptakten till den stora berbiska högtiden moussem möts tre kvinnor. Mailouda rymde som ung med en musikgrupp. Hafsa har blivit gravid med sin husbonde. Fatima har lämnat sitt hemland och blivit journalist. Alla tre revolterar på olika sätt mot det patriarkala systemet i ett Marocko under förändring.

Genom vardagens kamp och tärande leda följer vi dem och får till slut veta vad som fört dem till denna plats, vid tiden för moussem. Högtiden hålls årligen för att hedra den helige mannen Sidi Hmad, kvinnornas beskyddare och bundsförvant. På Sidi Hmads tid brukade kvinnor söka sin tillflykt till arganträdet nära hans helgedom. Än idag samlas kvinnor under trädet vid tiden för mousseum, men syftet är nu ett helt annat.

Som någon recensent skrev, lite väl "sockrat" slut, men i övrigt intressant och gripande om kvinnors situation i Marocko i slutet av 90-talet - liksom i stora delar av världen - under stenhårt patriarkaliskt styre utan möjlighet att leva sitt liv annat än som en mans ägodel, sin mans, sin fars eller någon annan manlig släktings.

6 klassiker på 6 månader - del 4

Klar!

Självklart hänger jag på när Vargnatt kör 6 klassiker på 6 månader - del 4. Här är mina val:

Öster om Eden - John Steinbeck

Farväl till vapnen - Ernest Hemingway (Fast det blev på engelska, A Farewell to Arms)

Ulysses - James Joyce

Ivanhoe - Sir Walter Scott

Tsarens kurir - Jules Verne

Pesten - Albert Camus

Jag hade för avsikt att välja Borta med vinden, men nu har jag vänt upp och ner på min bokhylla utan att hitta den. Gah! Vart tar mina böcker vägen? Nu är det tre som är spårlöst borta. Jäkligt frustrerande.

Jag är ju väldigt förtjust i Steinbeck, så varför inte ta sig an denna? Vredens druvor ingick i del 3. Kommer att lyssna på den.

Eftersom jag tyckte mycket om Klockan klämtar för dig, som även den ingick i del 3, så fortsätter jag med denna. Det blir ljudbok i det här fallet också.

Jo jo, friskt vågat! 37 timmar ligger den på, men har jag klarat Pickwickklubben så! Den låg på 41 och var inte särdeles lättläst (-lyssnad) - till skillnad från det andra jag läst av Dickens. Men jag lär ju inte hinna så särdeles mycket annat den månaden.

Och så något mer lättsmält - tror jag i alla fall. Jag kanske lurar mig på grund av filmen. Ivanhoe skrevs 1820 (eh... sade jag lättsmält?). Jag har den som bok, men den finns även på Storytel. Vi får se om jag får till det med läsningen eller om jag lyssnar.

Jules Verne är ju kul, så jag väljer Tsarens kurir. Den finns inte på Storytel, inte som ljudbok, så det blir till att läsa.

Jag har faktiskt inte läst Camus. Det måste det bli ändring på! Jag börjar med Pesten, dels för att jag tror att den är bra, dels för att den finns på Storytel :)


Lite taskig spridning här, inser jag. Bara manliga författare och 2/3 är anglosaxiskt, 1/3 franskt. Men är det inte så att de böcker vi i väst benämner 'klassiker' företrädesvis är skrivna på engelska - kanske lite franska och tyska också? Jo, vi har ju våra egna, de svenska, också förstås. Men i övrigt?

Vilken jag börjar med återstår att se. Det blir inte Ulysses i alla fall. Det får bli när jag pendlar igen.

Helgfrågan vecka 25

Dags för helgfråga i bokhörnan hos Mia.

Vilken bok ser du framemot att läsa i midsommar?

Jag har precis börjat med Spela för mig Zorba av Nikos Kazantzakis, en bok jag velat läsa länge. Jag har inte funnit den på något av de bibliotek jag frekventerar (!) och nu, när Månadens språk är grekiska och jag dessutom har Grekland som tema för året så tog jag mig i kragen och inhandlade ett ex via Bokbörsen.

Jag har faktiskt inte sett filmen, men hade gärna velat. Den här scenen är väl allom bekant.

Bonusfråga:Hur firar du midsommar?
Jag ligger nerbäddad i min säng i buan sedan en vecka och surar över att jag är sjuk, nu när jag äntligen skulle få mina två veckor helt ensam där uppe och vandra i skogen, läsa och försöka komma igång och springa. Blä! Nu när det är som allra vackrast.



Min lilla stuggu är den som ligger, knappt skönjbar, längst in vid vägens slut vid 0.49. Och visst är de fina Martin och hans Stanley!? Och så lilla söta Cirro bakpå lasset :)

Tom

I Veckans topplista v 22 - Vårens bästa hade Bokdamen med denna och jag blev nyfiken. Dels gillar jag Nesser, dels är den kort och ja, åtminstone en person tyckte ju uppenbarligen att den var väldigt bra.

Ett nattligt telefonsamtal. Under normala omständigheter hade Judith Bendler inte svarat, men något får henne att lyfta luren. "Det är Tom" säger rösten i den andra änden och frågar om de kan träffas. Kort efter bryts samtalet. Hon räknar efter och finner att det har gått tjugotvå år och två månader. Är han plötsligt tillbaka efter all denna tid? Judith har anledning att tvivla på hans identitet och anar att mannen som utger sig för att vara hennes styvson är en bedragare. Men varför? Vad är han ute efter?

Spännande, lite obehaglig och riktigt bra. Varför läser jag inte mer Nesser? Bra inläsning av Anna Maria Käll. Irriterande nog verkar Storytel ha en bugg i sin sökfunktion för när jag klickar på hennes namn för att hitta fler inläsningar så hamnar jag på Astrid Lindgren. Gah!

Ett hål om dagen

Louis Sachars närmast kultförklarade Ett hål om dagen som utkom första gången 1998. Sedan dess har titeln getts ut över hela världen, i ständigt nya format. 2003 blev boken film i Hollywood. Här träffar läsaren otursförföljde Stanley Yelnats. Han är oskyldigt anklagad. Dömd att gräva hål i en torr, öde öken. Det är verkligen inte lätt att vara Stanley. Ett hål om dagen är ett mångfacetterat mysterium med en stor portion svart humor.

'Kultförklarad' - och jag hade aldrig hört talas om den förrän jag fann den i någon lista. Samma lista där jag fann A Tree Grows In Brooklyn, det är jag ganska säker på, men vilken? Eftersom båda titlarna är avsedda för 'unga vuxna' börjar jag fundera på om det kan ha varit en sådan 100 bästa-lista som jag sprang på någonstans. Fast när jag googlat i efterhand har jag inte träffat på någon.

Som vanligt blir jag galen när inläsaren - och/eller producenten - inte bemödat sig med att kontrollera uttal. Det heter tarántel, inte tarantél. För övrigt sannolikt en felöversättning; engelskans tarantula ska inte översättas med tarantel utan med fågelspindel. Inte samma sak! (Och tarantella är inte en spindel, det är en dans. Jag får krupp när folk kallar fågelspindlar för tarantella; så småsint är jag). I övrigt en mycket bra inläsning.

En riktigt, riktigt charmig bok. Läs den!

Regn i Nhã Nam

Med ett språk, som är en blandning av en realism och närmast sagoliknande inslag, skildrar vietnamesen Thiêp ett land och dess folk, både i stort och smått. Han räds varken det finstämt poetiska eller det fula, det grova. Trots att vi rör oss både bland maktens män, halta skalder och en och annan skön mö, så är Thieps historier jordnära som skildringar av den mänskliga naturen. I tolv korta noveller skildrar Sydostasiens kanske främsta novellist den vietnamesiska landsbygden i både nutid och dåtid, i enkla förhållanden, och bland kungar och herremän.

I hela mitt liv har min bokletarblick haft siktet inställt på författarnamn som inte låtit svenska eller anglosaxiska och mitt intresse har snarare dragit sig öster- än söder- och västerut. Jag har alltid föredragit kortromaner och noveller framför tegelstenar. Jag har alltid älskat magisk realism och det sagoaktiga. Nguyễn Huy Thiệps är ansedd som en av Asiens främsta författare och bokomslaget är ursnyggt. Så varför, varför, VARFÖR gillade jag inte den här boken? Jag hade förväntat mig att jag skulle tycka att den var underbar, men sanningen att säga så förstod jag den inte alls.

Någon som har läst den och kan bringa mig till något slags insikt?

Veckans topplista v 25 - Historiska romaner

Veckans topplista hos Johanna gäller historiska romaner. Det var inte helt  lätt. Dels finns det ju så väldigt många att välja bland, dels kom jag på mig, medan jag funderade, med att ideligen tänka på sådana som känns historiska idag, men som inte så säkert var det då de skrevs. Min vana trogen fuskar jag lite vad gäller antalet *host*. Ändå har jag hela tiden en känsla av att ha glömt någon/några viktiga. 

1. Jag Claudius - Robert Graves

Fiktiv självbiografi av den romerske kejsaren Tiberius Claudius, född år 10 fKr. Det var förvisso länge sedan jag läste den, men jag minns den som fantastisk. Och TV-serien, som jag älskade den! Jag var kär i Derek Jacobi, ha ha! 

2. Rötter - Alex Haley

Haleys egen släkthistoria, från anfadern Kunta Kinte, som skeppades som slav från Gambia i slutet av 1700-talet, till nutid. Länge sedan jag läste denna också, faktiskt direkt då den kom ut på svenska. Jag borde läsa om den. 

3. Tystnaden - Shusaku Endo

Om kristna i 1600-talets Japan. Hemsk och vacker. 

4. Livläkarens besök - Per Olov Enquist

Danmark 1700-tal. Den psykiskt sjuke kung Kristian VII, hans gemål Caroline Mathilde och livläkaren Struensee. Augustpriset 1999.

5. Välj själv! 

Alltså, det går ju inte att välja en bland alla de fantastiska svenska historiska serierna och romanerna. De borde vara med allihop: Utvandrareposet, Trälserien, Stadserien, Barnserien, Raskens, Jerusalem, Röde Orm och Ormens väg på hälleberget - m fl titlar av dessa författare. 

Hedersomnämnande:

Arnserien - Jan Guillou

Drottningens chirurg-serien - Agneta Plejel

Everything I Never Told You

Eftersom jag blev så förtjust i Små eldar överallt letade jag efter fler titlar av Celeste Ng på Storytel och fann denna, som ska vara Ngs debutroman.

Lydia is dead. But they don’t know this yet.

So begins this exquisite novel about a Chinese American family living in 1970s small-town Ohio. Lydia is the favorite child of Marilyn and James Lee, and her parents are determined that she will fulfill the dreams they were unable to pursue. But when Lydia’s body is found in the local lake, the delicate balancing act that has been keeping the Lee family together is destroyed, tumbling them into chaos. 

A profoundly moving story of family, secrets, and longing, Everything I Never Told You is both a gripping page-turner and a sensitive family portrait, uncovering the ways in which mothers and daughters, fathers and sons, and husbands and wives struggle, all their lives, to understand one another.

Nja, jag vet inte om jag tycker att de struggle all their lives to understand... även om det är just det de sannerligen borde göra. Som hos Mrs Richardson i Små eldar överallt, tycker jag att den totala bristen på självinsikt och lyhördhet som detta föräldrapar uppvisar är häpnadsväckande. Men hos dessa finns åtminstone något ynkligt och förtvivlat som gör att det är lättare att känna något slags ömhet och empati, medan jag uppfattar Mrs Richardson som enkom självgod och uppblåst och därmed väldigt svår att känna sympati för, även om hon faktiskt åstadkommer mindre skada i sin omgivning än dessa två.

Förvisso inte lika bra som Små eldar överallt, men absolut bra och läsvärd!

Allt jag fått lära mig

Se här, det händer att jag läser böcker som inte har 30 år på nacken. Ibland är jag någorlunda med min tid :)

På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. På somrarna hjälper hon sin mamma att koka örter och på vintrarna arbetar hon i sin pappas skrotverkstad. När hon får ett stålrör genom benet, eller när hennes storebrors ben börjar brinna, åker familjen inte till sjukhuset, hennes mamma behandlar såren med örtomslag. Familjen är mormoner och survivalists de lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy, Martin Luther King.

Boken är den amerikanska författaren Tara Westovers internationella bästsäljare om en uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att plugga matte och historia och umgås med andra barn. Hennes storebror blir den som kommer hem med nyheten att det finns en annan värld bortom gården en värld som kan ge henne ett helt annat liv.

Men herregud! Är det här på riktigt liksom? Helt sanslöst och fullkomligt ofattbart och det går inte att sluta läsa (lyssna). Och att inte pappa Westover sitter inburad och väl övervakad sedan länge är obegripligt. Är det verkligen på riktigt det här?

Små eldar överallt

Jo men, så var det då äntligen min tur att läsa (lyssna på) Små eldar överallt, efter att ha sett den tas upp och hyllas i var och varannan bokblogg.

Jag har hela tiden uppfattat omslaget - jag har väl mest sett småbilder - som (näckros-)blad på en vattenspegel och tänkt mig de där små eldarna som något vackert, glimtar av ljus i en tropisk miljö. Ha ha! Nu kan jag inte riktigt se de där näckrosbladen på vatten längre, utan hus, gator och gräsmattor framträder i all önskvärd tydlighet. Och de små eldarna var ju inte heller riktigt vad jag tänkt mig.

Hur kunde allt gå så snett i en så lycklig familj som Richardsons? När började idyllen Shaker Heights att förändras? Var det när Mia Warren flyttade in med tonårsdottern Pearl i släptåg? Eller började det redan vintern innan, när ett spädbarn hittades övergivet utanför brandstationen? En roman om hemligheter och lögner, om starka blodsband och om en moderskärlek så intensiv att den når bortom dem.

Ja, den var precis så bra som ni alla säger! Och ni som inte läst den än... gör det!

Men den där Mrs Richardson, hu! Vilken obehaglig människa, jag får gåshud! Helt inom det alldeles "normala" men i så total renons av självinsikt, självkritik, empati och etisk kompass. Går någonting upp för henne efter bokens avslutning tro?

(Men faktiskt, vad fan bryr jag mig om vad Reese Witherspoon har sagt om boken? Vem är Reese Witherspoon liksom? Ingen som sysslar med litteratur i alla fall, så vitt jag kunnat utröna. Varför slår de upp hennes namn på omslaget? Sätt dit en yrkesmannarecension istället, eller namnet på översättare eller den som skapat omslaget. Gah, vad sådant irriterar mig!)

Floden mellan bergen

Jag har länge tänkt att jag ska läsa Ngũgĩ wa Thiong'o - dels för att jag vill läsa mer afrikansk litteratur generellt, dels för att Thiong'o ofta omtalas i Nobelprissammanhang, vilket borgar för kvalitet tänker jag - och nu har det äntligen blivit av.

Två gikuyu-stammar i Kenya under den brittiska kolonialtiden strider sinsemellan om värdet av gamla traditioner kontra det nya västerländska inflytandet. Konflikten markeras geografiskt av floden som rinner mellan samhällena. Ett älskande par från vardera sidan försöker överbrygga klyftan, något som resulterar i en tragedi.

Floden mellan bergen är en roman om ett splittrat folk under ockupation och förtryck, men också om de kollektiva berättelsernas inneboende kraft.

Jo, den var absolut läsvärd och jag tänker läsa mer av Thiong'o. Möjligen låg det den något i fatet att jag just läst Pramoedya Ananta Toers Människornas jord, som var så fantastiskt bra.

Alltså, den här utgåveserien har ju så fantastiskt snygga omslag!

Det här var min första bok i juni, och jag ska se om jag kan dokumentera ikapp.

Hett i hyllan #10

På torsdagar kör Monika  Hett i hyllan, om böcker som stått i hyllan i evinnerliga tider men som förtjänar att komma fram i ljuset.

I ärlighetens namn har jag hysteriskt många, hysteriskt gamla böcker i min hylla. Många har stått där i 20-30 år :/ När jag väljer ut mina böcker så försöker jag leta fram något som dels är riktigt gammalt, dels lockar till läsning. För där står rätt mycket som jag vet att jag aldrig någonsin kommer att ge mig i kast med också. De böcker jag lägger upp under denna etikett, lägger jag i en hög för att ta itu med i Hyllvärmarutmaningen. Heja mig!

Jag gillar verkligen Gabriel García Márquez och jag gillar kortromaner, så varför jag inte tagit itu med denna 92 sidor korta är mig en gåta.

Hett i hyllan #9

Så här skriver Monika på bloggen Bokföring enligt Monika:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag har inte läst en enda titel av Auster, något som stört mig rätt länge, så när jag sprang på den här för något 20-tal år sedan *host* så införskaffade jag den raskt. Sedan har den stått där i hyllan. Jag vill minnas att jag börjat på den några gånger utan att komma vidare. Antagligen för att jag just då inte riktigt förmådde läsa, eller för att det just då kändes motigt med engelskan. För ibland går det så geschwint att läsa på engelska att jag knappt märker att jag gör det, medan det vid andra tillfällen känns helt ogörligt. Jag vet inte riktigt varför det är så. Det borde ju vara en bok som passar mig, kort är den också. Så här står det på baksidan:

Meet Mr Bones, the canine hero of Paul Auster's remarkable novel. Bones is the sidekick of Willy G. Christmas, a brilliant but troubled poet-saint from Brooklyn. Together they sally forth across America to Baltimore, Maryland, on one last great adventure, searching for Willy's old teacher, Bea Swanson. Years have passed since Willy last saw his beloved mentor, who used to know him as William Gurevitch, son of Polish war refugees. But is Mrs Swanson still alive? And if not, what will prevent Willy from vanishing into that other world known as Timbuktu?

Men låter inte det hur lockande som helst?!