Klart jag hänger på när Vargnatt fortsätter sin klassikerutmaning. Del 1 och 2 klarade jag ju av utan problem - även om jag nu kom igång med del 2 lite sent och läste två av klassikerna en månad.
Här är mina val (inklusive lååånga anekdoter, som man naturligtvis kan hoppa över):
Ja, jag tänkte faktiskt lyssna på den på engelska. Jag har märkt att det är svårt att lyssna på engelska böcker i bilen, jag är mer känslig för alla bakgrundsljud och har ofta svårt att uppfatta vad de säger. Att börja med denna, nu i januari, då det är rätt mycket helgdagar, känns därför lämpligt.
I övrigt har jag inte bestämt någon ordning, jag tar böckerna som det faller sig.
Det är nästan så att det känns lite skämmigt att inte ha läst den här, i min ålder. Jag har en ganska fin utgåva från Bonniers, som har stått i hyllan i en halv evighet och jag hoppas att det ska funka att läsa den på vanligt vis, annars finns den också på Storytel. Jag hittar dock ingen bra bild på min utgåva, så det får bli den här välkända - men rätt trista.
Jag läste en gång en anekdot om hur fru Steinbeck var i Kina och lite nyfiken på huruvida hennes mans böcker fanns översatta till kinesiska tittade in i en bokhandel och frågade om de möjligen hade några böcker av John Steinbeck. Jahadå, svarade kvinnan i bokhandeln, vi har hans mest kända bok "De arga russinen". Jag vet inte om den är sann. Jag har den i denna utgåva, men den finns också på Storytel om det inte funkar att läsa.
Jag har tilltalats av den här titeln sedan jag var helt ung, jag vet inte riktigt varför. Men jag var nog 40 i alla fall innan jag fattade var den kommer ifrån. Jag verkligen älskar Donnes dikt.
No man is an island,
Entire of itself.
Each is a piece of the continent,
A part of the main.
If a clod be washed away by the sea,
Europe is the less.
As well as if a promontory were.
As well as if a manor of thine own
Or of thine friend's were.
Each man's death diminishes me,
For I am involved in mankind.
Therefore, send not to know
For whom the bell tolls,
It tolls for thee.
Jag har nog bara läst ett par titlar av Hemmingway förut: Den gamle och havet och Och solen har sin gång. Den här har jag inte, så det blir Storytel, helt säkert, för denna.
Den här har jag haft stående i bokhyllan i evigheter men först när jag läste H som i hök i början av året blev jag sugen på att läsa den. Finns inte på Storytel, så jag måste läsa den tjocka rackaren. Hoppas det funkar. Jag vet ju aldrig hur det ska gå med vanlig läsning för min del.
Jag har läst De tre musketörerna men inte denna. Jag har den inte så det blir Storytel för denna också.
Medan jag läste så fort jag kom åt som barn och tonåring, så var min lillebror helt hopplös. Det gick inte bra för honom i skolan, trots att han varken var korkad, hade dyslexi eller något neuropsykiatriskt som satte käppar i hjulet för honom. Han var helt enkelt så pedantisk på den tiden, att han liksom aldrig kom någonvart och någon lärare som såg vad det var frågan om och stöttade och hjälpte honom framåt hade han aldrig. Han gick ut 9:an med 1:a i svenska, matte och engelska - huvudämnena. Det tog han förvisso igen från gymnasiet och framåt och nu för tiden tjänar han mer än vad jag gör som läkare. Men hur som helst... det här med att lillebror inte läste och var dålig i skolan var förstås ett problem och familjen misströstade. Det satt liksom i ryggmärgen, även på mig, att allt skulle göras för att stimulera bror att läsa.
En eftermiddag fick jag plötsligt en intensiv och okuvlig lust att läsa De tre musketörerna. Jag insåg att om jag skyndade mig upp till bussen - som inte gick alltför ofta där vi bodde - så skulle jag hinna till bibblan precis innan den stängde och låna boken. Och jag hann. Jag minns att jag ilade hem från busshållsplatsen och att jag kände mig fullkomligt euforisk (ja, faktiskt!) av tanken på att komma hem och slänga mig på sängen och läsa. Men medan jag ännu stod på hallmattan och inte hunnit få av mig ytterkläderna tittade bror ut ur sitt rum. Bror som inte läst en enda bok i hela sitt liv. Vad är det där för bok? frågade han. De tre musketörerna svarade jag och började klä av mig. Om jag får den nu så ska jag läsa den, sa lillebror. Ja, gissa vad den indoktrinerade storasystern gjorde!
Han läste faktiskt ut boken och fort gick det, trots den är rätt tjock för att vara förstabok. Jag minns att jag inte litade på honom och ställde en del väl maskerade kontrollfrågor, men han svarade på dem alla. Han var lite sådan, lillebror. Han kunde inte simma heller (i lågstadiet, förvisso). Han kunde med nöd och näppe hålla sig flytande. Och så plötsligt kom han hem en dag och hade simmat 500 meter. Jag kan känna igen det här draget hos Drakungen, min äldste, som inte sa flasklock när han var 2 år, men plötsligt hade ett välutvecklat språk, som inte gick förrän han var 17 månader, men var duktigast av alla på dagis på att gå i skogen, som knappt kunde läsa anständigt när han gick ut 3:an, men nu läser konstant och som låg långt under målen i engelska när han gick ut lågstadiet men nu har A.
Selma Lagerlöf borde jag verkligen läsa mer av! Greven av Monte Cristo ska det bli spännande att höra dina åsikter om. Det är en bok jag tror att jag skulle tycka om!
SvaraRadera