En smakebit på søndag - Kapten Grants barn

Smakebiten utgår denna söndag från Astrid Terese på Betraktninger. Dela med dig en snutt av det du läser just nu; inga spoilers!

- Vad säger ni? utropade Glenarvan. Skulle vi, som har tagit oss över Pampas och genom Australien, vara rädda för en färd på högst 11 mil?

- Jag tvivlar inte på vårt mod och vår uthållighet, sade geografen. Och 11 mil är ingenting att tala om i andra länder än Nya Zeeland.

- Vad är det som är så farligt här då? frågade Glenarvan.

- Vildarna, svarade Paganel.

- Vildarna! utropade lorden. Skulle några stackars eländiga vildar hindra oss, välbeväpnade och beslutsamma européer?

- Det är inga eländiga vildar det är fråga om här, genmälde Paganel. Det är inte skygga och okunniga australier, utan det är de intelligenta, grymma och blodtörstiga maorierna. De bildar stora, fruktansvärda stammar, som slåss mot engelsmännen, ofta besegrar dem och alltid äter upp dem!

Hoppla! Högresta patagonier och håriga aboriginer och nu detta. Hur som helst är det väldigt kul att läsa Jules Verne och jag passar på när Månadens språk är franska.

Veckans mening - vecka 47

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord; en mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

Sent omsider kommer mitt bidrag. Jag har gått jour idag och är rätt sliten.

Den barmhärtige samariten är som bekant i nio fall av tio en kvinna och det är högst troligt att bibelkritiken så småningom kommer att uppdaga antingen en felöversättning eller också en förvanskning av urtexten.

Jag har just lyssnat färdigt på Olle Hedbergs Ut med blondinerna från 1939. En "pamflett mot antisemitismen och nazismen i Tyskland vid denna tid". Tyvärr inte mindre aktuell idag, även syndabockarna inte är desamma - inte primärt i alla fall; inte här i alla fall.

Trist omslag, men jag lägger in det ändå.

Veckans mening - vecka 46

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. 

- Garance, jag varna dig, om din hunden igen pissa en gång på mina åberdjinner, jag hårväxten ta bort på han också!

En ytterligt charmig liten bok.

TBR november

TBR för oktober gick väl si sådär. Visserligen har jag lyckats läsa lite mer, men i gengäld gick det sämre med lyssnandet. Middlemarch struntade jag i när jag upptäckte att det var en inläsare jag inte klarar av och  den på engelska visade sig ligga på 34 timmar - jämfört med 18 på svenska. För mycket just nu kände jag. Tagores The Boat Wreck och Danticats Everything Inside har jag inte hunnit med, delvis för att jag tjuvstartade på Livets tunna väggar, som jag hade planerat för november, men blev extra nyfiken på när den nominerades till Augustpriset. Den har jag en snutt kvar på.

Till helgen planerar jag mig ner till min ömma moder i Skåne - om de inte införs besöksförbud innan dess - och då hoppas jag hinna läsa en del. 

För Månadens språk, som är franska, tänkte jag läsa Metronom. Den verkar kul.

För Förkovran tänkte jag läsa tredje delen av Kristin Lavransdotter, Korset. Jag har en liten snutt kvar på del två.

I Boktolvan finns Tre starka kvinnor av Marie NDiaye. Jag gör ett nytt försök nu när den värsta lästorkan verkar ha givit med sig. Passar också in i Månadens språk.

Jag tänkte också göra ett försök med Jules Vernes Kapten Grants barn, som även den ingår i Förkovran, nu när franska är månadens språk.

Utmaningen 3x3 går det urdåligt med. Ska jag våga hoppas på att klara av att läsa fem böcker denna månad? I så fall gör jag ett försök med denna: Brudar i svart av Sirpa Kähkönen.

Och så ljudböckerna:

Livets tunna väggar ska jag lyssna färdigt på. 

Hurra, äntligen får jag vara med i en bokcirkel! Vi har startat en på jobbet och första boken blir Norrlands akvavit. Jag insåg till min förvåning att jag nog inte läst den.

Jag upptäckte att Don Quijote finns som ljudbok och ska göra ett nytt försök att lyssna i stället. Ingår också i Förkovran. (Fast jag måste säga att jag känner mig skeptisk till det där omslaget). Vi får se om jag försöker klämma den under bilresan till och från Skåne, eller om jag tar något mer lättsmält. 

En herrans massa franska böcker har jag nersparade på Storytel, en del av dem sedan länge.

Samtycket är väl den senast tillagda och den är jag förstås nyfiken på. 

I väntan på Bojangles har legat på vänt betydligt längre.

Minnen har väntat ungefär lika länge. Jag tror att den kan vara riktigt charmig.

I stället för Middlemarch - som i sin tur var ett planerat utbyte av Iliaden, som jag definitivt inte hinner läsa - tänkte jag lyssna på Hardys Hemkomsten.

Vi får väl se vad jag ror i land med...

Månadens språk - sammanfattning oktober

Oktober är till ända och månadens språk var portugisiska. Jag lyckades - trots rådande lästorka - läsa två romaner. Herr Napumoceno da Silva Araújos testamente av Germano Almeida från Kap Verde och Nio nätter av Bernardo Carvalho som kommer från Brasilien. Rätt bra båda två, lite annorlunda, och båda utrangerade biblioteksböcker.

Någon som läst något (ursprungligen) på portugisiska och vill dela med sig?

Månadens språk är franska

Ja, då var vi inne i november. När jag var barn var en termin olidligt lång, men nu hinner jag knappt med i svängarna. Jag skräms lite av att tiden går så fort, nu när jag närmar mig 60 och har levt betydligt längre än jag rimligtvis kan ha kvar. Jag befarar att jag alldeles plötsligt ska vara 85 och tulta runt med rollator och värkande kropp, utan att riktigt hunnit med livet. Nå väl...

Månadens språk är franska och jag misstänker att det inte kommer att vara svårt för någon att hitta en lämplig bok. Glöm bara inte alla författare utanför Frankrike som skriver på franska. Från Algeriet t ex Assia Djebar, Kamel Daoud och Nina Bouraoui. Från Marocko: Tahar Ben Jelloun och Abdellah Taïa. Från Mauritius: J-M G Le Clézio. Från Kanada: Lise Tremblay och Kim Thúy. Från Guadelope: Maryse Condé. Från Martinique: Frantz Fanon. För att nämna några.

Ett tips är att titta in hos Elisabeth Grate Bokförlag och Sekwa som båda ger ut mycket litteratur översatt från franskan.

Ett femtontal Nobelpristagare skriver/skrev på franska, dem kan man hitta här.

(Det är så jäkla knöligt att få bilderna bredvid varandra, så här kommer alla i en lång rad)

Veckans mening - vecka 43

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. 

Det var länge sedan jag var aktiv på bloggen, med undantag för uppdateringar gällande Månadens språk, som jag känner mig nödd och tvungen att administrera på ett anständigt sätt. Har man tagit fan i båten... 

Det är tid och ork som för närvarande saknas och det är bara att gilla läget. Jag hoppas att det ska bli lite bättre nu när trädgårds- och svampsäsongen snart är över och jag inom några veckor avlagt visit hos såväl far som mor. Jag har lyckats utverka ledighet både inför 1:a advent, Lucia och hela veckan före jul, så jag hoppas att det inte ska bli så stressigt som det brukar. 

Han sa till mig att ingen kan föreställa sig hur sorgligt och fasansfullt det känns att bli betraktad som räddningen av den som hellre försvarslöst överlämnar sig till första bästa som visar sig, ett människorovdjur kanske, än stannar kvar där hon är.

Ur Nio nätter av Bernardo Carvalho, som jag just läst ut för Månadens språk, portugisiska. Carvalho kommer från Brasilien.