Romanen om mönsterbutlern Stevens som ger sig iväg i sin husbondes bil på sitt livs första semester har blivit en modern klassiker. Författaren låter med ojämförlig mästerlighet den korrekte butlern ta läsaren med på en resa genom den engelska landsbygden 1956. Och genom sina egna minnen. Återstoden av dagen är en sorglig och humoristisk betraktelse över den vanliga människans demokratiska ansvar och en skarpsinnig och ironisk berättelse om missriktad idealism.
Jag har förstås sett filmen om än för rätt länge sedan. Den var väldigt bra. Anthony Hopkins var fantastisk. Och om jag minns filmen någorlunda rätt, så följde den boken väl, kan jag nu konstatera. Men en del skeenden uppfattade jag väldigt annorlunda när det beskrevs i boken, jämfört med hur de framställdes i filmen. I synnerhet den när Stevens blir utfrågad av lord Darlingtons gäster angående sina åsikter i ett antal politiska frågor. I filmen fick jag känslan av att Stevens kände sig bortgjord och illa berörd, i boken att han agerade efter Darlingtons önskemål och kände sig nöjd med sin prestation, att den var en del av det som gjorde honom till en "stor butler. Filmen gav mig mer en känsla av att Stevens var oförmögen till känslor, i boken mer som att han hade dålig kontakt med sina känslor. Nå ja, kanske minns jag den bara dåligt och detta är något som mitt minne skapat.
Jag tycker verkligen om det jag har läst av Ishiguro. Inte minst fascineras jag över hur totalt olika de tre böckerna är sinsemellan. Jag ser fram emot Berg i fjärran, som fasen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar