Ett helt liv

Inledning: En februarimorgon nittonhudratrettiotre lyfte Andreas Egger upp den döende getherden Johannes Kalischka, som aldrig kallades något annat än Hannes med hornen av folket i dalen, från halmmadrassen som var genomvåt och luktade lite surt, för att bära ner honom till byn på den mer än tre kilometer långa stigen som låg under ett tjockt snötäcke.

Jag fick nys om den här boken när jag googlade efter moderna tyska författare. Kanske var det när månadens språk var tyska, förra året. Ock så sprang jag på den på biblioteket.

Baksidestext: Andreas Egger är fyra år när han kommer till dalen som blir hans liv. Han är föräldralös och växer upp i en fosterfamilj, blir dräng och får slita ont.
Hans liv förändras när han är med och bygger en av de första linbanorna i alperna. Med linbanan kommer inte bara strömmen och det elektriska ljuset till dalen, utan också Marie som arbetar på värdshuset. Eftersom Andreas Egger saknar ord för att fria till henne, får han hjälp av sina arbetskamrater som skriver Maries namn i berget.

En fantastisk bok! Den har det där lite ensliga, lågmälda, stillsamma som jag älskar. Och så är den kort, 131 sidor, och jag älskar kortromaner. Ett helt liv på 131 sidor. Då vet man vad man gör. Jag bara måste läsa Tobakshandlaren också. Minst.

Seethaler är född i Österrike men lever nu i Berlin. Ein ganzes Leben gavs ut 2014. På svenska kom den 2016 på Thorén & Lindström förlag, i översättning av Jörn Lindskog. Den är översatt till 25 språk - om inte fler vid det här laget.