fredag 14 december 2018

En dag i Ivan Denisovitjs liv


När Solzjenitsyns första och självbiografiska långnovell En dag i Ivan Denisovitjs liv publicerades i Sovjetunionen 1962 var den sprängstoff. Först nu avslöjades Stalins terror mot det ryska folket. Boken utspelar sig i ett sovjetiskt arbetsläger under 1950-talet . Under en dag från morgon till kväll får man följa Ivan Denisovitj, oftare kallad Sjuchov.
En dag i Ivan Denisovitjs liv är och förblir en milstolpe inom den ryska litteraturen.

Boken, utgåvan nedanför, stod i bokhyllan under hela min uppväxt. Jag vet inte varför jag aldrig gav mig på att läsa den. Den är ju tunn och jag brukar ha en tendens att rycka åt mig tunna böcker. Fast långnovell vet jag inte. 198 sidor är väl inte en långnovell. Möjligen en kortroman, men snarare en kort roman (ett exempel som belyser vikten av att inte särskriva, ha ha!)

Allt är så grått, så hopplöst. Och så infernaliskt kallt. Och mitt i detta lyckas Sjuchov ändå finna sig till rätta, uppleva något slags mening med sitt liv och en förnöjsamhet i tillvaron. Förunderligt hur anpassningsbara vi människor ändå är!

Boken är i högsta grad en påminnelse om hur tacksamma vi ska vara över att leva i en demokrati. Det är inte alla förunnat och det är många, många före oss som har kämpat, slitit och dött för att vi skulle nå hit. Det vore ett hån mot dem alla att inte värna det de givit oss. Och ett hån mot våra barn och kommande generationer. En diktatur är en diktatur är en diktatur. Det spelar ingen roll om den har nationalsocialistiska, kommunistiska, militära, religiösa eller högerextrema förtecken.  

Jag skrev även lite om boken då jag hade ett utdrag med i En smakebit på søndag, vecka 49


Ryska är månadens språk i december och således kan jag notera ytterligare en titel i listan.


1 kommentar:

Bokslut februari

  Här finns den ursprungliga planen för februari, men hur blev det då? Det har varit överjävligt på jobbet och jag har jobbat över i princi...