En smakebit på søndag - Tsarens kurir

Idag utgår smakebiten från Astrid Terese på Betraktninger. Dela med dig en snutt av det du läser just nu - inga spoilers!

Tartarerna har startat krig under Feofar Khan och ryssen Ivan Ogarev. Tsarens bror är i fara men telegraflinjen är bruten. För att varsko brodern skickar tsaren sin kurir Mikael Strogoff, som reser inkognito som handelsmannen Nikolas Korpanoff. Av en slump får han sällskap på resan av en ung livländska och de uppger sig vara syskon. Med jämna mellanrum träffar de på två korrespondenter, utsända för att bevaka kriget, en britt och en fransman. Här har de råkat ut för en storm högt uppe i Uralbergen. (telega = ett slags vagn; iemschick = kusk)

- Nikolas Korpanoff, handlande från Irkutsk, svarade Mikael Strogoff. Men säg mig, vad är det för äventyr, så ledsamt för den ene, så roligt för den andre som hänt er?
- Ni må bli domare, her Korpanoff, svarade Alcide Jolivet. Tänk er att vår postiljon har farit sin kos med framdelen av sitt avgrundsåkdon och lämnat oss i sticket här på bakdelen! Den sämsta hälvten (sic!) av en telega i stället för båda. Ingen vägvisare, inga hästar! Är det inte förfärligt lustigt?
- Inte lustigt allt! svarade engelsmannen.
- Jo visst, värda kollega. Ni kan verkligen inte ta saker och ting från den glada sidan!
- Och vill ni vara så god och säga mig huru vi ska kunna fortsätta vår resa? frågade Harry Blount.
- Ingenting är enklare, svarade Alcide Jolivet. Ni spänner er för det som finns kvar av åkdonet, jag tager tömmarna, jag kallar er "min lilla duva", alldeles som en äkta iemschik, och ni travar som en äkta posthäst!

Tsarens kurir skrevs 1876. Det är den sista bok jag har kvar i utmaningen 6 klassiker på 6 månader.