Jag vet inte hur många gånger jag läst eller lyssnat på Trollvinter. Över 20 i alla fall. Första gången jag mötte boken var när mamma läste den för mig och min bror medan vi bodde i Ramsdalen i Vendelsö, och där bodde jag från 5 - om jag minns rätt - till 7 års ålder, alltså 1968 till 1970. Jag har inte läst den varje år sedan dess, men sannolikt hälften i alla fall.
Detta år valde jag en inläsning av Tove själv. Tidigare har jag hört den med Birgitta Ulfsson under många år och på senare tid med Mark Levengood.
Jag blev ganska förvånad över att Toves finlandssvenska var så "utsuddad". Det lät som rikssvenska - lite gammaldags radiorikssvenska - med finlandssvenska inslag. Tove bodde väl en tid i Stockholm, vill jag minnas från Bildhuggarens dotter - det var evigheter sedan jag läste den! Kanske det är förklaringen. Och om det är en svensk produktion, kanske Tove anpassade sig efter det, mer eller mindre medvetet.
Jo, nu har jag googlat och det stämmer, Tove läste vid Konstfack. Hennes mor var också svenska och hon tillbringade somrarna som barn i Stockholms skärgård, vilket jag däremot helt glömt bort.
Även om det nu var kul att få höra Tove själv läsa, så tycker jag att bristen på finlandssvenska var till men för upplevelsen av boken. Nästa år får det endera bli läsning på vanligt vis eller Mark Levengood. Birgitta Ulfssons inläsning verkar inte helt lätt att få fatt på längre. Annars gillade jag den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar