Jag var inte överdrivet förtjust i Röda rummet - även om jag måste tillstå att jag tycker bättre om den nu, när jag tänker tillbaka på den, än jag gjorde när jag läste - men den här tyckte jag var riktigt, riktigt bra. Fantastiska miljöskildringar och fina personporträtt, dramatik och en hel del dråpligheter. Helgjuten är det ord som dyker upp som beskrivning av den här lilla (140 sidor) men ändå stora romanen. Även om man är en person som inte läser klassiker och verkligen inte har tänkt sig att läsa Strindberg, så tror jag att man kan ha stor glädje av den här boken. Jag ska faktiskt sätta upp den på listan med böcker jag rekommenderar åt min 16-åring - även om han nu ännu inte tagit sig an en enda av dem. En vacker dag händer det! Han är den typen. PANG! säger det, och så sätter han igång i ett rasande tempo.
Det här var den sista boken jag hade kvar under rubriken 'Svenska klassiker' i min utmaning Förkovran.
Hemsöborna är riktigt bra, och mycket roligare att läsa än Röda rummet!
SvaraRadera