Tisdagstrion - Frukt & bär

 

Tisdagstrion utgår från Robert på Mina skrivna ord och denna vecka handlar det om:

Frukt och bär (på omslaget, i titeln eller i handlingen)

Martim är på flykt från en brottsplats. Han vandrar till fots mot Brasiliens torra och karga högland tills han en dag når fram till en avskilt belägen gård. På gården bor Vitória tillsammans med sin kusin Ermelinda – den ena rädd för att leva, den andra för att dö. Martim tar arbete som gårdskarl, och långsamt återges detaljerna kring hans brott och det liv han levt. Mötet med de två kvinnorna och naturen får honom att ompröva sig själv, men för var dag som går kryper den yttre världen närmare.

Den här står oläst i hyllan. Den låter riktigt spännande ju. Jag har inte läst Lispector, men har ytterligare en titel väntandes i hyllan.

Fikon på omslaget och lite grand i handlingen också. Jag läste den för ett par år sedan och tyckte så himla mycket om den. 

I det sena 1950-talets Jerusalem söker den unge bibelforskaren Shmuel nya vägar i livet efter att ha övergetts av sin flickvän och tappat lusten för studierna. Han tar anställning som assistent och samtalspartner hos Gershom Wald, en ärrad och sängliggande intellektuell som betalat ett högt pris för det han tror på. I huset finns även svärdottern Atalia, som mist sin man i självständighetskriget 1948. Atalia är lockande och avståndstagande på samma gång och Schmuel dras ohjälpligt till henne, trots att ett anställningsvillkor var att han inte skulle förälska sig. Parallellt med att hans besatthet tilltar fördjupas relationen mellan honom och Gershom och Shmuel ställs inför frågor som han måste finna svar på. Deras samtal får honom också att återuppta sina studier om förhållandet mellan Judas, förrädaren som kanske inte var en förrädare, och Jesus, som föll offer för sin egen övertygelse - och han finner i den historien ett starkt samband med vad som händer i det samtida Israel.

Den här står också oläst i hyllan och är en av dem som jag längtar alldeles förtvivlat efter att äntligen kunna få läsa. Berättelsens protagonist är ett fikonträd. Minsann!

It is 1974 on the island of Cyprus. Two teenagers, from opposite sides of a divided land, meet at a tavern in the city they both call home. The tavern is the only place that Kostas, who is Greek and Christian, and Defne, who is Turkish and Muslim, can meet, in secret, hidden beneath the blackened beams from which hang garlands of garlic, chilli peppers and wild herbs.

This is where one can find the best food in town, the best music, the best wine. But there is something else to the place: it makes one forget, even if for just a few hours, the world outside and its immoderate sorrows. In the centre of the tavern, growing through a cavity in the roof, is a fig tree.

Jag tänker också - helt ofint - lägga till två barnböcker som bonus. De handlar också om fikon respektive äpplen. Båda har alla tre barnen och deras ömma moder tyckt mycket om. 

Sydafrikanska Fiona Moodie har skrivit om hur jordsvinet Takado fixar en fikonfest för att fira sin kompis Nokos födelsedag. Om man tittar noga så kan man se ett flertal fikon på marken. Vi har döpt ett av marsvinen till Noko efter denna bok.

Ellens härliga äppelträd står mitt i trädgården. Trädet är hennes och Olles bästa lekplats och Ellen älskar det. En svart vinternatt blir det storm. Elektriciteten slutar fungera och Ellens pappa tänder en brasa. Först är det mysigt och lite spännande, men när Ellen vaknar nästa morgon...