lördag 16 januari 2021

Veckans mening - vecka 2


Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. Dela med dig en mening från veckans läsning, en mening som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

Visst var skönheten viktig, men böcker var bruksartiklar så de fick gärna vara tilltygade, fulla av hundöron och marginalanteckningar.


Äntligen får jag lite stöd för min åsikt att böcker är bruksartiklar och att det gärna får synas att de lästs. Och detta av självaste Erasmus av Rotterdam! Bokbloggare brukar förfasa sig när jag tycker att det är helt ok med hundöron.




För ett par dagar sedan lyssnade jag färdigt på Nina Burtons augustprisade Gutenbergalaxens nova. Jag hade egentligen inte någon koll på vem Erasmus var, ska jag erkänna. Bara namnet var mig bekant. Det var en trevlig bekantskap. Han verkar ha varit en riktigt sympatisk herre. Intressant, lärorikt och läsvärt.



Granskogsfolk

 

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?

I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.


Den här boken var inte så populär som jag hade förväntat mig, utan mer akademisk och därmed inte helt lättillgänglig, men ack så intressant! Frågan som ska besvaras visar sig också vara ytterligt komplex - eller kanske snarare svaret är komplext. Här ryms sannerligen inte bara religionshistoria (kan förresten religionshistoria, eller någon gren av historia, någonsin vara frikopplad från all annan historia?) utan boken är i högsta grad tvärvetenskaplig. På Storytel är boken kategoriserad under Religion & spiritualitet. Så snålt! Så missvisande! Svenskarnas naturkärlek visar sig ha vuxit fram parallellt med, eller som en frukt av, industrialismens, religiositetens (religion som en personlig upplevelse i stället för ett yttre ramverk) och nationalromantikens framväxt. I synnerhet mot slutet, då Thurfjell börjar knyta ihop alla trådar, sitter jag nästintill andlös. Aha-upplevelserna är många, här följer ett par:

Thurfjell konstaterar att förindustrialismens människa inte ens behövde fatta de stora, mer existentiella beslut som vi idag måste fatta: Vad ska jag arbeta med? Var ska jag bo? Vem ska jag leva mitt liv med? Hur många barn ska jag ha? Själva grunden för det som är livet för oss. Lägg därpå alla tusentals beslut nutidsmänniskan måste fatta, högt och lågt, på daglig basis och... ja, det svindlar! Vilken oerhörd skillnad i livsbetingelse! Inte konstigt att folk blir utmattade skulle jag säga. 

Thurfjell konstaterar också att personliga djupupplevelser förefaller vara något allmänmänskligt. Troende människor uppfattar vanligen dessa upplevelser som en Gudsnärvaro. Det språk vi har för att beskriva de här upplevelserna är också religiöst färgat: nåd, helig, andlig etc. Men den som inte är troende och inte alls känner sig bekväm med religiösa termer, hur ska den personen kunna sätta ord på sina känslor, sin upplevelse? 


David Thurfjell, professor i religionsvetenskap


Boken är mycket skickligt inläst av Dan Kandell; den kan inte ha varit lätt och han måtte ha förberett sig otroligt väl. Med behaglig röst tar han sig lugnt och stadigt igenom texten, inte en felläsning, inte ett feluttal. Imponerade! 

Dan Kandell, skådespelare, regissör och författare


Jag läste boken för utmaningen Naturlig läsning. Även om den nu inte riktigt var som jag hade förväntat mig, mindre natur och mer historia-språk-filosofi-religion-mm, så tycker jag ändå att den kan passa in. 

fredag 15 januari 2021

Helgfrågan vecka 2


Helgfrågan utgår från Mia i bokhörnan

Gah, -15° utomhus och 15° på nedervåningen när jag kom hem. Nu har jag eldat i kakelugn och vedspis i fyra timmar och hängt upp ett lakan (!) för altandörren där det drar som sjutton, men ändå har det inte stigit till mer än 16°. Och då har jag ändå ett litet extraelement i köket. Min värmepump är inte som den ska, kan man lugnt konstatera, och dessutom undrar jag i mitt stilla sinne hur inställningen egentligen är för golvvärmen (jag har vattenburen golvvärme, inga värmeslingor alltså) och hur fasiken man gör något åt den. Nå väl... veckans frågor lyder:

När ska man ge upp en bok man inte tycker om?

Tja, jag vet inte riktigt. När det gäller vanliga böcker brukar jag vara rätt ståndaktig. Jag minns inte riktigt när jag senast gav upp en bok - detta snarare beroende på mitt minne än att det skulle vara för så förskräckligt länge sedan. Gäller det ljudböcker så ger jag upp snabbt om det är en inläsare jag inte gillar. Inte alltid, men för det mesta, och jag har blivit allt mer intolerant med tiden. 

Brukar du gå på releaser? Digitalt eller Irl?

Jag har varit på en enda i mitt liv. Min pappas sambos dotter är en hyfsat känd föreläsare och författare och jag blev erbjuden att följa med sambon* på releaseparty för några år sedan. Jag kände mig rätt bortkommen där bland alla kändisar och skulle aldrig kommit på tanken att göra något dylikt på egen hand. Nu har jag upplevt det en gång i alla fall och det kan räcka med det. 


* sambon låter så torrt och trist och avståndstagande. I själva verket tycker jag väldigt mycket om henne. Far och hon har levt tillsammans i över 30 år och hon är mina barns älskade Mommi.



torsdag 14 januari 2021

Hett i hyllan #30

     
Hett i hyllan utgår från Bokföring enligt MonikaJag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag har verkligen inte den blekaste aning om hur denna bok hamnat i hyllan. Jag skulle mycket väl kunna lockas av att den belönats med Nordiska rådets litteraturpris, men så tjock... Jag är ju verkligen ingen vän av tegelstenar.


Halvbrodern är en storslagen tragikomisk släktkrönika som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2002. Romanen följer fyra generationer under 1900-talet i Norge och koncentreras kring 50- och 60-talen.

Halvbröderna Barnum och Fred är olika som natt och dag: Fred är boxaren; tyst och skugglik, går sin egen väg, Barnum är konstnären; följsam och längtande, en tvivlare som hela tiden vill vara till lags.
Så plötsligt en dag försvinner Fred och blir borta i 28 år. Trots det är han alltid närvarande i Barnums liv och när Barnum en dag får veta att Fred har kommit tillbaka, rullas historien upp ...

"Berättelsen om Barnum och brodern Fred har en grundton av frånvaro, förlust och sorg men rymmer också försonande drag av humor, vänskap och dunkelt hopp", skriver Nordiska rådet i sin motivering.
Halvbrodern är såld i över 150000 exemplar i Norge. Sagt vid den norska utgivningen: Ett storslaget verk, hans bästa hittills. En tragikomisk roman för både underhållningsläsaren och den mer kräsne.

Förutom Nordiska rådets litteraturpris har den belönats med Bragepriset. Jag som trodde karln var dansk! Jag tror också att den finns som tv-serie. Förmodligen är den bra. Vi får se om jag orkar ge mig på dess 721 sidor.

tisdag 12 januari 2021

Tisdagstrion - färgglada omslag



Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken och denna vecka är temat alltså Färgglada omslag


Färgglatt och fint tycker jag - och en väldigt bra bok. Minns ni - som är lite äldre - hur det var när man åkte bil som barn? Hela vindrutan var nerkletad med döda insekter när man gjort en lite längre resa. Jag hade faktiskt glömt bort det tills jag påmindes av den här boken. Skrämmande! Vad har vi ställt till med? Alla insekterna! Alla djuren! Alla livsformer som inte är just människor! Vi är inte ens särskilt snälla mot människor.

Det vore väl f-n om jag inte får läst denna i år. De andra böckerna jag har av Condé har jag i alla fall klämt. Tycker väldigt mycket om det här omslaget.


Holländska Marieke Lucas Rijneveld vann Internationella Bookerpriset 2020 med den här. Den är nyutkommen på svenska och låg faktiskt i brevlådan när jag kom hem idag, som första boken i min Tranan-prenumeration.


söndag 10 januari 2021

En smakebit på søndag - Guldsand

 

Idag utgår smakebiten från Mari på Flukten fra virkeligheten. Dela med dig en snutt av det du läser just nu - inga spoilers! På Maris sida hittar du fler utdrag.

Hingsten fortsatte sina eskapader med stona som gick fritt omkring och betade i öknen, men för sin blinda brunst fick han plikta med skabb. Efter en av sina kärleksräder kom han tillbaka slokörad. Den lekfulla glimten i de stora ögonen var släckt och underläppen hängde mer än vanligt. Dämpad och tyst stod han still i det nakna landskapet och sa adjö till horisonten som dansade runt bland hägringarnas himmelska tungor, med moloken blick. 
Han skämdes.
Ukkhayyad märkte hans bedrövelse, men upptäckte inte orsaken förrän efter några dagar. Det var när han undersökte den glänsande pälsen samtidigt som han drog bort lotusträdstornar som fastnat i djurets vitbrokiga fäll och letade efter fästingar. I huden, under pälsen, hade sjukdomen fått fäste och inflammationen bitit sig fast. Han kliade honom med fingrarna; det gjorde ont och meharin* skrek av smärta.

* Mehari = fullblodskamel


Månadens språk är arabiska och Ibrahim al-Koni är tuareg från Libyen. Jag har tidigare läst hans Stenblödning, som jag tyckte mycket om. 

lördag 9 januari 2021

Tranans prenumerationspaket


Inom 2020 års utmaning Vad huset förmår, där jag avsåg att läsa undan lite av alla hyllvärmarna, hade jag också som mål att inte köpa en enda bok under året. Och vet ni, det lyckades jag faktiskt hålla. Jag är mäkta nöjd med mig själv. Inte ens någon gratisbok har jag plockat med mig från biblioteket. Jag köpte förvisso böcker i present till andra, men som sagt, inte en enda till mig själv, inte ens i julklapp. 

Men så där jättelänge in på 2021 lyckades jag ju inte hålla mig. Nu har jag beställt Tranans stora prenumerationspaket. Jag ser väldigt mycket fram emot det och det ska bli spännande att se vilka två extraböcker de skickar till mig. 

Veckans mening - vecka 2

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord . Dela med dig en mening från veckans läsning, en mening som av en eller annan anlednin...