söndag 5 februari 2023

TBR februari

 

Sen, sen, sen... med det mesta. Nåväl! Nej, det gick inte bra med läsningen, ens i januari, och om det inte funkar att läsa ens min bästa läsmånad, så är det liksom dags att ge upp. Hädanefter gäller min TBR bara ljudböcker. Hela bokhyllan är knökfull av böcker som jag längtar förtvivlat efter att läsa, men går det inte så går det inte. Jag försöker att inte ha några förväntningar alls på mig själv när det gäller böcker och e-böcker, blir det några lästa så är det ju trevligt. Försöker alltså. Det är en sorg, men jag jobbar på att kunna släppa det. 

Denna månad blir det fokus på Augustnomineringar. Det är flera stycken som jag varit riktigt sugen på att läsa. 






Men en del annat har jag också planerat:


Jag tyckte om Lundgrens första två, så jag är riktigt pepp på denna. 



Jag har läst, och tyckt mycket om, Turtschaninoffs serie Krönikor från Röda Klostret, och den här har jag hört mycket gott om. 



Ja, när man arbetar med demensutredning (bland annat) så är väl detta nästan ett måste. 



Lite dålig geografisk spridning denna månad, bara svenskt och finskt i övrigt, men denna utspelar sig i Ghana.

Based on true events, a story of courage, forgiveness, love, and freedom in precolonial Ghana, told through the eyes of two women born to vastly different fates.
Aminah lives an idyllic life until she is brutally separated from her home and forced on a journey that transforms her from a daydreamer into a resilient woman. Wurche, the willful daughter of a chief, is desperate to play an important role in her father's court. These two women's lives converge as infighting among Wurche's people threatens the region, during the height of the slave trade at the end of the nineteenth century.



Den här har jag haft listad förr, utan att komma till skott. Den ligger på 32 timmar och vi får väl se om jag hinner börja på den i alla fall.

onsdag 25 januari 2023

Veckans kulturfråga - vecka 4

 

Veckans kulturfråga utgår från Enligt O.

Vilka är dina tegelstensfavoriter?

Ja, det där med tegelstenar är ju verkligen inte min grej, men några har jag för all del klämt i min dag.



Jo då! Och så här såg den ut när jag läste den första gångerna - om jag minns rätt. 483 sidor. Det kanske inte räcker? Man brukar väl räkna 500 och uppåt, eller?



648 sidor duger väl? När ska jag ta mig i kragen och läsa sista delen på 1200 sidor, eller vad det nu är, mån tro?



Dickens fick så gärna tegelstena sig, tycker jag. Kanske är ändå David Copperfield den jag gillat bäst hittills. 906 sidor. (Förresten vill jag läsa Kingsolvers Demon Copperhead, 608 sidor).


tisdag 24 januari 2023

Tisdagstrion - Olika århundraden

 

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken. Veckans tema är: Böcker som utspelar sig under olika århundraden (ett århundrade i varje bok)

Som förra veckan är jag sen då jag har varit på kurs i tvåändsstickning. Det är så vansinnigt kul, både med stickningen och sällskapet, men jag är väldans trött. Jag tar och tittar in till er andra i morgon, för nu måste jag gå och nanna.

1500-tal

I 1500-talets England förälskar sig en fattig latinlärare i den excentriska Agnes. Hon vandrar runt på familjeägorna med en falk på axeln och är lika fruktad som eftertraktad för sina kunskaper om läkeväxter. Mötet leder till äktenskap, de flyttar till Stratford och får tre barn: dottern Susanna och tvillingarna Hamnet och Judith.   
Agnes går in i rollen som omsorgsfull mor och fru, samtidigt som hennes mans författar­karriär börjar ta fart och pesten härjar runt om i landet.  När hans tvillingsyster blir svårt sjuk är det den elvaåriga Hamnet som ger sig ut för att hämta hjälp. Men tragiskt nog är det istället han själv som dör. Fyra år senare skriver hans far tragedin Hamlet.


1700-tal

En roman om kärlek och vetenskap, kvinnor och läkare, förnuft och vantro. Drottningens chirurg bygger på historisk grund. Huvudpersonen Herman Schützer, son till den invandrade tyske fältskären Salomon Schützer, var verksam som förlossningsläkare i Stockholm i slutet av 1700-talet. Han var en stark anhängare till vetenskapens framåtskridande och ville i tidens skarpa strid mellan medicinare och kirurger sätta sitt märke. Han anlitades av hovet och förlöste drottning Lovisa Ulrikas son, som sedermera skulle bli Gustaf III.


1900-tal

Glasfåglarna är, genom sitt levande och djupt personliga språk, en stark och känsloladdad roman. Den berättar om TåPelles familj och i fokus står den trettonåriga Nancy.
En dag upptäcks en okänd väska gömd under vindstrappan. Nancy betraktar den med olust och skräck. Kan den ha någonting med inbrottet hos handlarn att göra? Är det möjligt att hennes älskade storasyster, Dora, är inblandad. Det var så allting började. Det var så hennes liv tog en ny riktning.
Nancy växer upp som yngst bland fem syskon i ett arbetarhem under trettiotalet. Hon är familjens iakttagare. Hon anar de skuggor i Doras liv som till sist blir tydliga, hon ser mammans kamp och pappans stora inåtvända sorg.


onsdag 18 januari 2023

Veckans kulturfråga - 3

 

Kulturfrågan utgår från Enligt O

Vilka tunna böcker vill du lyfta fram?

Flera av de här böckerna har jag tjatat rätt mycket om genom åren, men det må så vara.



I april 1868 går ett mycket stort lastfartyg på grund utanför Reykjanes. Ombord på skeppet finner man en stor last tran, som en skänk från ovan till människorna som lever på den karga isländska kusten. Kalla kårar går längs ryggraden på de män som undersöker det förlista skeppet när det upptäcker att det fortfarande finns liv ombord. De hittar Abba, en ung flicka med Downs syndrom som hållits fången av besättningen. (128 sidor)


Snö handlar om 17-årige Yuko som lever i Japan i slutet av 1800-talet. Alla i hans familj är antingen präster eller krigare, men Yuko trotsar traditionen och bestämmer sig för att bli poet. Han fascineras av snön och skriver underbara haikudikter som försöker fånga dess vithet.
Till sin läromästare får han den gamle, blinde Soseki, Japans störste målare och före detta samuraj. Han berättar om sitt händelserika liv och om kärleken till lindanserskan Snö.
Om Yuko vill bli en fulländad poet måste han även lära sig att behärska målerikonsten, musiken och kalligrafin. Och inte minst kärlekens konst ... (109 sidor)


Vid en grumlig sjö i en ålderdomlig by i Karelen bor de sju systrarna. De lever i symbios med naturen och umgås med döda själar och kvarblivna ryssar i en kollektiv och drömlik värld. (134 sidor)



I fabeln Mannen som planterade träd, ursprungligen skriven 1953 på beställning av Reader's Digest under rubriken »Den märkvärdigaste människa jag någonsin mött», ägnar en ensam herde sitt liv åt att systematiskt plantera träd på Provences högslätter. Så kommer hela trakten att leva upp igen, med grönskande skogar, porlande bäckar och nya bosättare i de övergivna byarna. (47 sidor)



Momo, en liten tolvårig judisk pojke blir på 60-talet i Paris vän med den arabiske butiksinnhavaren på Rue Bleue. Men saker och ting är inte vad de förefaller vara, handlaren Monsieur Ibrahim är inte arab, gatan Rue Bleue är inte blå och pojken är kanske inte jude. (85 sidor)


Detta är breven som Oscar, tio år, har skrivit till Gud. Det är Mamie Rose, den rosa damen som hälsar på honom på barnsjukhuset, som hittat dem. I dem beskriver Oscar tolv dagar av sitt liv; det är tolv dagar fulla av humor och värme, tolv dagar med många roliga möten och hjärteknipande episoder. Kanske blir dessa tolv dagar de sista, men tack vare Mamie Rose och hennes vänskap blir de till en saga. (94 sidor)


tisdag 17 januari 2023

Tisdagstrion - Systrar

 

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken och veckans trio ska handla om systrar

I kväll har jag varit på kurs i tvåändsstickning på Wålstedts i Dala Floda. Vi drog över lite grand - den där uppläggningen var inte att leka med - och strax innan vi skulle åka uppdagades det att det skett en olycka på stora vägen och folk uppmanades att ta en annan väg, om möjligt, för att räddningsfordon skulle kunna komma fram ordentligt. Således tog jag och en annan kvinna, som också skulle lite längre, skogsvägen - bara för att fastna bakom en timmerbil som stod och lastade och inte brydde sig det bittersta om att vi fick vänta en halvtimma eller så. Vägen fram till timmerbilen var rätt ok, men när vi väl började köra, efter den, så var det ren is, glashalt och jag gled hit och dit så snart jag försökte öka hastigheten. Vi höll oss i 40. Och när jag var nästan hemma höll jag på att köra på ett rådjur. Jag har aldrig varit så nära förut, måste ha snuddat vid det. Pust! 

Nå väl, systrar var det, efter denna långa förklaring till varför jag är så sent ute.



Ishavspirater lyssnade jag klart på för någon dag sedan. 

Den fruktade piraten Vithuvud rövar bort barn och tvingar dem att hacka fram diamanter i en mörk och farlig gruva. Så fruktad är Vithuvud att ingen vågar söka efter barnen och alla vet att ingen överlever länge i hans gruva. Men den dag han tar Siris lillasyster, Miki, får han en motståndare han aldrig räknat med. Siri gör det som ingen annan vågar - ger sig ut på jakt efter Vithuvuds ö, trots att hon själv är livrädd. För hon vet hur rädd lillasyster Miki måste vara i piratens våld. Ensam i gruvans mörka gångar.



Två systrar har jag haft nersparad på Storytel en halv evighet eller så; en av de där böckerna längst bak i läslistan som jag fortfarande inte kommit till skott med. Jag borde återuppta det där "avbetandet".

En oktoberdag 2013 försvinner plötsligt två välartade tonårsflickor från sitt hem i Norge. Deras föräldrar pendlar mellan panik och förtvivlan. Vad kan ha hänt dem? Så kommer chockbeskedet: de har gått över gränsen till Syrien. Men deras far är inte typen som ger upp. Orädd ger han sig in i det krigshärjade landet på jakt efter sina döttrar.

Vilka är systrarna Ayan och Leila? Vad förde dem från en trygg tillvaro i ett litet norskt samhälle till kalifatet i Raqqa?



Shirley Jackson’s deliciously unsettling novel about a perverse, isolated, and possibly murderous family takes readers deep into a labyrinth of dark neurosis, macabre humor, and gothic atmosphere. Six years after four family members died suspiciously of arsenic poisoning, the three remaining Blackwoods - elder, agoraphobic sister Constance; wheelchair-bound Uncle Julian; and eighteen-year-old Mary Katherine, or, Merricat - live together in pleasant isolation. Merricat has developed an idiosyncratic system of rules and protective magic to guard the estate against intrusions from hostile villagers. But one day a stranger arrives...

Den här lyssnade jag på i slutet av 2021. Jag trodde att jag skulle få beta av en "skräckroman" i Kaosutmaningen, men den var ju inte läskig alls - inte ens för mig.


onsdag 11 januari 2023

Veckans kulturfråga - vecka 2

Kulturfrågan utgår från Enligt O.

Vilken för dig ny favoritförfattare upptäckte du 2022?

I början av förra året läste jag Ellen Mattsons augustnominerade Den svarta månens år och blev helt fascinerad. Egentligen hade jag velat läsa om den direkt, men det var ju det där med alla utmaningarna... 



Redan innan hade jag hennes Snö nersparad i min Storytelhylla.


Jag vill verkligen läsa mer av henne - och läsa om Den svarta månens år. Sedan vet jag ju inte säkert att hon kommer att bli en favoritförfattare, när jag bara läst en bok, men där finns i alla fall potential tänker jag :)


tisdag 10 januari 2023

Tisdagstrion - Böcker jag inte hann med

 

Tisdagstrion utgår från Helena på Ugglan & Boken. Denna vecka är temat: Böcker jag inte hann läsa under 2022

Tja... det var ju en hel del det. De som grämer mig mest är nog dessa:



Men när ska jag då få Murdoch läst? Jag tror att jag blir tokig på mig själv. Murdoch var en av författarna i min Boktolva, en av två som jag inte fick läst. Egentligen är jag ungefär lika irriterad över att jag inte fick Katja Kettus Barnmorskan läst den heller.




2021 års vinnare av Bookerpriset. Jag läste nästan halva, tyckte mycket om den men kom - av någon anledning - av mig. Jag får nog ta och läsa den från början nu, den är för avlägsen vid det här laget. Nu är den dessutom översatt, så då var det ju onödigt att jag rusade sta och köpte en inbunden på engelska, för att få den läst snabbt. Gah! Förresten är jag rätt grinig över att jag inte hann läsa förra årets Bookerpris, The Seven Moons of Maali Almeida, heller, för den var jag riktigt pepp på och tror är riktigt bra. Jag var "tvungen" att läsa utmaningsböcker i stället. Vis av skadan har jag inga utmaningar i år. Heja mig!



The Night Tiger började jag läsa när jag var på Bali i höstas. Jag kom nästan halvvägs och tyckte mycket om den (låter det bekant?). Men när jag kom hem fick jag ta itu med utmaningsböckerna (låter det också bekant?). Den här är dock såpass färsk att jag tror jag kan fortsätta där jag är, möjligen backa något kapitel bara. 

TBR februari

  Sen, sen, sen... med det mesta. Nåväl! Nej, det gick inte bra med läsningen, ens i januari, och om det inte funkar att läsa ens min bästa ...