onsdag 31 oktober 2018

Hon är inte klock i skalen


Vilken evig tur att jag köpte på mig lite böcker när jag var i Grekland, jag som inte har några förut. För att inte tala om hur bra jag är på Grekiska! *host*

Underligt... det är katter på nästan alla böcker, hur kan det komma sig?

Planen är att skaffa Dansa för mig Zorba och läsa den parallellt. Jag har ju så gott om tid för sånt. Eller... nått.

Ibland - eller kanske inte så sällan - undrar jag över hur jag egentligen är funtad.

tisdag 30 oktober 2018

Veckans topplista v 44 - Spökhistorier


Denna vecka handlar Johannas topplista om spökhistorier. Och det är ju inte riktigt min grej, skrajsen av mig som jag är. Men här har jag ändå samlat ihop några som torde kunna passa under rubriken.


Spöket på Canterville är ju en riktig pärla och såpass rolig att till och med jag klarar av den. Jag misstänker att den finns med hos de flesta.



Agnes Cecilia - en sällsam historia läste jag först som vuxen, bara för något år sedan. Nog är den lite "spökig" ändå?! Väldigt bra i alla fall. Jag tror att jag hade tyckt mycket om Gripes böcker om jag läst dem som barn.



Och Selma är ju ändå Selma. Jag gillar det där övernaturliga draget som hon ofta har. Löwensköldska ringen kan väl passa in här tycker jag.



Kvinnan i svart har jag faktiskt tänkt att jag ska läsa, trots min harighet. Vi får se hur det går. Också en bok jag tror att många har med.



Lilla spöket Laban är en favorit som jag läst för alla tre ungarna, och särskilt tycker jag om Labolinas lina

måndag 29 oktober 2018

Flykten


En ung pojke har flytt sitt hem efter en traumatisk upplevelse och från sitt gömställe hör han hur de ropar efter honom, fadern och männen. När han lämnar gropen där han legat gömd i flera dagar möts han av den vidsträckta och oförsonliga slätten som han måste korsa, ett ingenmansland härjat av hetta och våld.
Desperat och utmattad av hunger och törst irrar han omkring i natten tills han stöter på en tystlåten äldre fårherde, som motvilligt beslutar sig för att fortsätta över slätten tillsammans med pojken. De talar knappt med varandra men herden förstår snart att pojken bär på en mörk hemlighet och att deras vandring är en flykt.

Det blev inte så mycket läst under Greklandsresan som jag trodde. Det var ju en rundresa och även om sonen satt med sin faster under bussresorna, så berättade guiden ganska mycket under färden, så det blev stökigt att stänga av, spola tillbaka, hitta rätt ställe med mycken möda och stort besvär, om och om igen. Och kvällarna blev sena och vi gick upp tidigt varje morgon, så någon mysläsning i sängen blev det inte tal om. Det här var den enda boken jag hann med.

Hemsk och mycket, mycket bra. Rekommenderas!

En bok på månadens språk, spanska.


söndag 21 oktober 2018

En smakebit på søndag - vecka 42


Idag utgår En smakebit på søndag från Astrid Terese på bloggen Betraktninger.

Många år senare, inför exekutionsplutonen, skulle överste Aureliano Buendía påminna sig den avlägsna eftermiddag då hans far tog honom med för att visa honom isen. Macondo var då en by på tjugo hus av lera och vildbambu byggda på stranden av en flod med genomskinligt vatten som störtade ned genom en bädd av blanspolade stenar, vita och enorma som förhistoriska ägg. Världen var så ny att många saker ännu saknade namn och för att nämna dem måste man peka på dem med fingret.


Inledningen till Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez.


tisdag 16 oktober 2018

Veckans topplista - Skogen


Denna vecka handlar Veckans topplista hos Johanna om böcker som på något vis har anknytning till skogen. Och eftersom skogen är något av det käraste och viktigaste i mitt liv, så ser jag verkligen fram emot att titta runt bland bokbloggarna och se vad de bjuder på för spännande. Här är mina favoriter. Det var inte lätt att välja bara fem, men den här gången har jag tagit mig i kragen och låtit bli att fuska med extra titlar. 


I Europa är Henry David Thoreau (1817–1862) känd som författare till Skogsliv vid Walden och den politiska pamfletten Om civil olydnad. I USA anser många att hans verkliga storverk är dagböckerna, hans Journal, 39 tätt skrivna volymer med omsorgsfullt utmejslade texter om livet, läsningen och naturen i New England. I dem avslöjar Thoreau sig även som en hängiven fågelskådare. Ornitologen Lennart Nilsson har översatt ett fängslande urval av Thoreaus texter om fåglar kring hemstaden Concord. Boken är illustrerad med gravyrer ur Alexander Wilsons banbrytande praktverk American Ornithology, dels i svartvitt, dels i handkolorerade planscher ur originalupplagan från 1808–1814.



Onsdagen den 14 januari

Idag kom Grenaas. Vi måste flytta när arrendet för Skogen löper ut den trettio­första maj detta år som är. Grenaas stod kvar i dörren, klev inte in. Bror och jag satt vid köksbordet. Vi sa inget. Sedan frågade Bror hur vi skulle göra med redskap och verktyg, detta som står i uthusen och som är samlat sedan föräldrarnas tid.

Så börjar berättelsen om Maria och Bror. Hela sina liv har de skött gammelskogen men nu har kyrkan sålt marken till Grenaas, skogen ska huggas ner och de tvingas flytta till en lägenhet i samhället. De blir ett ärende på den unga Fridas bord, och ju närmare Maria kommer den livsavgörande förändringen, desto mer närvarande blir barndomen på gården, kärleken till skogen och försöken till försoning med livet. 



In this wilderness classic, the quintessential Alaskan frontiersman relates his experiences from over twenty years as a homesteader. As New York Newsday has said of his work, “If Alaska had not existed, Haines might well have invented it.”



Ja, den här behöver väl ingen närmare beskrivning. Jag har alltid varit särskilt förtjust i fladdermusen som flyger med Tusse på ryggen. För han heter väl Tusse?



En bok som för skogens och den skapande människans talan."Det är en lek mellan skogen och mig, i naturens egna färger, en tonsatt lek i dur och moll. Jag tror mig veta att det är en kär lek. Men jag vet också att skogens och vår egen överlevnad är beroende av varandra. Det lekfulla arbetet blir till unika väsen i trä, där gränser mellan djur och människa, saga och verklighet, vilt och tamt ofta suddas ut. När sedan orden velat följa med mina varelser på upptäcktsfärd ut i världen så har de fått det. Det kan bli en anteckning rak som en granslana, eller en slingrande slysnårstanke. Det kan bli en saga lika trolsk som en gammeltall eller ett slags lokattskrumbukt som letat sin egen väg."


tisdag 9 oktober 2018

Veckans topplista - vecka 41


Veckans topplista hos Johanna gäller denna gång brittiska klassiker. Här är min lista:







Det blev allt lite murrigt, färgmässigt, den här månaden.


Underdog


Torbjörn Flygts Underdog skildrar en folkhemsvärld som faller samman och drar med sig drömmarna om en bättre framtid med fluortanter och självkänsla för alla. Det är en historia berättad från underslafen med sorg över att livet inte kan levas om.Det här är en berättelse om familjen Kraft: om Johan, hans begåvade och ensamma syster Monika och deras mamma Bodil, som sliter ut axlarna på Strumpfabriken tills fabriken blir överflödig.Underdog handlar om att växa upp under sjuttio- och åttiotalen med dåligt självförtroende och världens bästa morsa, om alla stenar som ligger i vägen och måste sparkas på, om längtan efter att kasta loss från sin bakgrund och hur förtvivlat svårt det är. Och så allt det andra: gympapåsarna, de frigjorda lärarkandidaterna, Bogdan och Cissi Piss, översittare och underdogs, Diamond Dogs, Ronnie Hellström Ett och Två. Om hur fort vi blev medelålders och inte längre känner igen oss.

Ja tänk, de där Konsumkvittona! Dem hade jag helt glömt bort och jag blev nästan fnissig när jag nu för första gången på 40 år mindes dem. Vi förvarade våra i en hög svart plåtburk med körsbärsblom. Den hade innehållit te, var från japan och blommorna hade liksom struktur, de var inte bara tryckta på. Jag älskade den där burken. Jag undrar om den finns kvar än. Jag minns hur mamma brukade sitta och räkna ihop kvittona i slutet på året - eller var det i början på nästa - för att få återbäring. 

Många minnen väcktes när jag lyssnade på boken, men det av kvittona var nog det som gjorde mest intryck. Så mycket som har förändrats. Och så mycket det som förändrats har förändrats.

Jag lyssnade på boken i maj, vill jag minnas, så jag har den inte i något färskt minne. Men jag tyckte mycket om den, även om den bitvis var både hemsk och sorglig. Det hemskaste var hur en av killarna tvingades "betala av" en moped han aldrig fått. Jag får nästan panik när jag läser/hör sådant. Så fasansfullt! Att människor kan vara så ondskefulla.


Och NU är jag äntligen i kapp med min läsdagbok. Heja!




måndag 8 oktober 2018

Rid i natt


Rid i natt utspelas under första halvan av 1600-talet när bönderna i byn Brändebol tvingas gå dagsverken för en tysk adelsman. En av bönderna, Ragnar Svedje, vill att de ska vägra följa adelsmannens påbud, som han anser strider mot rätt och lag. När tyskens fogde hotar med kroppsstraff tycker dock byns ålderman att de ska ge efter. Ragnar Svedje måste fly till skogs för att inte bli gripen. Rid i natt brukar läsas som Mobergs engagemang mot nazismen och hans kritik av de svenska eftergifterna till Tyskland under andra världskriget.

Det är några månader sedan jag lyssnade på den här. Kanske inte lika bra som Raskens och Utvandrarsviten, men jag tyckte om den. Lite ålderdomlig stil med en del upprepanden. Riktigt vackert.

Så går en budkavle genom dag och natt, genom år och århundrande, löpande i sitt angelägna ärende, frambärande från tid till tid det brådskande budet, det yttersta och det främsta. Budkavle går: Rid i natt! I natt!

Det är nästan så att jag känner att jag vill läsa den också.

söndag 7 oktober 2018

Beckomberga - ett ode till min familj


När Jimmie Darling kommer till Beckomberga mentalsjukhus börjar hans dotter Jackie tillbringa allt mer tid där och när modern reser till Svarta havet blir sjukhuset hela hennes värld. Där finns läkaren Edvard Winterson som varje natt tar med sig Jim och några utvalda patienter till sina stora fester vid Lill-Jansplan, där finns Inger Vogel som rör sig på gränsen mellan ordning och ödeläggelse och Sabina med sina pärlor och sin bedrövelse. Där finns också Paul och kärleken, det verkliga vansinnet. 

Beckom​berga – ode till min familj är en berättelse om drömmen att hålla någon kvar i ljuset som aldrig riktigt har velat vara där, om skräcken och längtan efter att falla. I Sara Stridsbergs bedövande vackra roman är mentalsjukhuset intill Judarskogen både en monstruös ängel och en gammal utopi om att fånga den som faller.  full av glädje.

Vacker var ordet. Avskalad med något drömskt över sig, trots ämnet. Jag lyssnade på den i våras.

lördag 6 oktober 2018

Glupahungern


Djupt inne i de norrbottniska skogarna ligger Tjärnen. Endast en person känner till dess existens, vet att den ingått en pakt med Trädet om att till varje pris skydda det som är deras. Några mil därifrån har Elina och Erik sin gård. Där finns Elinas bror Henning, han som aldrig blev gift, där växer fyra barn upp. Titt som tätt har traktens enstöring Sup-Linus vägarna förbi. Livet går sin gilla gång, tills den kväll då Linus stupfull försvinner rakt ut i vinternatten med Erik efter sig. Nog är det bara lilla Ingrid som förstår vad det är som kommer att hända. Så släpps den kraft fri som ska påverka tre generationer kvinnor på ett avgörande sätt. Elina, Ingrid och hennes oefterlikneliga dotter Baba, som är resultatet av ett kärleksmöte i skogen. Alla är de barn av platsen och alla avkrävs de offer.

Ytterligare en bok jag hade planerat för min tvåveckors semster uppe i buan. En riktig bubok. Nu blev det ju ingen semester i buan, men jag läste den ändå där uppe, sedan, när semestern var slut och jag börjat jobba igen.

Förunderlig var den, mystisk, skogig och annorlunda och jag ser mycket fram emot att läsa Nordisk fauna av samma författare.



fredag 5 oktober 2018

Fiskarmännen


Nioårige Benjamin är yngst av fyra oskiljaktiga bröder som växer upp i 1990-talets Nigeria. När deras stränge far lämnar hemmet för en tid utnyttjar bröderna sin nyvunna frihet till att fiska vid floden, en gång ren och livskraftig, numera en nedsmutsad, förbjuden plats. På denna förbjudna plats får de höra en fruktansvärd spådom om hur en av bröderna kommer att dö, en förutsägelse som får misstron att börja växa mellan dem och sätter igång ett katastrofalt händelseförlopp.

Genom att väva samman mytiska inslag med modernt berättande gestaltar Obioma ett samhälle som står mittemellan tradition och modernitet. Fiskarmännen är en roman om skuld, syskonlojalitet och om trons kraft. Genom skildringen av en familjs öde framträder också berättelsen om Nigeria, och om en betydelsefull tid i landets komplexa historia.

Riktigt, riktigt bra, precis som det sägs, och ganska otäck. Läs den!

Boken ingick i läsutmaning 3x3 under 2018, där en av mina trioler var '3 nigerianska'.
 

torsdag 4 oktober 2018

Lila hibiskus


Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor till välgörande ändamål.

Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från det han betraktar som den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Han har till och med stött bort sin egen far, eftersom denne hållit fast vid sina förfäders religion. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet och rättframhet är sin brors raka motsats. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja. Familjens maktordning är plötsligt i gungning och en våldsam brytning blir mer och mer oundviklig.

Jag valde tre böcker av Chimamanda Ngozi Adichie till läsutmaningen 3x3. Jag utgick från vad som fanns på Storytel eftersom jag var osäker på hur det skulle hålla i sig med att klara av att läsa på vanligt vis. Sedan visade det sig att två av mina val, Brev till en nybliven förälder och Alla borde vara feminister var väldigt korta, den förra ett publicerat brev och den andra ett publicerat TED-talk. Då kändes det lite som om jag fuskade och jag lade till denna. Jag läste den redan i våras.

Otroligt bra - och väldigt otäck. Jädrar anåda vad jag gillar Chimamanda Ngozi Adichie.

onsdag 3 oktober 2018

Och fåglarna flög


Sedan urminnes tider har gamla och unga om höstarna fångat småfåglar på Floryslätten utanför Istanbul. Framför stadens moskéer, kyrkor och synagogor har dessa fåglar sedan sålts för en billig penning för att genast bli frisläppta. Fåglarna har så flugit rakt upp till Paradisets port, där de lagt ett ord för sina befriare...

Kanske inte så käckt att fånga en massa fåglar och tränga in dem i burar, men är det inte en ganska vacker sed ändå?

Tre pojkar har kommit från Fait och slagit upp sitt tält invid slätten för att fånga fåglar. Men sedan ska de lyckas sälja dem också...

Jag hade gärna sett den där slätten med alla flyttfåglarna.

Rätt fin liten bok.

Det var mitt val för Månadens spåk i maj, turkiska. Jo, jag ligger väldigt mycket efter med min läsdagbok, så är det.

tisdag 2 oktober 2018

Katarina Blums förlorade heder

eller Hur våld kan uppstå och vart det kan leda.



När karnelvalsveckan börjar går den 27-åriga Katharina Blum på en väninnas maskerad, dansar och förälskar sig i en man. Den man som Katharina Blum förälskar sig i på festen, Ludwig Götten, är efterlyst för bankrån och polisen är på jakt efter honom och hans medkumpaner. Därför kallas Katharina Blum till förhör. Där kränks hon och polisen läcker till tabloidpressen. På löpsedlarna runt om i Tyskland dagen efter står det: "Rånarbruden Katharina Blum vägrar vittna om herrbesök". Efter fyra dagar på söndagseftermiddagen ringer hon på dörrklockan hemma hos kriminalkommisarie Walter Moeding och berättar att hon tidigare på dagen, klockan 12.15, i sin egen lägenhet skjutit ihjäl journalisten Werner Tötges.


En bok som med humor kritiserar skvaller och jakten på syndabockar. En bok som i vår tid också har mycket att säga oss.

Jag gillade verkligen den här boken - faktiskt lite till min förvåning. Jag postade ett utdrag ur den för En smakebit på søndag där jag konstaterade att jag var ytterligt förtjust i Bölls lite omständliga språk med humoristisk underton. Generellt tycker jag verkligen inte om omständligt eller tillkrånglat språk, men han gör det så satans snyggt att jag blir helt lyrisk. Tyvärr har jag skickat boken vidare, så jag kan inte leta fram något annan textsnutt, utan det får bli en upprepning:

Det hela - till exempel Göttens och den ominöse, till schejk föklädde Karls uppdykande - medgav dock slutsatsen angående en märklig sorglöshet i det sällskapliga umgänget. Detta hade hittills inte förklarats tillräckligt för honom och han räknade med att vid förhöret av de båda berörda eller ifrågavarande damerna få plausibla förklaringar. Henne, fru Woltersheim, kunde man inte bespara förebråelsen, att hon inte direkt var nogräknad vid valet av sina gäster. Fru Woltersheim undanbad sig sådana mästrande råd av en betydligt yngre herre och hänvisade till att hon inbjudit de unga damerna att komma tillsammans med sina vänner, och att det verkligen var henne fjärran att be de vänner, som hennes gäster hade med sig, om legitimation och polisens strafflöshetsintyg.

Och nog är det sant att boken har mycket att säga oss även i vår tid. Eller kanske snarare än mer i vår tid, där vad som helst för dynga kan spridas på några minuter över halva världen via sociala medier.


Och detta var min fjärde bok på månadens språk för september, tyska.

Veckans topplista - vecka 40

Veckans topplista hos Johanna handlar denna tisdag om Kina. Och det visade sig bli svårt. Har jag överhuvudtaget läst något från eller om Kina? började jag fundera. Vilda svanar har jag förstås läst, men nja... Pearl Buck kanske! Henne gillar jag. Men det var så länge sedan jag läste henne att jag har glömt bort vilka titlar det var. Så nu fick det bli fem titlar som jag vill läsa istället. Kanske inser jag, när jag läser igenom alla andras inlägg, att Ja men den ja! Och ja, den! Vi får se. 



A long-time confidante of the rain and snow, I am ninety years old. The rain and snow have weathered me, and I too have weathered them'. At the end of the twentieth-century an old woman sits among the birch trees and thinks back over her life, her loves, and the joys and tragedies that have befallen her family and her people. She is a member of the Evenki tribe who wander the remote forests of north-eastern China with their herds of reindeer, living in close sympathy with nature at its most beautiful and cruel. An idyllic childhood playing by the river ends with her father's death and the growing realisation that her mother's and uncle's relationship is not as simple as she thought. Then, in the 1930s, the intimate, secluded world of the tribe is shattered when the Japanese army invades China. The Evenki cannot avoid being pulled into the brutal conflict which marks the first step towards the end of their isolation... In The Last Quarter of the Moon, prize-winning novelist Chi Zijian, creates a dazzling epic about an extraordinary woman bearing witness not just to the stories of her tribe but also to the transformation of China.



Genom ögonen på en ung pojke som mördats av sina grannar får vi följa den tragiska berättelsen om blodskandalen i den kinesiska Henanprovinsen.
Efter att ha lockats att sälja blod och injicerats med plasma för att förebygga anemi smittas bönderna med HIV. Hela byar raderas ut när sjukdomen sprider sig och myndigheterna vägrar att ta sitt ansvar och ersätta de drabbade.
Medan Qiang berättar sin historia slits hans familj sönder av misstänksamhet och vedergällning. Yan Liankes svarta humor och djärva satir blir till en kraftfull allegori som avslöjar det moraliska tomrummet i det kommunistiska Kinas hjärta.



Snön täckte allt, så långt hon kunde se, bort till den oåtkomliga horisonten. Den hade tagit med sig all levande ande, och den kritvita oändligheten låg stum och död framför henne - en grym värld utan liv, utan ljud, utan mänsklig värme.

Mors och fars fotspår och den djupa stigen som de fyrtio renarna hade trampat upp - allt hade försvunnit över natten och dolts under ett täcke djup snö.

Dasja är en ung evenkisk flicka som lever med sina föräldrar och syskon i området på gränsen mellan Kina och Ryssland. När föräldrarna lämnar henne ensam i vistet under några veckor träffar hon Pasjenka, en ung man som hon först misstar för ett spöke. Deras möte blir början på en vacker kärlekshistoria, men de har många svårigheter att övervinna innan de kan få varandra.

En historia om kärlek, död och traditionell renskötarkultur under början av 1900-talet, skriven av dottern till evenkernas sista kvinnliga shaman.



I sin strävan efter att få en son har familjen Wang fått sju döttrar. När den efterlängtade sonen äntligen kommer förändras dessa flickors liv. Äldsta systern, den allvarsamma och ansvarstagande Yumi, blir som en mor för sin lillebror och får ett ökat inflytande såväl inom familjen som i byn. Tredje systern, den rebelliska Yuxiu, utmanar både storasysterns nyfunna makt och samhällets normer. Yngsta systern, lågmälda och ambitiösa Yuyang, glöms bort i broderns skugga och tvingas staka ut sin egen väg i livet - långt borta från familjen Wangs by. 



En roman som är en väv av kärlek och grymhet, blod och poesi och som utspelar sig mot bakgrund av de oändliga fälten av mörkröd sorghum på Kinas landsbygd. Ett brännvinsbränneri är navet i denna roman. På landsbygden i östra Kina tilldrar sig de märkliga äventyren i denna bok. Miljön är 1920- och 1930-talets kaos med fattigdom, banditväsende och japansk ockupation. Allt börjar med att en ung kvinna blir bortgift med brännvinsfabrikantens son, som är spetälsk. Tre dagar senare blir han mördad. En av dem som bär hennes bärstol till bröllopet blir hennes älskare, och han bekämpar omväxlande banditer och myndigheter men förlorar slutligen allt, även sin älskade, i en lika hjältemodig som hopplös kamp mot japanerna. Dessa och alla andra dramatiska händelser återberättas i boken av deras sonson som kommer till slutsatsen att "Gaomi nordöstra socken är den vackraste och fulaste, ovanligaste och vanligaste, heligaste och mest depraverade, hjältemodigaste och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen".


måndag 1 oktober 2018

TBR oktober


Månadens spåk är spanska, så jag har plockat ihop en hög böcker ur bokhyllan. Jag räknar inte med att läsa dem alla, men förhoppningsvis åtminstone ett par. Hundra år av ensamhet känns som den viktigaste. Jag tycker verkligen om Garcia Marquez, har länge velat läsa den och den ingår dessutom i läsutmaningen 6 klassiker på 6 månader - del 2.



Ska det månne äntligen bli av att läsa The Ballad of the Sad Café? Jag begriper verkligen inte varför jag aldrig kommer till skott. Det lilla jag läst av den är hur bra som helst. Ingår i läsutmaningen 3x3 2018.



På lördag bär det av till Grekland. Min äldste är så oerhört historieintresserad så vi ska åka på en rundresa med Temaresor, Klassiska Grekland. Hans faster ska också med och det är han väldigt nöjd med. Han fick resan i födelsedagspresent. Jag kommer att packa med Odysséen, men räknar verkligen inte med att läsa ut hela.


Och så Storytel:

Just nu lyssnar jag på Westös Den svavelgula himlen. Jag tyckte ju så himla mycket om Hägring 38, så jag ville testa mer av honom. Augustnominerad blev den ju också.


Månadens klassiker (ja, det är två eftersom jag hakade på rätt sent och därför ligger efter) är Markurells i Wadköping. Jag räknar med att den kommer att vara både trivsam och lättillgänglig.


Eftersom månadens språk är spanska har jag valt Flykten av Jesús Carrasco. Jag har haft den i bokhyllan rätt länge och verkligen varit sugen på att läsa den, men nu när jag började leta hittade jag den inte. Har jag skickat den till mina fastrar mån tro? Som tur är finns den på Storytel, så det blir till att lyssna på den.


Mischling talar alla så gott om, så det är väl så dags att jag tar mig an den. Dessutom läser jag gärna om Förintelsen, så hemsk den är. Det är såpass att jag tycker att det är varje europés skyldighet, i synnerhet i dessa tider, att läsa, lära och begrunda. Vi får inte glömma vår historia.


Ja, borde man inte läsa Augustprisvinnaren? Nu ska det äntligen bli av, tänkte jag. Snart blir det dags att ge sig på 2018 års nomineringar.



Har jag tagit mig vatten över huvudet nu mån tro? Nå ja, det må så vara!

Hur det gick med TBR september? Jo men bra faktiskt. Jag gick ju ut så försiktigt efter sommarens strul med vidhängande lästorka, bara tre böcker och tre ljudböcker. Dem har jag läst/lyssnat på - och fler därtill.




En vecka i Berlin


Unge Jesper Lier kommer till Berlin full av förhoppningar och drömmar. Medan vänner och bekanta börjar plugga och tar sina första kliv på karriärstegen, har Jesper bestämt sig för en annan väg: han ska bli författare. Men det går inte riktigt som han har tänkt sig. På dagarna sliter han som praktikant på en tidning och på nätterna knaprar han piller, dricker och skriver på den stora romanen som bara blir tjockare och tjockare. När han slutligen inser att romanen är värdelös, bränner han den och då börjar plötsligt figurerna från romanen att dyka upp i hans liv. Och de vill honom allt annat änväl...

En vecka i Berlin är en tragikomisk roman om att brottas med sina drömmar och om det där hålet man kan ramla ner i innan man tar klivet in i vuxenvärlden.

Jo men faktiskt, jag gillade den här. Benedict Wells skrev boken redan när han var 19 år, även om den inte kom ut förrän några år senare, som hans andra roman.

Månadens språk för september var tyska och det här var den andra jag läste. Det blir lite hipp som happ med postandet nu när jag ligger så katastrofalt efter i min läsdagbok.

Tisdagstrion - Guld, silver eller annan metall

  Dags för tisdagstrio som utgår från Ugglan & Boken  och som jag tyvärr missat i några veckor. Men nu ligger jag platt fall i covid - d...