Tisdagstrion - Domstolar och rättsväsende

 

Tisdagstrion utgår från Mina skrivna ord, och denna vecka vill Robert att vi presenterar böcker som handlar om Domstolar och rättsväsende

Den här gången väljer jag tre böcker som jag har läst och som var jädrans bra.

Älskade bror nominerades till Augustpriset, Fackboksklassen, förra året. Det var väl lite därför jag läste den (i e lyssnade på den). Jag trodde att det var ännu en syster till en gängkriminell som berättade sin historia, men ack så fel jag hade. Jag antar att jag helt fördomsfullt lät mig missledas av namnet. Lisa dos Santos är från Skåne och född Ersmark (där fick jag!) och hon arbetar som åklagare just med den här typen av fall. Så otroligt intressant - och skrämmande! Jag visste i princip ingenting om hur åklagaryrket ter sig och jag blev förvånad över hur nära polisen de arbetar...

det gör ju förvisso Rebecka Martinsson, men deckare är deckare och behöver inte alltid skildra polis-/åklagararbete särskilt verklighetstroget, även om Åsa Larsson nu faktiskt är jurist i botten och kan tänkas ha en del insikter.

Jag älskar Åsa Larssons serie om Rebecka. Efter att inte ha läst deckare på säkert femton år, eftersom det blev för mycket splatter, så var det den här serien som fick mig tillbaka på banan. Nå ja, jag läser inte jättemycket deckare nu heller, men jag brukar följa några osplattriga serier som ska utspela sig lite off, så där: Norrland, Island, Shetland, Three Pines, Lewis... Mer miljö och människor än blod: (förslag på fler osplattriga landsbygdsdeckare mottages tacksamt i kommentarerna)

Råstams bok om Thomas Quick är helt jäkla sanslös, väldigt skrämmande och likaledes väldigt spännande. Jag läste Mannen som slutade ljuga strax efter och i samband med detta så släpptes en oskyldig man fri efter att ha suttit fängslad länge för konstiga satanistiska gruppövergrepp på sin dotter. Jag var länge riktigt skakad och det var väl i den här vevan jag faktiskt började vackla i min stolthet över Sverige, som jag nog, fast helt outtalat (otänkt), varit väldigt stolt över tidigare. Tre ögonöppnande böcker senare är jag faktiskt inte stolt alls längre. (Fult omslag, förresten)