fredag 1 februari 2019

Omvägen


Den här har jag varit sugen på länge och då passade det ju bra att äntligen plocka åt mig den på bibblan när månadens språk för januari var nederländska. Så här börjar den:

Tidigt en morgon fick hon syn på grävlingarna. De pilade runt nära stenkretsen som hon hade upptäckt ett par daagar dessförinnan och någon gång ville få uppleva i gryningsljus. Hon hade alltid föreställt sig dem som fridfulla, en smula sävliga och skygga väsen, men i stället både kivades oh väste de. När de märkte av henne gjorde de sig ingen brådska in i det blommande ärttörnet.

Alltså... hur ska man kunna motstå den där gåsen? Jag som älskar fåglar och så förtvivlat vill ha ankor, gäss, kalkoner och ett påfågelpar utöver hönsen. Svensk blå anka, ölandsgäss, broncekalkoner och ett alldeles vanligt påfågelpar. Och jag skulle hur gärna som helst bo på en avlägsen gård med bara dessa fåglar - och ett par katter - som sällskap. Och kanske en liten get. Och möjligen en fjällnära ko. Nå ja...

En främmande kvinna slår sig ner på en gammal bondgård i de avlägsna delarna av Wales, med en skock vita gäss som enda sällskap. Hon kallar sig Emelie, efter poeten Emily Dickinson som hon håller på att skriva en avhandling om. En dag knackar en ung man på dörren, han har skadat sig och behöver hjälp. Han får lov att stanna över natten men blir kvar längre än så. Emelie bär på en hemlighet och är förtegen om sitt förflutna. Hemma i Holland letar hennes make förtvivlat efter sin försvunna hustru. På självaste julafton tar han tillsammans med en polis färjan över Nordsjön för att följa ett spår de har fått upp. Frågan är om de kommer att hitta Emilie. Och vad händer om de gör det?

Riktigt bra! Jag vill absolut läsa mer av Bakker.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Veckans ord - vecka 23

  Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord . Dela med dig en mening från veckans läsning, en mening som av en eller annan anledn...