Tisdagstrion - X

 

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken och veckans tema är: X i boktitel, författarnamn eller huvudpersons namn

X i undertiteln. En fin bok som nominerades till Augustpriset 2020 och Nordiska rådets pris 2021. 

Axolotlar är ju väldans söta.

X i författarnamn. Annie Ernaux är med på min Boktolva för året och jag passade på att skaffa den här på rean.

X i huvudpersonens namn. Max heter pojken i vargdräkt som åker till vildingarnas land.

Demonen

 

Demonen flyger över Kaukasus, utan riktning och mål, uttråkad av sitt eviga liv. En dag skådar han i Georgien en ung, vacker flicka av adlig börd, Tamara, och för första gången sedan sitt fall drabbas han av kärleken. Han försöker erövra hennes själ, men misslyckas och förblir lika ensam i världen som förut, utan hopp, utan kärlek.

Michail Lermontovs Demonen från 1830-talet är ett av den ryska litteraturens största diktverk och tolkas här för första gången på över hundra år i sin helhet till svenska av översättaren och librettisten Lasse Zilliacus.

Alltså, den här var helt fantastisk. Väldigt lättillgänglig och på något vis påminner den mig om Topelius Vintergatan, jag vet inte riktigt varför. Kanske det lättillgängliga, rytmiska, romantiska? Men Demonen är mörk och allvarlig - och betydligt längre - och har ingenting av Vintergatans söta puttrighet (jag älskar Vintergatan också). Jag hade inte hört talas om den tidigare och är så himla glad att jag sprang på den på biblioteket. Jag skulle vilja ha ett eget ex, men den verkar slutsåld och inte hittade jag den på Bokbörsen heller. Och igen: hur har Zilliacus lyckats översätta så fantastiskt bra. Jag blir så imponerad av duktiga översättare. När det gäller översättningar så finns det konst, hantverk och dåligt hantverk; det här är konst. Fint omslag också. Jag gillar den där fallna ängeln (demonen).

Jepp, ytterligare en bok som jag helt osmart petat in utanför min TBR.

Vinterresa

 

Elfriede Jelineks kritikerrosade läsdrama Vinterresa utgår ifrån Franz Schuberts och Wilhelm Müllers romantiska sångcykel med samma titel och är en lika underhållande som brutal uppgörelse med samtiden och författaren själv.

I en poetisk och associativ språkflod tematiserar Jelinek här sin egen inre emigration från ett samhälle utan moral, där såväl österrikiska bankskandaler som kidnappningen av Natascha Kampusch står i centrum. Men här synas även avgrunderna i hennes egen biografi: ensamhet, nätdejting, hennes komplicerade relation till sin mor och faderns demenssjukdom, vilket mynnar ut i en både skoningslös och ironisk uppgörelse med den egna författarrollen. Resultatet är ett av hennes mest personliga och gripande verk hittills.

I svensk översättning av Maria Tellander.

Språkflod var ordet! Texten flyter fram som osorterade tankar. Det gäller att vara på rätt humör när man läser den här. Ibland är jag helt fascinerad, ibland är det rätt mycket uppförsbacke, men jag är glad att jag läst den. I synnerhet "berättelsen" (snarare tankeflödet) om (från) den demente mannen (fadern) var väldigt berörande - och rätt otäck. Hur i herrans namn Tellander har lyckats översätta, med ordlekar och allt, begriper jag inte. Helt otroligt! Jag har varit rätt sugen på att ha ett tyskt ex att jämföra med. 

(Den ingick inte i någon TBR nej! Det är väl finurligt, säg, när man ligger efter så kapitalt, att plocka in en massa oplanerade alster)

Bokslut mars

Mars har varit en rent bedrövlig månad belastningsmässigt. Jag har jobbat och jobbat och jobbat... Första boken läste jag ut den 21:a (!) Jag hoppades hinna läsa i kapp när jag åkte ner till mamma i slutet av månaden, men hon satte på TV:n på högsta volym så snart jag hade lite ro för att läsa, trots att hon egentligen inte tittade. Jag höll på att bli galen. Så mycket läst blev det med andra ord inte och det jag faktiskt läste låg utanför TBRen. Tre Selma-noveller i stället för en och två ryska noveller i stället för en, en diktsamling, Kristina Lugns Hundstunden och så Strindbergs lilla röda. Inte en enda av de planerade böckerna - förutom novellerna - har jag läst ut men bredvid mig ligger fem påbörjade, i vissa fall nästan klara, böcker. Jag hoppas hinna läsa ut några av dem i helgen. 

 

Ingen medverkan i "veckoutmaningarna" har det heller blivit och inga inlägg. Gah vad trist!

Ljudböckerna har det gått bra med i alla fall och jag har lyssnat på alla de planerade, inklusive den 47 timmar långa Svärdets makt (del 3 i Game of Thrones) och fem extra Sherlock Holmes. 

TBR april

 

Ja, med tanke på hur det har gått med min läsning det senaste, så undrar jag om det är någon idé att lägga in några böcker och e-böcker i TBRen överhuvudtaget. Kanske borde jag begränsa mig till ljudböckerna, de brukar ju funka. Jag tror att jag nöjer mig med att försöka läsa ut de fem påbörjade och i övrigt bara lista en bok, Förlorade själar som jag ska läsa för Månadens språk som är "östafrikanska". Nadifa Mohamed är från Somalia. När det gäller novellerna så fortsätter jag att läsa ur Lagerlöfs e-novellsamling Troll och människor I och Michail Bulgakovs Morfin. Bulgakov föddes i Kiev, så det kan ju passa.

Ljudböcker

Jag har tre timmar kvar på A Ghost in the Throat, så den ska jag lyssna klart på. Passar för Kaosutmaningen, Ní Ghríofa är irländska (punkt 8).

Fjärde och sista delen i Kerstin Ekmans romansvit Kvinnorna och staden. Den är rätt lång, 25 timmar ligger den rackaren på. Passar för Finish That Series. 

Andra delen av Elsie Johanssons romansvit om Nancy. Också för Finish That Series.

Tredje delen av Kuopiosviten. Fler finns ännu inte översatta. För Finish That Series.

Tredje och sista delen av Krönikor från Röda Klostret. Finish That Series.

Anteckningar från en ö blir månadens Tove Jansson.

Andra delen i Sofia Nordins serie. För Längst bak i läslistan.

Moonglow är en av böckerna som lottades till De fyra årstiderna - vår. 

Månadens Sherlock Holmes.

Om jag mot förmodan lyckas läsa Nabots sten, som inte hanns med i mars, så går jag vidare med del 4 i Jernbaneeposet. Om inte får den vänta. Finish That Series.

Längst bak i läslistan #4

Jodå, de tre ljudböckerna i Längst bak i läslistan #3 är avklarade så här kommer nästa trio som ligger längst ner i min Storytelhylla. 

Hilma af Klint har jag varit nyfiken på ända sedan svägerskan drog med mig på utställningen på Moderna för x antal år sedan. 

Egentligen var det Som om jag vore fantastisk men det är del 3 i serien, så jag tar del 2 i stället. 

Herman Lindqvist är en kul typ, tycker jag, med sin småtorra humor. Alltid trevlig att lyssna på.