Tisdagstrion - Gult omslag

 

Tisdagstrion utgår från Robert på Mina skrivna ord och veckans tema är Gult omslag

Jag är ju mäkta förtjust i Olga Tokarczuk. Kändes mer som en novellsamling än en roman, tyckte jag nog när jag lyssnade på det för några år sedan.

Episoder och fragment avlöser varandra i en lekfull och originell romantext som rör sig fritt genom tid och rum. Det handlar om resande och migration, liv och död, och den mänskliga kroppens förfall och bevarande.

---o---

När Duanbai fjorton år gammal bestiger tronen minns han sin galne tjänares profetia: Olyckan ska drabba kungariket Xie. Barnsligt grym och oförmögen att regera får han snart se sin förgyllda värld läggas i aska. Tillsammans med den trofaste eunucken Svala tvingas han möta världen som vanlig man och blir så småningom ledare för Lindansarkungens resande cirkussällskap. En grym saga om makt, våld och frihetslängtan.

Har inte kinesiska romaner en tendens att vara grymma? Åtminstone den lilla andel som når hit. Eller är det bara jag som råkar pricka in dem?

---o---

Jaha, och hur länge har jag tjatat om att jag måste ta mig i kragen och läsa den här?

En ung man sitter på Kaffehuset, där han varit alldeles för ofta under den senaste tiden. Kyparens närvaro ger honom en smula lugn då han har svårt att bringa klarhet i sina tankar. De är tilltrasslade på ett sätt som påminner om ordet "ghachar ghochar" – det alldeles egna uttryck som hans hustru Anita anförtrott honom under bröllopsnatten. Men deras stund av närhet är långt borta nu. Och ännu mer avlägsen är tiden då han tillsammans med sina föräldrar och sin syster bodde i ett trångt och enkelt hus. När hans farbror nått framgång med sitt kryddföretag flyttade de istället till ett hem som var så stort att det var svårt att möblera. I överflödet av mat och vackra kläder styrs deras samvaro snart av nya villkor.