tisdag 16 augusti 2022

Tisdagstrion - Sommarens bästa

 

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken och veckans tema är Bäst (hittills) under sommaren

Det här blir första inlägget på väldigt länge. Maj och juni var hysteriskt stressiga och jag fick lägga ner bloggandet helt. I början av juli var jag i buan och sedan har jag inte riktigt kommit in i gängorna igen. Inte har jag läst mycket heller - först hade jag inget läsflyt, nu när jag har det så finns det ingen tid. Därtill har det varit ett osedvanligt dåligt läsår. När jag nu ska välja sommarens tre bästa böcker så är det egentligen bara en som känns solklar. 

Med livet framför sig hittade jag av en slump när jag letade efter något att lyssna på i juli när månadens språk var franska. Titeln är intetsägande och omslaget gillar jag inte alls, men beskrivningen lät rätt ok tyckte jag.

Momo är en nyfiken och oskyldig pojke med ett stort hjärta. Fast han vet inte mycket om sig själv, inte ens varifrån han kommer och hur gammal han är. Det är polska judinnan madame Rosa, en pensionerad prostituerad, som lär honom allt om livet och vad som ligger framför honom.

De bor i det fattiga kvarteret Belleville i Paris tillsammans med andra färgstarka personer så som den elegante sutenören monsieur M'Da och transvestiten Lola som varit boxare i Senegal. Madame Rosa försörjer sig genom att ta hand om andra prostituerades barn. De flesta barnen kommer och går men Momo blir mer och mer som hennes fosterbarn. Med tiden växer kärleken men också rädslan över att någon av dem ska bli lämnad av den andra.

Grundberättelsen är ju egentligen rätt tragisk, men jag satt och flinade och fnissade hela boken igenom och vid ett tillfälle skrattade jag så att jag grät. Momo använder en hel massa "fina ord" på sitt eget sätt och "fula ord" till synes omedveten om att de är "fula", vilket blir väldigt dråpligt. Hur i herrans namn har översättaren lyckats med detta? Boken är helt fantastiskt inläst av Johan Ulveson - upptäckte jag när jag tittade efter; jag kände faktiskt inte igen honom. Först när jag lyssnat färdigt och skulle googla vem Émil Ajar egentligen var, så upptäckte jag att boken belönades med Goncourtpriset 1975. Jag rekommenderar den verkligen, i synnerhet som ljudbok.



Fernanda Melchors Paradais är mörk och obehaglig, men väldigt bra. Bra inläst också av Danilo Bejarano.



Percival Everetts The Trees är långlistad för Bookerpriset. En deckare - får man väl ändå kalla den - men väldigt mycket mer. Början är helt sanslös och man undrar vart i herrans namn det hela ska ta vägen. En kul parodi på Trump innehåller den också. 

10 kommentarer:

  1. Med livet framför sig har jag läst, Fernanda Melchor känner jag igen men den tredje boken är helt obekant

    SvaraRadera
  2. mörka och obehagliga böcker undviker jag ofta

    SvaraRadera
  3. Det var helt okända böcker för mig.

    SvaraRadera
  4. Tack för tipsen. Inga böcker som jag läst.

    SvaraRadera
  5. Vill läsa alla tre! Tack för tips! /Maria (Bokologen)

    SvaraRadera
  6. Jag har inte läst någon av dem, men de första där låter ju intressant.

    SvaraRadera
  7. Med livet framför sig blir jag nyfiken på.
    (Kul att du är tillbaka!)

    SvaraRadera
  8. Spännande tips! Blir nyfiken på alla tre :)

    SvaraRadera
  9. Kul att du är med igen.
    Alars bok har jag läst och jag håller med om att det är en härlig berättelse trots pojkens svåra verklighet. Paradis har jag i läslistan och The trees sätter jag in där också i min spänningslista.

    SvaraRadera
  10. Intressanta tips. Jag tror inte jag hört talas om någon av dem tidigare.

    SvaraRadera

TBR oktober

  Ja, det verkar ju som jag faktiskt kommer iväg till Bali, trots allt. Sedan i juli, någon gång, har jag varit övertygad om att passet inte...