This or That

Den här snor jag rakt av från Vargnatt.

1. Reading on the couch or on the bed?
Förr läste jag i princip bara i sängen, jag fick så satans ont i nacken när jag satt. Nu sitter jag för det mesta i min älskade öronlappsfåtölj. Soffan sitter jag typ aldrig i, varken läsandes eller görandes annat. Svaret får därmed bli: i sängen.

2. Male main character or female character?
Spelar ingen roll.

3. Sweet snacks or salty snacks when reading?
Ligger nog mer åt det salta hållet, även om det slinker ner en och annan godisbit också.

4. Trilogies or quartets?
Eftersom jag föredrar korta böcker, så får svaret bli trilogier.

5. First person point of view or third person point of view?
Tredje person, definitivt. Har svårt för första person och svårt för presens.

6. Reading at night or in the morning?
På morgonen är jag halvdöd, så det får bli kväll/natt

7. Libraries or bookstores?
Både och, naturligtvis. Varför begränsa sig?

8. Books that make you laugh or make you cry?
Har svårt att välja här också. Det får gärna vara lite av båda.

9. Black book covers or white book covers?
Svart är snyggast.

10. Character driven or plot driven stories?
Eh... jag är inte säker på att jag förstår skillnaden. Kan någon ge exempel på en av varje?

Veckans mening - vecka 47

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. Varje vecka bjussar vi på en mening från veckans läsning. En mening som - av en eller annan anledning - fått oss att stanna upp.


Jag hade luktat litet på gymnastik, fröken Regina hade till och med sträckt sig så långt att vi förutom "armar uppåt sträck" två gånger i veckan fick gå ut på gården och samfällt hoppa kråka.

Tisdagstrion - Först i serien

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken och denna vecka är temat Först i serien

Stenväktaren är första delen i Kazu Kabuishis tecknade serie Amulett. Jag tror att den är uppe i åtta delar nu. Jättespännande och jättefint tecknad - även om just människorna inte är så elaborerat avbildade. Jag har skrivit om den här. Egentligen för barn, jag har läst den för båda killarna - den yngre läser den fortfarande då och då - och läst den själv. Riktigt bra!

Människornas jord är första delen i Burukvartetten av indonesiern Pramoedya Ananta Toer. Följande delar heter Ett barn av alla folk, Fotspår och Glashuset. Jag har ännu bara läst de två första. Väldigt bra.

Din tjänare hör är första delen i Sara Lidmans Jernbanepos. Jag har inte läst den än men vill gärna. Består av sju delar.

Authors and characters - Katarina

Authors & characters utgår från Lyrans noblesser. Denna vecka är namnet Katarina.

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Katarina Taikon föddes i ett läger utanför Örebro 1932. Hela sitt liv kämpade hon för romernas rättigheter. I början av 60-talet skrev hon den självbiografiska boken Zigenerska. Då levde svenska romer fortfarande i tältläger och fick inte gå i skola. Själv lärde hon sig läsa och skriva ordentligt först som vuxen. 1982, endast 50 år gammal, drabbades hon av en hjärnblödning (vissa källor anger hjärtstopp) med så omfattande hjärnskador att hon aldrig återfick medvetandet. Hon dog 1995, efter 13 år i koma.

2012 kom Lawen Mohtadis biografi över Katarina Taikon: Den dag jag blir fri. Den står i bokhyllan, men jag måste erkänna att jag inte har läst den än.

Jag antar att de flesta av er har läst Katitzi-böckerna. Den första kom ut 1969. Då var jag sex år. Jag har försökt att leta fram ett omslag som jag känner igen sedan min barndom, men inte hittat något som känns riktigt rätt. Kanske var det ändå så här första Katitzi-boken jag läste såg ut.

Och egentligen är ju Katitzi en form av Katarina, berättelserna bygger ju på Katarina Taikons egna upplevelser, så jag skulle kunna ha henne som karaktär, men för att variera mig lite väljer jag en annan.

Catherine Barkley heter sjuksköterskan i Hemingways A Farewell to Arms (Farväl till vapnen). Det vill säga, hon är inte sjuksköterska, men det är så hon benämns i texter om boken. I själva verket är hon - ja vad? Jag lyssnade på den på engelska och jag skulle tro att hon är sjukvårdsbiträde eller något slags "barfotasköterska", snabbutbildad för kriget. 

Filmen från 1932 med Gary Cooper och Helen Hayes - det har gjorts flera senare. Jag måste erkänna att jag blev bestört när jag såg årtalet. Var Gary Cooper så tidig? Jag trodde att han var stjärna under mina föräldrars ungdom, och de är födda 1934 respektive 1936. När övergick egentligen stum- till ljudfilm? 1932 känns som stumfilm för mig, men det är antagligen helt fel. Jag får helt enkelt ta och läsa på. 

En smakebit på søndag - Kura skymning

Denna vecka utgår smakebiten åter från Astrid Terese på Betraktninger. Dela med dig en snutt av det du läser just nu. Inga spoilers!

Han studerade fotografierna noga. Det var svårt att titta på dem. 
De allra äldsta, de från småskolans dagar, visade även ett barn som inte fanns med på de senare fotografierna. Hon stod längst ut i kanten. Hon hade ljust hår som blev vitt på bilderna, hon log snett, hemlighetsfullt. Hennes kropp var slank under klänningstyget, hennes ansikte var fullt av fräknar, ljusa prickar på blek hy. Hennes blick gick rakt genom linsen, blixten brände hål i hennes vita pupiller.

När han vandrade tillbaka från skolan, hem till sin son och hans spöken, smekte vårens blomster förgäves hans rygg.
Rask hade bestämt sig.

Baksidestext: När de förstod att hon var död började snön stilla falla och det skulle fortsätta att snöa i hundratjugosex dagar. Hennes vidöppna ögon täcktes under natten och man hittade henne inte förrän vid tjällossningen följande vår.

Hon var åtta år när hon dog. det hann gå tjugoåtta år innan hon kom tillbaka.

Till min glädje utspelar den sig i Norrland, något som helt gått mig förbi. Jag har nog mest varit fokuserad på huruvida jag skulle våga läsa den och när det i så fall skulle vara lämpligt. Jag har bara hunnit ett 50-tal sidor in i boken och än är den inte otäck. Vi får se hur det blir längre fram. Lågmäld med ett vackert språk, påminner lite grand om Nordisk fauna, tycker jag, men denna gavs ut redan 2011.

Veckans mening - vecka 46

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. Dela med dig en mening från veckans läsning, en mening som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

Denna vecka betonar jag av en eller annan anledning och bjuder på denna:

Medan jag lyssnade kunde jag inte låta bli att sluka Thérèses mor med blicken, som följde med dem för att ta hand om deras tre små barn.

Jag begriper inte vad denna översättare håller på med. Och borde inte någon på förlaget ha reagerat? Jag blir galen! Boken är i princip oläslig. Det här är sannerligen inte det enda exemplet och jag får läsa om stup i kvarten för att fatta vad det är frågan om. Påminner mer om en googleöversättning än ett yrkesmannaverk.

Jag ger upp. Denna bok var den sista jag hade kvar i utmaningen 3x3 men jag får lov att byta ut den mot Celanire, som har en annan översättare.

Helgfrågan vecka 46

Nu stundar helgen och det är åter dags för Mias helgfråga.

Brukar ni läsa eller titta på tidningar eller program om böcker? Vilka?

Nej, jag är nog lite dålig på det. Har sett enstaka Babel på SvT Play och läst enstaka nummer av Vi Läser. Egentligen är jag inte speciellt intresserad av författarna, det är böckerna jag vill åt. Jag har tyckt att boktipsen i God kväll varit väldigt trevliga att titta på, men eftersom jag inte har någon tv är det ytterligt sällan jag har pricka in dem - och nu är de väl borttagna(?) När jag kommer åt magasin i väntrum och liknande, brukar jag ofta bläddra fram sidorna med boktips.

Mitt bokintresse ligger mer åt det smala hållet och jag läser gärna litteratur med några år på nacken, klassiker bland annat. Det blir inte så mycket nyskrivet, svenskt-anglosaxiskt, spänningslitteratur, feelgood och bästsäljare och det är ju det som framförallt lyfts fram. Naturligtvis! Man riktar sig mot största möjliga publik, inte konstigt alls. Jo just det, jag har tittat på några avsnitt av Yukiko Dukes recensioner på YouTube också.

Bonusfråga: Har du något bra filmtips?

Jag har inte varit på bio på femton år, har ingen tv och ingen DVD-spelare. Har försökt kolla in Netflix och liknande några gånger, men där finns i princip ingenting jag är intresserad av. Jag är rätt smal i mitt filmintresse också. När jag bodde i Stockholm gick jag mest på Kvartersbion, Zita och liknande. Så, tipsen jag kommer med här har åtskilliga år på nacken och för att chocka er alla så blir det två feelgood-filmer. Sådan feelgood som jag klarar. Otroligt charmiga båda två.

En förtrollad april heter den på svenska, men jag lyckades inte ladda ner något svenskt omslag.