torsdag 2 april 2020

Is


Det var en präst, en klockare och en väktare. En prästgård med en pastorska, stor kärlek och kor i fähuset. Får, gris, höns och en församling berömd för sin sång långt ute i havet utanför snävt ritade kartor. Hit kommer man bara med båt, om man i likhet med postförare och sjöbevakare lyckas tråckla sig fram genom den förrädiska skärgården. När man nalkas ön står kyrkan uppe på berget som ett riktmärke, men när man kommer i land står hon nere i dälden och tar emot. Här tänker den unga prästfamiljen stanna.

En lågmäld men stark och mycket fin berättelse som utspelar sig i Ålands skärgård under efterkrigstiden. Främst handlar boken om prästfamiljen, men också om öborna och deras liv. Prästen Petter är en sådan fin man, som det är lätt att tycka om. Hans hustru Mona har jag svårare för, i synnerhet hur hon beter sig mot barnen. Men hon är mycket kompetent och älskar sin man högt - kanske mer än sina barn?

2013 blev Ulla-Lena Lundberg dubbelt nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för Is, både från Åland och Finland. Hon vann inte, det gjorde Kim Leine med Profeterna i Evighetsfjorden. Men hon fick i alla fall Finlandiapriset. Boken har satts upp som opera.

Det här är den andra boken med titeln Is som jag läser i år. Vi får se om det blir en tredje, det finns en som jag är lite sugen på.

Boken ingår i min utmaning Förkovran som tidigare nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.

1 kommentar:

  1. Det låter som en intressant berättelse. Och jag tyckte verkligen om omslaget!

    SvaraRadera

Fem en fredag - vecka 38

 Fem en fredag utgår från elisamatilda och veckans frågor lyder: Vad gjorde du senast på en ö? Det måste ha varit våren 2018 (2019?) då jag...