tisdag 20 augusti 2019

Tisdagstrion: Favoriter från barndomen


Med tanke på hur mycket jag läste redan som 6-åring så är det underligt att jag inte minns fler böcker från min barndom, jag fick tänka till ett bra tag innan jag kom på dessa. För att undvika att upprepa mig så hoppar jag över Tove Janssons Trollvinter, som jag haft med massor av gånger, likaså De blå delfinernas ö av Scott O'Dell som jag skrivit om åtminstone ett par. Och så hoppar jag över Astrid Lindgren, hon är för självklar.



Oj oj så spännande och kittlande den var. Den handlade ju om sex. Bland annat. På den tiden var det ju inte så att man kunde googla sig till hårdporr redan som 7-åring utan man fick hålla till godo med vad man kunde få sig till livs via en och annan Lektyr eller FibAktuellt. Jag minns att jag gillade den jättemycket, inte bara i de styckena som handlade om sex utan också relationen mellan Jonny och Katarina (eller vad de nu hette) och de två familjerna som bodde tillsammans. Alla gillade väl den på den tiden.



Jodå, jag läste Enid Blyton också, men kanske att jag var lite mer förtjust i Tre deckare. Jag vill minnas att det var den här jag tyckte var allra bäst. Jag tyckte att det var så spännande med den där husvagnen, begravd i skrot och därmed osynlig, som de hade som "klubblokal".



Den här, fast ett gammalt inbundet ex, fann jag på biblioteket när jag var hyfsat liten. En sådan där bok ni vet som luktar bibliotek. De gör böckerna inte nu för tiden. Jag vet inte hur många gånger jag lånade den. Ofta bodde den hos mig hela somrarna när det var sommarlån. Som vuxen hittade jag den här pocketversionen och blev överlycklig. Mitt första ex har börjat släppa sidor, men som tur var hittade jag en ny på loppis nyligen.

Tusen och en natt finns sannolikt i tusen och en bearbetningar. Jag har en serie i sex band här hemma, till exempel, men den är inte alls speciellt kul. Den här, däremot, är helt magisk och trots att den är avsedd för barn känns den inte ett dugg "barnslig". Först när jag nu googlade efter en bild på rätt Tusen och en natt fick jag klart för mig att bearbetningen är gjord runt förra sekelskiftet: Sagor ur Tusen och en natt berättade för Sveriges barn af Anna Wahlenberg. Det hade jag verkligen inte anat, även om boken jag en gång lånade på biblioteket, för nära 50 år sedan, knappast såg ny ut ens då. Det var - och är - modern stavning i den i alla fall.

Här är Anna Wahlenberg. Hon har uppenbarligen skrivit massor.



Och kolla! Jag hittade en bild på hur det gamla biblioteksexet såg ut. Tänk att jag hade glömt bort det där omslaget! Ach, den nostalgin!



Och så här fina var de tidigare utgåvorna (den gavs ut i tre delar):




Illustrationerna är de samma i samtliga och gjorda av Louis Moe.


13 kommentarer:

  1. Tusen och en natt är verkligen speciell!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alldeles underbar - åtminstone den här bearbetningen.

      Radera
  2. Tre Deckare läste jag aldrig men det låter ju som något jag hade tyckt väldigt mycket om :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte omöjligt - och det är ju aldrig för sent ;)

      Radera
  3. Tre deckare hade jag alldeles glömt bort. Dem gillade jag!

    SvaraRadera
  4. Åh, Hellberg! Tyckte så mycket om hans böcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog inte läst så många, Kram och Puss och kanske någon mer. Borde faktiskt ta och läsa något ur hans senare produktion.

      Radera
  5. Vilka fina Tusen och en natt! Tre deckare kände jag faktiskt inte alls till. Tack för dina tips!

    SvaraRadera
  6. Kul att se vilka du har luskat fram men jag har inte läst någon av dem :)

    SvaraRadera
  7. Vilken nostalgitripp! Kul med såna ibland. :)

    SvaraRadera
  8. Inte läst någon av dessa, inte ens Tusen och en natt faktiskt.

    SvaraRadera

Fem en fredag - vecka 38

 Fem en fredag utgår från elisamatilda och veckans frågor lyder: Vad gjorde du senast på en ö? Det måste ha varit våren 2018 (2019?) då jag...