lördag 19 januari 2019

Alkemistens dotter


Sju böcker har jag läst hittills i år, men inte en enda har jag lyckats skriva om än. Inte heller har jag hunnit med alla från december. Nå väl, det här är den senaste jag läste.

Rebis Aurora Drakenstierna föds som den sista i en släkt av alkemister i slutet på 1700-talet och växer upp på gården Hermestorp, där den ständiga röken från athanoren färgar himlen svart. 

När fadern oväntat går bort lämnas Rebis ensam med en ofattbar hemlighet: hon är utvald att slutföra ett uppdrag som rör hela mänskligheten, och som kommer att förändra världen oåterkalleligt.

Rebis sökande efter släktens hemlighet tar henne ut i Europa och redan från början står det klar att hon motarbetas av dunkla krafter. Resan går till Berlin, via Marstrand och Paris smutsiga hamnar och bordeller. Där möter hon släktens avfälling Andreas, men kan hon lita på honom? Alkemistens dotter bär hela världen på sina axlar och för den utvalda finns ingen plats för tvivel.

Nå, eftersom Thorild nu förekommer i boken, så påminner jag mig om vad han säger i 'En kritik över kritiker': Ingenting göres för sina fels skull, utan för sitt värdes skull.

Den här boken lät ju i allra högsta grad som något för mig, jag är rätt förtjust i äventyrsromaner med sagoinslag. Augustnominerad är den också och jag har valt den till utmaningen Förkovran. Men alltså... något så mördande tråkigt! Och jag kan inte ens förklara varför, för nog är den full av äventyr och dramatiska händelser alltid. Flera gånger hade jag bara lust att sluta lyssna på eländet. Hade jag inte haft den med i Förkovran så hade jag baske mig gjort det. Tramsig, pinsam, stundomvis onödigt oaptitlig - i stil med 1793, om än inte lika utstuderad - med liknelser och beskrivingar i klass med Mischling - 2018 års sämsta bok - och med ett i allra högsta grad förutsägbart slut. HUR har denna kunnat bli Augustnominerad? Och inte blev den bättre av inläsningen, det är då ett som är klart. Jag är tämligen säker på att jag redan nu har klämt 2019:s sämsta bok.

Snyggt bokomslag i alla fall.

(och nu ska jag leta runt efter recensioner; jag antar att de flesta är mer positiva än jag och det ska bli lite kul att se vad folk skriver)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Veckans helgfråga - vecka 41

  Veckans helgfråga från Mia lyder: Brukar du köpa faktaböcker, i så fall ge ett exempel Ja, jag köper en hel del fackböcker. Under periode...