onsdag 30 januari 2019

Jobs bok


Disclaimer: Jag är - tyvärr - inte troende. Jag läser Bibeln som vilken annan litterär text. Mina ord om det jag läser kan möjligen såra den som är troende. Det är inte min mening att uttrycka mig blasfemiskt, att göra någon ledsen, stött eller arg.

Jag har sett Jobs bok medtagen i listor över världens bästa böcker. Det har väl fått mig att tänka att jag faktiskt borde ta och läsa den - ja bortsett från att jag nog tyckt att jag kan läsa hela Bibeln, och nu bestämt mig för att jag ska (möjligen bortsett från de delar där de rabblar släktskap). När Lasse Larsmark sedan gav mig ett av mina absoluta favoritcitat: Hör åtminstone på mina ord. Låt det vara den tröst ni ger mig. (nå ja, en modernisering av 1917 års Bibeltext; den i Bibel 2000 är inte lika snygg, tycker jag), så kom Jobs bok att bli den Bibeltext jag ville börja med.

Jobs bok är, i sina poetiska delar, otroligt vacker. Och jag, som arbetat inom vården större delen av mitt liv, har insett precis hur sant det där citatet ovan är. Den tröst en människa i svår nöd behöver mest är vanligen att någon lyssnar. Att någon orkar lyssna. Inga kloka ord, inga tröstande ord, inga peppande ord. Inga ord alls. Bara lyssna.

Vad är en människa
att du gör så stor sak av henne
och bryr dig så mycket om henne,
granskar henne varje morgon,
prövar henne var dag och stund.
När skall du vända blicken från mig,
låta mig vara medan jag hämtar andan?
Om jag har syndat, vad gör det dig,
du människornas bevakare?
Varför gör du mig till mål för dina angrepp,
tröttar ut dig med att slå mig?
Varför förlåter du inte min synd,
utplånar min skuld?
Snart vilar jag ändå i mullen,
söker du mig är jag borta.

Sedan kan man ju fundera över hur Gud tänker när han, i sitt tjäbbel med Anklagaren (Satan), låter Job drabbas av dessa oerhörda olyckor, Job som Gud själv håller för den mest rättrådiga, oförvitliga och gudfruktiga människan på jorden. Och det är ju inte bara Job som drabbas i detta. Hans tio barn dör och även hans hustru förlorar ju sina barn. Och hur går det för hans tjänare och arbetare, som han var så snäll emot, och hur går det för alla de fattiga och utsatta han hjälpte, när han nu förlorat allt han ägde? Jag kan inte låta bli att tänka på filmen Ombytta roller, där de äldre herrarna slår vad om 1 dollar (eller vad det var) i sitt dumma experiment och utan att blinka förstör Dan Aykroyds - eller snarare hans rollfigur Louis Winthorpe III:s - liv.

Job av Leon Bonnat, 1880


3 kommentarer:

  1. Ja, som jag skrev när du nämnde boken så är Jobs bok någon som jag har svårt för, sedan må den vara hur vacker den vill. Job drabbas så oerhört hårt, trots att han inte gjort något fel. Han är väl närmast ett helgon. Och att han kompenseras på slutet för sina dödade barn genom att få nya barn, ännu vackrare än de förra får mig att må illa.

    Ett intressant faktum är att detta är första gången Satan nämns. Inte alls som en ondskefull mörkrets furste, utan som en åklagare som agerar efter Guds godkännande. En märklig bok på många sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säger den som tycker att 1793 är ok för att den är bra skriven ;) Jag håller verkligen med dig, hur skulle någonsin 10 nya barn kunna kompensera för de 10 döda?! Att de var 'ännu vackrare' minns jag inte :/ Desto osmakligare! Som om 'skönheten' hos ett barn skulle påverka dess värde. Horribelt. Jag håller med om att boken är märklig på många sätt, men vidhåller att den är vackert skriven och att det ger den ett värde trots det fasansfulla den skildrar. Skulle den däremot gå närmare in på plågor, ångest och fasansfulla detaljer skulle jag nog känna för den som jag gjorde för 1793 - det spelar ingen som helst roll hur välskrivet det än må vara, INGET kan motivera eller försvara detta utstuderande osmakliga och horribla. För övrigt tycker jag att den gammaltestamentliga Guden - hittills - för mig inte framstått som något annat än en ondskefull och sadistisk typ som inte gör annat än straffar och mördar på löpande band. Som i Jobs bok - om än via någon annan.

      Radera
    2. Ack ja, 1793... :D

      När jag nu kontrolläser ser jag att det inte står att de nya barnen är vackrare, men de nya döttrarnas skönhet framhålls:

      "10 Och då nu Job bad för sina vänner, upprättade HERREN åter honom själv; HERREN gav Job dubbelt igen mot vad han förut hade haft. 11Och alla hans bröder och systrar och alla hans forna bekanta kommo till honom och höllo måltid med honom i hans hus, och ömkade honom för alla de olyckor som HERREN hade låtit komma över honom. Och de gåvo honom vardera en kesita och en guldring. 12Och HERREN välsignade slutet av Jobs levnad ännu mer än begynnelsen, så att han fick fjorton tusen får, sex tusen kameler, ett tusen par oxar och ett tusen åsninnor. 13Och han fick sju söner och tre döttrar. 14Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje Keren-Happuk. 15Och så sköna kvinnor som Jobs döttrar funnos icke i hela landet; och deras fader gav dem arvedel bland deras bröder. 16Och Job levde därefter ett hundra fyrtio år, och fick se sina barn och barnbarn i fyra led. 17Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva."

      Radera

Fem en fredag - vecka 38

 Fem en fredag utgår från elisamatilda och veckans frågor lyder: Vad gjorde du senast på en ö? Det måste ha varit våren 2018 (2019?) då jag...