tisdag 9 juli 2019

Tisdagstrion - Blommigt


Med tanke på hur omåttligt förtjust jag är i blommor och växter och hur mina ögon osvikligt dras till sådana bokomslag, så är det underligt att jag haft svårt att komma på böcker på dagens tema. Kanske för att många av böckerna med blommiga omslag är inom genrerna feelgood och chick lit, och jag är inte någon feelgood-chick lit-typ. Dessutom ville jag även denna vecka "förnya" mig en smula, och inte bara köra mina eviga klassiker och det som man ser på var och annan bokblogg, även om det nu är väldigt bra böcker.

Ok, då kör vi på med vita blommor:


Amerikanskt är ju inte vad jag vanligen läser och inte heller deckare och det var också väldigt länge sedan jag läste den här, men jag minns den som oerhört spännande. Det är något väldigt lockande det där med "sjunkna" städer :) 

Till en gudsförgäten by vid en idyllisk sjö uppe i Georgias bergstrakter kommer journalisten John Howell för att i lugn och ro skriva en bok. Och knappt har han hunnit installera sig stugan han hyrt, förrän han får höra byns märkliga historia.
De första invånarna var en irländska invandrare. Här levde de länge ett strävsamt men stillsamt liv, isolerade från omvärlden. Katastrofen för många kom när ett företag började köpa upp mark i dalen. Bolaget hade för avsikt att bygga ett kraftverk och göra dalgången till en vattenreservoar. Flera gårdar skulle följaktligen hamna under vatten.
En av familjerna vägrade emellertid envist att sälja sin mark, men när vattnet nådde upp till gården gav sig familjen plötsligt av. Ingen i trakten har hört av någon i familjen sedan dess, och många undrar fortfarande vad som egentligen hände. Vart tog de vägen? Ligger de kanske kvar under sjön?
De gåtfulla händelserna kring sjöns tillblivelse och de egenartade irlandsättlingarna fascinerar John Howell, och hans instinktiva nyfikenhet blir inte mindre när han på ett oförklarligt sätt får kontakt med en av de försvunna familjemedlemmarna.

Samma författare har skrivit Delano, Georgia, USA (Chiefs i original) som fick Edgarpriset för bästa debut en gång i tiden, även den minns jag som väldigt bra. En miniserie gjordes av den som i Sverige kom som film. Minns den också som väldigt bra. 



Jag har ju en förkärlek för böcker som utspelar sig i miljöer som är helt främmande för mig, här Karibien.

Vem är Mala Ramchandin och vad är orsaken till hennes galenskap? När den fågellika, stumma gamla kvinnan, fastbunden på en bår, anländer till vårdhemmet tas hon om hand av den manliga sköterskan Tyler. Hon är misstänkt för mord, men har aldrig ställts inför rätta. I småstaden Paradise på den karibiska ön är hon fruktad. Genom Tylers ömsinta vård blir hon så småningom lugnare och börjar tala. 



Jodå, det är små edelweiss där även om de inte är så tydliga. Och plötsligt, när jag tittar på bilden, så tycker jag att man kan tolka den som... eh. Nja, kanske bara jag som har konstig fantasi eller är yrkesskadad och ser anatomi där det ingen ska vara.

Sorokins Snöstormen är nog en av de häftigaste böcker jag läst (nåja, lyssnat på) och länge har jag velat läsa mer av honom, men har naturligtvis inte kommit till skott. Den här har jag alltså ännu oläst, men jag ser väldeliga fram emot att ta itu med den. 

Vladimir Sorokins nya roman utspelas i ett framtida Europa. Ryssland, Tyskland och andra nationer har sönder­fallit i en mängd småstater, alla med sin egen ideologi och politik. På många håll innehåller framtiden dessutom inslag ur det förflutna. Tellurien är en hisnande läsupplevelse - satirisk, skrämmande, tänkvärd och fullpepprad med författarens särskilda humor. 


Hedersomnämnande till detta omslag som är så oändligt vackert med sin stiliserade brännässla. Eller brännlessna, som Nasse sa när hon var liten (mindre). Hon tyckte nog att det passade med 'lessna', för nog blir man lite lessen när man bränner sig.


28 kommentarer:

  1. Det var annorlunda omslag..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, åtminstone Woods och Sorokins är kanske lite udda :)

      Radera
  2. Edelveiss, nässlor, pioner och näckrosor, wow vilken härlig blandning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska nog föreställa nattens drottning. Cereus Blooms at Night heter den i original. Men jag håller verkligen med om att det mer ser ut som pioner än något annat :)

      Radera
  3. Väldigt vackra omslag! Har bara läst Martinsson. Mer om omslag: https://klimakteriehaxan.blogspot.com/2018/06/blommigt-i-bokhyllan.html (har skrivit om dem flera ggr! så fina!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag har varit inne och tittat på - och kommenterat - dina :)

      Radera
  4. Stuart Woods har jag läst någon bok av men kan inte minnas vilka, var ganska länge sen. Fina omslag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han var rätt "stor" här ett tag. Men det var länge sedan.

      Radera
  5. Har inte läst någon av dem, men Sorokins bok lockar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har stora förväntningar på den.

      Radera
  6. Häftigt omslag till Sorokins bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är häftigt. Och det tror jag att innehållet är också :)

      Radera
  7. Kaktusen blommar om natten verkar spännande.

    SvaraRadera
  8. Kaktusen blommar om natten låter jättebra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag rekommenderar den verkligen.

      Radera
  9. Woods bok blev jag riktigt nyfiken på! :D Kaktusen blommar om natten har jag oläst i hyllan. Hade tur och hittade den på loppis. Jag älskar också läsa böcker som utspelar sig någon helt annanstans! Tack för fina tips!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Länge sedan jag läste Woods, som sagt, men har den i hyllan och funderar på om jag inte ska läsa om den. Rekommenderar Kaktusen blommar om natten, den är väl värd att plocka fram.

      Radera
  10. Spännande boktips och så fina omslag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas att något kan inspirera :)

      Radera
  11. Vilka intressanta boktips! Tack för det! :-)

    SvaraRadera
  12. Den där Under sjön lät som en bok jag skulle kunna tänka mig att läsa.

    SvaraRadera
  13. Kaktusen blommar om natten är så bra!

    SvaraRadera
  14. Wow, verkligen vackra böcker.

    SvaraRadera
  15. känner igen Stuart Woods bok, men jag har inte läst den.
    däremot har jag läst Kaktusen blommar om natten och den tyckte jag mycket om. Tellurien blir jag sugen på Snöstormen var jag otroligt förtjust i

    SvaraRadera
  16. En riktigt fin bukett. Jag har bara läst Martinson av dessa.

    SvaraRadera
  17. Snygga bokomslag. Känner igen dilemmat, är inte heller någon feelgood-chicklit-typ, så de blommiga och ljuspastelliga omslagen blir aldrig långlivade i bokhyllan. Av dina bara läst Martinson.

    SvaraRadera

TBR oktober

  Ja, det verkar ju som jag faktiskt kommer iväg till Bali, trots allt. Sedan i juli, någon gång, har jag varit övertygad om att passet inte...