onsdag 21 november 2018

Nässlorna blomma


Nässlorna blomma är berättelsen om sockenpojken Martin Tomasson och hans öden på de olika gårdar dit han ackorderas ut. Han förlorar i stort sett alla människor som betyder någonting för honom och hans ensamhet ter sig avgrundsdjup. Men mitt i en närmast ofattbar övergivenhet så besitter den lille pojken en övertygande envis och okuvlig överlevnadsvilja – en förmåga att trots allt söka det ljusa i tillvaron.

Jag upptäckte ett par böcker som jag missat att skriva om. Den här lyssnade jag på i mitten på september.

Jag antar att Martinsons självbiografiska Nässlorna blomma är allom bekant. Det känns lite kymigt att jag faktiskt inte läst den förrän nu. Det förskräcker mig ofta hur dåligt jag minns böckerna jag läst. Ibland kan jag inte ens komma ihåg hur en bok jag avslutade för bara ett par dagar sedan slutade :( Det som starkast dröjer sig kvar i mig, när det gäller denna bok, är just Martins känsla av övergivenhet, som nämns ovan. Hur han längtar så förtvivlat efter kärlek. En rörande, smärtsam historia och en viktig del av vår historia. Jag är uppvuxen i ett samhälle där hela omgivningen uttryckte sin avsky för hur barn såldes på auktion och gamla sattes i fattigstuga. Men idag säljs våra svaga åter ut till lägstbjudande - dock inte längre på ett individuellt plan. Vad fan har hänt med vårt land?

Jag var helt säker på att Nässlorna blomma fanns med i någon av läsutmaningarna, men så verkar inte vara fallet. Däremot är den med på listan över arbetarlitteratur, där jag alltså kan pricka av den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Veckans kulturfråga - vecka 47

  Passar på och svarar på Enligt O s kulturfråga för veckan medan jag tar paus i städningen Vilken av de böcker som tilldelats Augustpriset ...