söndag 23 februari 2020

Dikter och fragment


Sapfo föddes på 600-talet fvt på Lesbos. Hon lär ha varit mycket känd och uppskattad av sin samtid, liksom av senare storheter som Platon och Ovidius. Endast en hel dikt finns bevarad, resten är fragment. Titeln är således något missvisande ;)

Mest känd idag torde hon vara för att man efter henne använder ordet lesbisk. Men var hon homosexuell? Tja, inte tycker då jag att det framgår i texterna. Det räcker ju med att gå tillbaka 100 år i tiden, så umgicks ju kvinnor på ett annat sätt med varandra och uttalade sig på ett annat sätt om och till varandra. Och vad spelar det för roll, egentligen.

Det enda fragment jag fått mig till livs tidigare är det antagligen mest kända: Gudar like tycks mig den mannen vara... och det kändes som att det var dags att läsa resten också. Det är inte särskilt mycket som finns kvar.

Jag tyckte om den här översättningen där man har valt att inte markera det som fattas med tankstreck eller annat, utan helt enkelt skrivit ner det som det finns bevarat. Det finns en skönhet i dessa skärvor precis som de är.

Jag säger dig, man kommer att
minnas oss i framtiden

Så sant som det är sagt. 2 500 år senare sitter jag här och läser Sapfos ord. Det är förunderligt!

Månen har gått ned nu och
Plejaderna. Midnatt 
är passerad. Tiden rinner
och jag ligger ensam. 

Och så min favorit, som jag tidigare haft med i Veckans mening.

Det sägs att Leda en gång fann 
ett ägg
som hade hyacintens färg täckt med

Jag är så glad att jag tog mig i kragen och läste Sapfo. Egentligen hade jag planerat in den redan förra året under Tema Grekland - som ju inte gick så bra som jag hoppades - men bättre sent...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fem en fredag - vecka 38

 Fem en fredag utgår från elisamatilda och veckans frågor lyder: Vad gjorde du senast på en ö? Det måste ha varit våren 2018 (2019?) då jag...