Allis kan inte glömma det flämtande ljudet av hur hans lungor töms på luft. Så fort hon blundar på kvällen ser hon hans kropp, inklämd under bilens rostiga underrede på verkstaden i Kiruna. Hon hör det ödesdigra ljudet från domkraften innan allt faller: Det förvridna ansiktet. Blodet som droppar när ambulanspersonalen bär ut honom.
I ett försök att komma undan det plågsamma minnet tar Allis sin tillflykt till en ensligt belägen stuga i de norrländska fjällen, där hon ser fram emot att få vara ensam och återhämta sig. Men det finns en annan stuga i trakten. Där bor Jonas, som försöker läka såren efter sitt spruckna förhållande. Och samtidigt har en man vid namn Raumo lämnat Helsingfors för att fjällvandra i Sverige.
När dessa tre livsöden stegvis vävs ihop och fjällsommaren går mot sitt slut befinner sig Allis i en långt farligare situation än hon någonsin kunnat föreställa sig.
Ja, med min faiblesse för allt som har med norr och Norrland att göra så måste jag naturligtvis ge mig i kast med Kiruna-trilogin. Och det gör jag helt rätt i. Ingen deckare i vanlig bemärkelse, "psykologisk thriller" kallas den, men av någon anledning så tycker jag inte att den här typen av litteratur passar in under benämningen "thriller" - my wrong, säkert. Det är en bok av samma slag som Stina Jacksons. Tja, kanske är spänningsroman - vilket jag antar är den svenska översättningen på thriller - den rätta termen för genren.
Spännande, rätt hemsk och på sätt och vis rörande. Jag gillade den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar