Hett i hyllan utgår från Bokföring enligt Monika. Om de där böckerna som stått i hyllan i en halv evighet, men som kanske förtjänar att plockas fram, dammas av och äntligen bli lästa.
En utsorterad biblioteksbok som har stått i hyllan ett bra tag. Augustnominerades 1993. Först nu inser jag att det är tredje delen i en serie. Låter ändå som något för mig. Jag gillar ju det där långsamma, lite poetiska. Kanske ska ta och leta upp första delen, Blomvattnarna. Den har jag aldrig hört talas om - förrän nu. Andra delen, Iris, Isis och skräddaren, känner jag i alla fall igen namnet på.
Vindar och ekon, ugglor och nattskärror, tulpansvamp – och kanske även i någon mån Max Regers musik – sådant är för Lauritz förunderligt, och räcker mycket långt i livet.
Men inte hur långt som helst.
Det räcker inte när han börjar bli varse att allt mänskligt tycks tillkomma honom liksom av en slump – om det över huvud taget tillkommer honom. Och att alla han älskar har någon annan som går före.
Och det räcker inte när han tröttnat på den uppgift han fått, i livet, vid orgeln, i våningen: att med förnuft och kyskhet balansera sin Broders vilda självupptagenhet.
Så: när utrymmen som inte fått möbleras börjat fyllas med möbelpjäser. När brodern och den kraftfulla lärarinnan ändå firat bröllop och hästarna måste säljas och det lilla som funnits ändå löses upp, ja, när känslan av att all trygghet är illusorisk blivit överväldigande – då betackar han sig, Lauritz, för mera av detta som han tvingats betrakta dels som ett liv, dels ett fiasko och en kränkning. Då drar han sig undan till vad som i alla fall liknar det trygga.
Han vet var det finns.
En helt okänd bok för mig. Tack för tipset.
SvaraRaderaJag har läst någon roman av Birgitta Lillpers, men jag minns inte vilken. Inte den här, tror jag.
SvaraRaderaBoken känner jag inte till, men problemet med böcker mitt i en serie kan jag helt klar relatera till 🙂
SvaraRaderaIntressant, jag kände varken till bok eller författare.
SvaraRadera