Veckans mening - vecka 37

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på.

Den här meningen fick mig att stanna upp helt enkelt för att jag tyckte att den var rätt osmaklig:

Samma tre kycklingar som för bara två timmar sedan stått och sprätt på sina egna ben, putsat sina fjädrar och kivats med de andra kycklingarna, maldes nu ned i våra munnar, i en såsblandning av kecap och saliv, för att snarast möjligt kunna stifta bekantskap med maskarna i våra magar.

Fotspår är tredje delen i Burukvartetten. Jag läser den för Månadens språk, men är ordentligt försenad. Det var i augusti som indonesiska var språket. Men skam den som ger sig!

Hett i hyllan #55

 

Hett i hyllan utgår från Monika: Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här finns på BBCs boklista, så när jag hittade ett utrangerat ex på biblioteket så snöt jag det. Men inte f-n har jag läst den för det.

Henry är en stilig, bohemisk bibliotekarie som älskar punkmusik. Clare är konstnär med en passion för storslagna pappersskulpturer och thaimat. De möts för första gången när Clare är 6 år och Henry är 36 och gifter sig när Clare är 22 år och Henry 30. Det låter otroligt, men är sant. Henry lider nämligen av en genetisk åkomma som får honom att ofrivilligt resa i tiden. Plötsligt ställer hans genetiska klocka om sig och han kastas framåt eller bakåt i tiden. Och Clare kan inget annat än att vänta på hans återkomst. Henrys tidsresor är en hemlighet som svetsar samman de älskande trots alla smärtsamma avsked. Kampen mot Henrys sjukdom blir en kamp för att hålla fast tiden, livet självt.

Får mig att tänka på Octavia E Butlers Kindred. 

Någon som läst den? Är den värd att vara på BBC-listan?

Tisdagstrion - Fönster, dörrar, portar & portaler

 

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken. Veckans tema är: Fönster, dörrar, portar & portaler

Magda Szabos Dörren lär jag knappast vara ensam om. En fantastisk bok, läs den!

Fractured Destinies av palestiniern Rabai al-Madhoun finns på min läslista. Den vann International Prize for Arabic Fiction 2016. (Finns på Storytel som e-bok för den som har tillgång).

Det är kul med böcker från science fictions guldålder. Den här älskade jag i min ungdom - liksom en del andra av Clifford D Simak. 

Veckans mening - vecka 36

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på.

Hon parkerade precis var det behagade henne, hon samlade på sig parkeringsböter med en fart som skulle ha gjort en rysk diplomat grön av avundsjuka.

Utdraget är från Drakarna över Helsingfors, första delen i Helsingforssviten, som jag lyssnar på just nu. 

Hett i hyllan #54

 

Hett i hyllan utgår från Monika. Om de där böckerna som har stått olästa i hyllan i en halv evighet.

Året är 1643 och det råder turbulens och politiska omvälvningar i Europa. Nya vetenskapliga upptäckter säger att jorden inte är universums medelpunkt. I Frankrike vill man ta reda på hur det förhåller med den saken och skickar iväg den unge mannen Roberto della Griva till havs för att komma den fasta punktens hemlighet på spåren. Den fasta punkten är den punkt som bestämmer jordens längdgrader.

I Söderhavet förliser skeppet han färdas med och Roberto är den ende som överlever. Så får han se ett övergivet skepp som ligger ankrat. Ombord finner han exotiska växter och fåglar, mätinstrument och märkvärdiga redskap. Plötsligt upptäcker han att han inte är ensam ...

Jo men det här låter ju verkligen som något för mig, men med tanke på att jag försökte mig på Rosens namn två gånger, på den tid det begav sig, så undrar jag. Kanske var jag för ung? Filmen tyckte jag i alla fall var helt ok. Någon som läst den eller något annat av Eco. I hyllan står för övrigt även Focaults pendel. 

Tisdagstrion - Svart och vitt

 

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken och veckans tema är  Svart & vitt

I min tröttma stod det helt stilla i skallen och jag rafsade raskt runt i bokhyllan där jag fann tre olästa böcker som kan passa in. Det kan vara bra att påminnas om vad man har som står där på vänt.

Fran må vara till åren kommen, men tänker inte ge sig utan en fajt. Hon njuter av vin, gillar att köra bil i hög fart och bor kvar i huset som alla tjatar om är hälsovådligt. Hennes ex Claude, en före detta läkare som skriver ut läkemedel till sig själv och är besatt av Maria Callas, hennes gamla bästa vän Jo, den flamboyante sonen Christopher och den allvarsamma dottern Poppet – alla hennes nära och kära söker lyckan, var och en på sitt sätt. Men vad kommer att bli deras hälsning till världen? Vem kommer att vinka, vem kommer att drunkna, när slutet är nära?

Det är femton år sedan Minette Swift dog – dagen då hon fyllde nitton år, den 11 april 1975. Det var ingen naturlig död, och ingen stilla död. Varje dag sedan dess har jag tänkt på Minette och hennes ångest de där sista minuterna, för jag var den som kunnat rädda henne, och jag gjorde det inte. Och det vet ingen.

Om det lilla livet i det stora och det stora i det mycket lilla. 

Om kärleken och dess obegripliga turer handlar denna berättelse, som utspelas på Ölands östra kust, en sommar för länge sen; betraktad med ett barns ögon, upplevd i ett barns hjärta.

Jag får spara att gå in och läsa era inlägg till i morgon, för nu bara måste jag soooova

Bookerpriset - långlistan

Det är ju så kul med bokpriser! 2023 ska jag minimera antalet utmaningar, så att det finns utrymme för att läsa de nominerade - åtminstone de kortlistade - till de bokpriser jag tycker är roligast: Augustpriset, Women's Prize for Fiction, Bookerpriset och Internationella Bookerpriset. 

Av de tolv böcker som långlistats till Bookerpriset i år har jag läst fem. Det var de jag lyckats få tag på via Storytel och bibliotek. Ytterligare tre böcker är jag väldigt sugen på att läsa.

I morgon tillkännages kortlistan. Vi får se om någon av de böcker jag läst tar sig dit.

Det här är den bok jag läste först och den jag tyckte mest om. Därmed inte sagt att jag ser den som en Bookervinnare. Till formen en deckare, men i botten något helt annat. Början är helt sanslös och man undrar vart i herrans namn det hela ska ta vägen. Lite spännande upplägg, tyckte jag nog.

En kort bok, åt fantasyhållet. Jag var väl inte helt övertygad när jag lyssnade på den, och nu har jag faktiskt glömt den nästan helt och hållet.

Den här boken kan jag inte ge en rättvis bedömning - i den mån jag nu någonsin gör det. Ekonomi, affärmän, börsen... Något så makalöst tråkigt! Jag bara kunde inte hålla fokus, så när det väl handlade om människor så hade jag tappat bort vem som var vem. Nog kan han skriva karln, men som sagt, ekonomi är typ det tråkigaste jag vet. Det känns som om det var en knorr där på slutet som jag missade helt och hållet. (Var det samma par eller var det ett annat?)

Denna väldigt omtalade - och så vitt jag förstår omtyckta - bok är den enda som hittills är översatt till svenska. Det är Små ting som dessa som är nominerad. En berättelse som utgår från skandalen runt Magdalene Laundries, tvätterier som drevs av katolska kyrkan där "fallna kvinnor" i princip arbetade som slavar och for väldigt illa. Och visst, det var charmigt och rart och rörande och bra skrivet, men var det inte lite väl sentimentalt och smetigt?

Den här kan jag inte heller ge något rättvist omdöme. Fel tid, fel medium. Den är bra inläst, men i min tröttma hade jag svårt att hålla fokus när jag lyssnade. Onekligen välskriven. En kvinna med cancer, dåtid och nutid. Och cancern, som allt mer blir kvinnan själv.

De tre ytterligare som jag vill läsa är:

Jag gjorde ett quiz om vilken bok av de långlistade jag borde läsa och hamnade på denna. När jag läser vad den handlar om så känns det helt rätt.

En booktuber jag litar på var helt till sig i trasorna över denna bok. Låter helt klart som något för mig. 

... liksom denna. De brittiska booktubers jag följer har gillat den, den amerikanska (med bisittare) säger att den är 'dense' och uppger att folk tycker att den är lite tuff att ta sig igenom. (Ja där bekräftades mina fördomar om amerikaner!). 

Vi får se om jag klickar hem dem. Frågan är bara när jag ska hinna läsa. 

Eh... alltså... *host*  Jo jag har ju klickat hem dem.

TBR september

Jag tänkte se om det går att komma igång med TBR:erna och läsningen igen. Senvåren och början av sommaren blev det för stressigt. Äldste sonen behövde övningsköra i princip dagligen inför intensivkurs på körskola och eftersom fadern har automat hamnade allt på mig. Dessutom tog ungen studenten och ävenså detta hamnade helt på mitt bord, ity fadern inte alls ville begripa vad som är "miniminivå" när det gäller studentfirande nu för tiden. Vi är ju till åren båda två, så det har sannerligen förändrats en del sedan vi var där. Inget jag orkade eller ville bråka om. Varför förmörka ungens student med att låta honom bevittna tjafs mellan oss, liksom. När allt var klappat och klart så fick jag äntligen semester och fick vara fyra veckor uppe i buan. Det har aldrig hänt förut. Underbart! Två veckor helt ensam, en vecka med barn och en vecka pendlande till jobbet. Nåväl... TBR var det!

Jag stretar på med mina utmaningar och vet alldeles säkert att nästa år ska jag inte ha en enda - utom möjligen Kaosutmaningen, för den brukar jag klara utan att läsa något extra. Redan nu lutar det åt att jag lägger Proust (Finish That Series) på is. Resten kan jag kanske klara.

En något övermodig planering lyder som följer:

Katja Kettu är en av författarna i Boktolvan och den här boken har jag länge varit sugen på.

Ytterligare en författare i Boktolvan. Egentligen hade jag tänkt läsa The Sea, the Sea, men den är längre och dessutom på engelska, så jag börjar med denna som också fanns i hyllan.

Första delen i 'Romanen om Olof'. Jag har läst den förut, i gymnasiet, men det var ju ett tag sedan, så jag tänkte börja från början. För Finish That Series och passar också i Förkovran som 'Svensk klassiker'.

Också för Förkovran, 'Årets Nobelpristagare'.

För Månadens språk som denna månad är "Nordafrikanska".

Ljudböcker

Wägner för Förkovran, 'Svensk klassiker'.

Pappan och havet får bli månadens Tove Jansson.

Kristian Lundberg för Prisat. Boken har vunnit Sveriges radios romanpris. 

Louise Penny har jag haft på läslistan i evigheter och nu ska jag äntligen ge mig på första delen i serien om Gamache. Det ska bli skönt med något lite mer lättsamt. För Boktolvan.

Jag har kommit till del 5 i Jernbaneeposet. För Finish That Series och så tänker jag att den funkar som svensk klassiker i Förkovran också.

Första delen i Helsingforssviten. Till min lycka har följande tre delar blivit inlästa under året. För Finish That Series, den också.

Carola Hansson är ytterligare en av författarna i Boktolvan. Egentligen hade jag velat läsa Minnestrådar, Masja eller Andrej, men ingen av dem finns inläst och jag hinner bara inte l ä s a. Jag gör ett försök med denna, trots att det är en Saga-produktion - vilket syns direkt på det tramsiga omslaget. 

Lite olustigt omslag, må jag säga. För Förkovran, 'Nominerade till Nordiska rådets litteraturpris'. 

Jag hoppas också hinna med Unge Mungo. Nog är de lite sött att de är så rosiga om öronen :) Jag undrar hur omslaget ser ut i USA, för jag vågar sätta en peng på att det inte är samma som i UK och här. 

Hett i hyllan #53

 

Hett i hyllan utgår från Monika. Om de där böckerna som har stått en halv evighet i bokhyllan, men som kanske förtjänar att plockas fram, dammas av och äntligen läsas.

Tja, den här lär väl vara från början av 80-talet den också. Jag förtjänar snart priset 'Mest hopplös vad gäller hyllvärmare'.

Johor, ambassadör från Canopus, berättar här om jorden i en fjärran framtid. Människornas hemvärld koloniserades för länge sedan av Canopus och döptes om till Shikasta. Nu härskar istället Puttioras imperium över planeten, som hemsöks av svält, krig och miljökatastrofer. I Johors ögon är människorna galna och fullständigt självdestruktiva. Han har fått i uppdrag att rädda mänskligheten, men tror inte själv att det låter sig göras.

Fadern såg till att läsa den här rätt omgående när den kom hem och blev väldigt förtjust. Jag minns att jag hjälpte honom att fixa del 2, Giftermålen mellan zonerna tre, fyra och fem. Den står också i hyllan. Uppenbarligen finns det ytterligare tre delar i serien. 

Jag gillar förvisso science fiction - hur mycket science fiction det nu är med svält, krig och miljökatastrofer; det känns ganska här och nu - och Doris Lessing borde jag läsa mer av, så kanske borde jag ge den en chans.