Helgfrågan - vecka 45

 

Denna vecka undrar Mia i sin bokhörna

Varför tror du läsningen bland äldre barn minskar?

Jag tror delvis att det beror på att de har vant sig vid färdiga bilder och stimulans av max antal sinnen samtidig; det ska låta och pingla och blinka och flimra. Det är som om hjärnan får en chock i stillheten och när man läser böcker måste man skapa sina egna bilder och egna sinnesbilder och det kräver träning, som man inte får nu när allt kommer färdiglagat. Det blir svårt att fokusera i stillheten och tråkigt att läsa böcker om man inte har förmågan att skapa. Jag minns att jag såg en jämförelse av teckningar, dels från barn som vuxit upp med tv (det var ett tag sedan), dels dem som inte gjort det och som inte var vana vid att serveras färdiga bilder. Skillnaden var enorm! Jag tror att det är en stor förlust för en människa att inte ha den förmågan. Jag minns att Lennart Levi sa på en föreläsning ungefär: Det är viktigt att kunna resa i fantasin. En dag kommer det att vara den enda resa vi kan göra. Det är lite samma sak. 

Jag tror också att det beror på att människor vant sig vid omedelbar behovstillfredsställelse. Folk kan inte vänta nu för tiden, det får inte vara några uppförsbackar, inga långkok, bara lättuggad färdigmat. Det ser man på akuten. Får man inte tid samma dag på vårdcentralen, så åker man till akuten för att få reda på vad det är för prick man har fått på magen. Ok, jag raljerar lite, men fan inte mycket. "Ja men jag var ju orolig". Ja, det är en del av livet att vara orolig ibland. Att läsa en bok ger sällan omedelbar behovstillfredsställelse, det är en viss - eller rent av ganska lång och knögglig - uppförsbacke innan man når fram. 

Och... varför nöjer sig inte en alkoholist med lättöl? Böcker ger helt enkelt inte samma dopaminkick som att scrolla på telefonen. 

(Jag tror också att vi far illa genom att inte längre använda våra händer i skapande, vi varken syr, stickar, virkar, väver, stoppar, spinner, lagar, snickrar, täljer, karvar, svarvar, målar, formar... i någon högre utsträckning. Men det har kanske inte så mycket med läsning att göra - utom möjligen det där med att låta saker och ting få ta sin tid)

Stackars barn som missar dessa, bland annat:

 

Helgfrågan - vecka 44

 

Denna vecka ber Mia Tipsa om en bra skräckbok?

Den här var oväntat otäck för att vara en barnbok, tycker jag, och ungefär det läskigaste jag vågar mig på att läsa, ha ha. Och bra var den. Den Augustnominerades 2017.

Det här är historien om Lilla Hon, som blir utmanad av sina klasskompisar att gå upp alldeles ensam på skolans vind. Fast det är förbjudet att gå dit, för det kan hända olyckor där. Och så kanske det spökar. Men alla vet ju att spöken inte finns på riktigt. Eller?

Det här är en förskräcklig, ryslig och otäck berättelse. Men den är också knasig, spännande och rolig. Och den slutar ganska lyckligt. I alla fall för vissa...

Veckans helgfråga - vecka 43

 

Denna vecka lyder Mias helgfråga: 

FN dagen idag. Har du tips om en bra bok som handlar om krig eller fred?

Klockan klämtar för dig… utspelar sig över 3-4 dygn under det spanska inbördeskriget, där en amerikansk sprängexpert i samarbete med en lokal grupp partisaner har som uppgift att spränga en bro i luften. Parallellt med den realistiska och nyktra skildringen av krigets hemskhet och meningslöshet är en intensiv och känslofylld kärlekshistoria inflätad. 

Det är något med titeln som har berört mig ända sedan jag var barn: Klockan klämtar för dig. Jag vet inte riktigt varför, men jag uppfattade den som så vacker. Jag tror att jag hörde den första gången då den gick som film på tv, men jag såg den nog aldrig, möjligen delar. Kanske satt mamma och pappa och tittade och jag kom in och såg någon del. Så småningom hörde jag den engelska titeln, For Whom the Bell Tolls, och blev om möjligt ännu mer berörd. Ytterligare senare läste jag Donnes dikt, och förstod var titeln var hämtad. Och jag älskade dikten från första stund. Boken, däremot, läste jag inte förrän rätt nyligen, några år sedan bara. Och det är något med Hemingway som biter sig fast. Det är inte alltid jag upplever böckerna så fantastiska just när jag läser, men de sätter sig. Och jag inser nu att jag måste läsa mer Hemingway, i synnerhet hans noveller. Jag har inte läst en enda. 

Jag kan inte påstå att jag gillar omslaget, ändå är det ett av de bästa jag hittade. Jag avskyr omslag med bilder från filmatiseringar av böcker. De engelska är något bättre, här är ett:

Och här är Donnes dikt:

No man is an island,

Entire of itself.

Each is a piece of the continent,

A part of the main.

If a clod be washed away by the sea,

Europe is the less.

As well as if a promontory were.

As well as if a manor of thine own

Or of thine friend's were.

Each man's death diminishes me,

For I am involved in mankind.

Therefore, send not to know

For whom the bell tolls,

It tolls for thee.

Veckans helgfråga - vecka 41

 

Veckans helgfråga från Mia lyder:

Brukar du köpa faktaböcker, i så fall ge ett exempel

Ja, jag köper en hel del fackböcker. Under perioder är det nästan bara fackböcker jag har köpt. Tidigare köpte jag på mig en hel del trädgårdsböcker, men det blir inte så många nu. Nu är det mest djur och natur, fast de senaste två jag köpte är dessa:

Veckans helgfråga - vecka 40

 

Veckans helgfråga från Mia lyder:

Vilken bokkaraktär skulle du vilja vara för en dag, och varför?

Det får bli en favorit i repris. Jag skulle vilja vara Galadriel från Sagan om ringen. 

Älvdrottning vore väl tufft!? Men framför allt skulle jag vilja bo i det magiska skogsriket Lothlórien.

Helgfrågan - vecka 38

Mias helgfråga lyder: 

Hur många böcker läser du i genomsnitt per månad?

För närvarande läser jag inga böcker, typ, men jag lyssnar på ungefär tio böcker i månaden, i snitt. 

Det är förfärligt sorgligt att jag inte förmår l ä s a, för det jag allra, allra helst vill läsa/lyssna på/tillgodogöra mig finns inte inläst som ljudbok. Jag är ju svag för lite smalare saker, i synnerhet världslitteratur. Hyllorna är knökfulla av böcker som jag längtar mig fördärvad efter att få ta mig an. Men det är som det är och var sak har sin tid. Jag hoppas att läsandets tid kommer snart. 

Helgfrågan vecka 7

 

Denna vecka undrar Mia i Bokhörnan

Hur gör ni för att hitta lästid i vardagen?

Lästid har jag väldigt svårt att få till. Det blir inte mycket mer än en bok i veckan, ungefär. Så för mig blev Storytel ett helt otroligt lyft. Förra året läste jag 160+ böcker och jag skulle säga att över 100 var ljudböcker. 

Jag lyssnar när jag åker bil till och från jobbet, under de långresor jag gör med bil flera gånger om året, när jag handlar, städar, lagar mat och håller på med andra hushållsbestyr samt när jag fixar ute i trädgården. 

Jag skulle verkligen vilja hinna läsa mer, i synnerhet som mycket av den lite smalare litteratur och världslitteratur jag föredrar inte finns som ljudböcker, men som läget är: gammal trött ensamstående tant med krävande jobb, tre förhållandevis små barn, hus, gård och djur och lång resväg till jobbet, så kan det väl inte bli så mycket annorlunda. 

Jag oändligt tacksam över att ha tillgång till Storytel, det är SÅ värt sitt pris för mig. 

Så, med andra ord, jag lyssnar i stället för läser.

Helgfrågan - vecka 5

 

Helgfrågan utgår från Mias bokhörna.

Vårutgivningen har börjat komma på de flesta förlag. Har ni kollat ut någon godbit?

Jag ser fram emot Elif Shafaks 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld som jag kommer att få under våren via min Trananprenumeration.

Leilas hjärta har stannat, men hennes medvetande lever vidare i 10 minuter och 38 sekunder. I detta limbo mellan liv och död flimrar minnesbilder från hennes liv förbi, ett efter ett. Samtidigt måste hennes vänner ta till drastiska åtgärder för att hon inte ska sluta sina dagar i en omärkt grav på De bortglömdas begravningsplats.

10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld är en färgrik roman om ett antal udda existenser i Istanbul, denna skoningslösa stad där alla drömmare så småningom hamnar.

Svarta St Barthélemy, om hur det egentligen var och hur svenskarna betedde sig där i vår forna koloni, vill jag gärna läsa.

Vesalius av Magnus Dahlström låter helt sanslös. Den blir jag väldigt nyfiken på.

Några timmar före en betydelsefull resa får den kände läkaren och anatomen Vesalius en försändelse som han ombedes undersöka. En hand, förpackad i en låda, försedd med ett brev. Men vem har handen i själva verket tillhört, och vad kan benbitarna förtälja? Resterna tycks utöva en underlig dragningskraft på honom i detta avgörande ögonblick i hans liv, och får honom att ifrågasätta omständigheterna.

Min skogsträdgård : silande ljus och vandrande skugga låter ju sannerligen som något för mig. Jag som längtar efter en riktig TRÄDgård. Än så länge är det på tok för platt med en stor förhatlig gräsmatta. Jag avskyr gräsmattor. Tidigare har jag haft lite ovanligare träd på inköpslistan, men ganska nyligen har jag bestämt mig för att till våren plantera en lind, en ek och en kastanj. Bland annat. 

Nattbitchen har jag sett hos brittiska BookTubers och även den låter helt sanslös och väldigt lockande. Jag gillar dock inte det svenska omslaget och titeln blir ju inte riktigt som den engelska.

En kvinna som satt sin konstkarriär på paus för att vara hemma med sin tvååriga son, märker att hon håller på att förvandlas till en hund. Det börjar med små tecken: ett födelsemärke ser ovanligt hårigt ut, en tand känns vassare än den brukar. Men snart går det inte att bortförklara längre. Hon får päls. Hon äter rått kött. Hon ger sig ut på långa nattliga vandringar. Hon har ihjäl katten. Hon blir Nattbitchen.

Ia Genbergs Detaljerna har blivit så tokhyllad, så den måste jag ju läsa.

The Sweetness of Water nominerades till Bookerpriset i fjol och jag blev väldigt nyfiken på den. Nu kommer den visst i översättning.

Efter att de vita sydstatsbönderna tvingats frige sina slavar söker de föräldralösa bröderna Prentiss och Landry sin tillflykt på George och Isabelle Walkers gård. I sorgen över att ha förlorat sin ende son i kriget tar paret Walker sig an dem på ett sätt som får resten av bönderna i Old Ox att rasa av ilska.

Det blev visst rätt många det här, så jag ska kanske ge mig nu :)

Helgfrågan vecka 51

 

Helgfrågan utgår från Mia, som sannolikt inte sitter i sin bokhörna utan far runt som ett torrt skinn och fixar jul. Det har jag också gjort, men nu har jag slagit mig ner en stund innan jag kryper till kojs.

Helgfrågan julspecial: Tipsa om en bok du läser eller har läst?

Jag har en liten snutt kvar på Djurens språk som är otroligt intressant och lättillgänglig. Ja, bara för att vi inte har förstånd och sinnen nog att uppfatta djurs kommunikation, så betyder ju inte att den inte existerar. 

För några dagar sedan lyssnade jag på Nattexpressen - lite synd att jag missade illustrationerna; omslaget är ju väldigt fint. En "adventsbok" om 24 kapitel som förvisso utspelar sig i juletid, men inte är speciellt julig. Jag tyckte att den var väldigt fin och berörande. 

Helgfrågan - vecka 49

Dags för Mias helgfråga:

Har du önskat någon bok i julklapp?

Ja, jag får ju inga julklappar - mer än en peng från mamma - så det är ingen större idé att önska sig något, men jag har beställt ett gäng till mig själv, sex stycken närmare bestämt. Det är alla prisvinnare eller kortlistade.

Jag tyckte mycket om Booker-nominerade Bewilderment, så jag har beställt Powers Overstory, som erhöll Pulitzerpriset 2019.

Grönländska Niviaq Korneliussen har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris flera gånger och i år vann hon. Den finns naturligtvis inte på svenska. Jag velade mellan norsk och dansk översättning och slutligen fick det bli den danska - trots att danska är svårare att läsa (för mig i alla fall).

Susanna Clarkes Piranesi, årets vinnare av Women's Prize for Fiction, är en av de böcker som gjort absolut störst intryck i år. Nu har jag beställt hennes debut, som belönades med Hugopriset.

The High House är kortlistad för Costapriset. 

Shafaks bok är också kortlistad för Costapriset...

liksom Unsettled Ground - som också var kortlistad för Women's Prize for Fiction. Vinnaren tillkännages 1:a februari.

 

Helgfrågan vecka 44

 

Torsdag kväll och dags för Mias helgfråga.

Har du något tips på en bra fackbok?

Ja men jag läser ju massor av fackböcker, tänkte jag och började scrolla på Goodreads. Där var inte alls så många som jag föreställde mig. Snopet. En majoritet av den lästa facklitteraturen utgörs av böcker om djur, natur och naturvetenskap, därefter kommer nog historia, följt av samhällsfrågor. Det finns naturligtvis många bra bland dem jag läst, men idag plockar jag ut denna

Självlysande svampar är väl ballt!? Svamparnas planet är otroligt intressant, rentav spännande, och väldigt lättillgänglig. Jag tror att även personer som aldrig intresserat sig för svamp i hela sitt liv skulle kunna tilltalas av den här. Finns även som ljudbok. Jag lyssnade och vill minnas att den var väl inläst.

Helgfrågan - vecka 43

 

Det drar ihop sig till helg och det är dags för Mias fråga:

Till helgen tar sommartiden slut, vilket innebär att vi närmar oss vinter. Har du tips på en vintrig bok?

Ja, jag har ju mina gamla favoriter, som jag tjatar om avigt och rätt.

Trollvinter läser eller lyssnar jag på varje vinter sedan jag vet inte hur många år.

Vladimir Sorokins Snöstormen är helt fantastiskt inläst av Rolf Lassgård. Jag har lyssnat på den ett par gånger och hade faktiskt tänkt att det ska få bli en återkommande decemberbok den med.

Dash och Lilys utmaningsbok är helt underbar. Den borde jag också läsa om, när jag tänker efter.

Maja Lundes Snösystern, med fantastiska illustrationer av Lisa Aisato, är en ny favorit. Jag läste den med min lilla Astrid inför förra julen. Jag räknar med att vi kommer att läsa den igen. Hon började prata om det redan i somras.

Helgfrågan - vecka 41

 

Dags för Mias helgfråga:

Vad heter den bästa tjockaste bok du läst, typ tegelsten?

Gah vad svårt! Tegelstenar är verkligen inte min grej, vilket innebär att om jag ska ta mig an en, då ska det baske mig vara något extraordinärt.

Kanske får det ändå bli denna - med föregångare och efterföljare

480 sidor ligger denna del på. Duger det? Tillsammans ligger de på närmare 1700 sidor.

Helgfrågan - vecka 40

 

Sen torsdagskväll och det är dags för Mias helgfråga. Jag har klarat av den förhatliga storhandlingen som jag gör varannan torsdag inför att barnen ska komma på fredagen. Jag har burit och släpat på säckar med höns- och ankmat, kattmat och så all vår mat. Plus allt det andra jag köpt. Nu är jag t r ö t t.

Vad heter den bästa tunna bok du läst?
Det får nog bli Sjóns Skugga-Baldur, 128 sidor.

I april 1868 går ett mycket stort lastfartyg på grund utanför Reykjanes. Ombord på skeppet finner man en stor last tran, som en skänk från ovan till människorna som lever på den karga isländska kusten. Kalla kårar går längs ryggraden på de män som undersöker det förlista skeppet när det upptäcker att det fortfarande finns liv ombord. De hittar Abba, en ung flicka med Downs syndrom som hållits fången av besättningen. 

Helgfrågan - vecka 39

 

Helgfrågan utgår från Mias bokhörna.

Har du testat att läsa e-böcker?
Ja, jag har läst e-böcker via Storytel, en hel del faktiskt. Men jag har aldrig lånat på biblioteket eller köpt. Jag var rätt skeptisk i början, i synnerhet som jag inte har någon platta, utan får läsa på telefonen. Jag trodde att det skulle bli för litet och plottrigt. Men det visade sig fungera utmärkt. Egentligen blir radbredden på en telefon mer lättläst än den i en bok eller på en platta. Ju mindre man behöver röra ögonen, desto lättare och fortare går det. Dessutom kan man ställa in storleken på texten själv och välja färg. Det är ju hemskt med böcker med pytteliten text och små marginaler, men det slipper man helt. Jag har ställt in så att jag har svart bakgrund och vit text, vilket är mer lättläst än tvärt om. En annan fördel är att telefonen är lätt och lätthanterlig: den är lättare att bära med sig, lättare att bläddra i och man behöver inte få kramp i händerna av att hålla boken öppen (en del är ju hopplösa), så även en tjock bok går lätt att läsa i sängen, och åker man bort så kan man släpa med sig hur många böcker man vill utan att det blir tyngre. 

Jag tror att i synnerhet många äldre äldre skulle vara mycket hjälpta av att läsa på det här viset, men jag förstår att det är lätt att spjärna emot om man inte har någon större vana vid datorer och mobiltelefoner. Vi som är yngre eller bara äldre - och inte äldre äldre - kanske skulle hjälpas åt att lobba för det här. Det är ju trist om människor ska tvingas sluta läsa för att händerna inte klarar av att hantera en tung bok eller ögonen har svårt med en liten text.

Senast lästa e-boken var Joburg blues