Veckans kulturfråga - v 38

 

Denna vecka undrar Linda, som förutom svensklärare är lärare i historia (vilket jag missat), om historia i böcker, både skön- och facklitteratur:

Vilka historiska epoker och händelser läser du gärna om?

När det gäller facklitteratur så gäller: ju längre bak i tiden, desto bättre. Fram till medeltiden, ungefär, är det kul. Bortsett från en enda lektion, i 7:an, som handlade om människans tidigaste historia och som var ofantligt spännande, så minns jag bara att det var ett evigt tjatande om industriella revolutionen, första världskriget och andra världskriget. Varenda jävla läsår! Det var så mördande tråkigt att jag hade kunnat dö av leda. Och trots detta tjatande - eller på grund av - så kan jag inte ett smack om dessa eror. Jag har inga minnen av något som helst jag lärt mig om historia i skolan. Det jag kan har jag nog lärt mig genom att läsa själv. Förresten, jag minns en lektion i gymnasiet också, då en vikarie berättade om Marie Antoinette och Axel von Fersen. Han nämndes inte i historie(skol)böckerna på den tiden. Sedan dess har jag varit kär i von Fersen. Jag har förstås läst Herman Lindqvists bok om honom och tittat på hans rustning på Livrustkammaren. 

 

När det gäller skönlitteratur så är det väl lite tvärt om. Det blir mest 18- och 1900-tal, och lite 1700-. Jag har tyckt otroligt mycket om Fogelströms Stad- och Barn-serier, Mobergs Utvandrarserie och mycket annat av 'arbetarförfattarna'. 

 

Jag har också tyckt mycket om Kähkönens Kuopio-serie liksom en hel del annat finskt som utspelar sig under 1900-talet. Pramoedya Ananta Toers Burukvartett som skildrar Indonesien tycker jag också mycket om. 

 

Undantaget är Wolf Hall-serien, engelskt 1500-tal och - när jag tänker efter - Fridegårds Trägudars land, vikingatid. Rid i natt är ju heller inte så dum, 1600-tal. 

 

Och så allt det som var nutid när det skrevs, men för oss är historia. Och och och...

När jag tänker efter så är jag ju föga road av samtidsskildringar, i synnerhet inte svenska - ja det ska vara deckare då - och verkligen inte kärleks-/relationsromaner. Så, antagligen skulle jag kunna gräva fram hur mycket som helst och jag kommer säkert tänka Ja men den ja! när jag läser era inlägg.

Tisdagstrion - Min, mitt eller mina i titeln

 

Tisdagstrion utgår från Ugglan & Boken. Veckans tema är Min, mitt eller mina i titeln.

Mina drömmars stad

Åh, vad jag tyckte om Stadserien när jag läste den! Barnserien också, för den delen. Men Sommaren med Monika har jag faktiskt inte läst. Det borde jag kanske göra. Jag tycker om bilden på omslaget också. Jag kan liksom höra ljudet av skridskoskär och får lust att åka - något jag inte gjort sedan jag gick i gymnasiet, tror jag. 

Brev från min kvarn

Daudets kända novellsamling. Jag minns faktiskt bara en om en åsna och ett kyrktorn som var helt underbar och väldigt dråplig. Så pass att jag faktiskt införskaffade ett ex, likadant som det ovan, för att kunna läsa om den - vilket jag naturligtvis inte har gjort.

Mitt liv som härskare

När Duanbai fjorton år gammal bestiger tronen minns han sin galne tjänares profetia: Olyckan ska drabba kungariket Xie. Barnsligt grym och oförmögen att regera får han snart se sin förgyllda värld läggas i aska. Tillsammans med den trofaste eunucken Svala tvingas han möta världen som vanlig man och blir så småningom ledare för Lindansarkungens resande cirkussällskap.

Tisdagstrion - Kropp & själ

 

Det är över ett år sedan jag var med nu, trots att ambitionen alltid varit att delta. Ibland vill livet annorlunda och det är ju bara att åka med, liksom. 

Tisdagstrion utgår från Helena på Ugglan & Boken och veckans tema är alltså Kropp & själ (i handling, titel eller på omslag).

Elsie Johanssons Sin ensamma kropp tyckte jag mycket om. Hur kan man inte tycka om Elsie, liksom?

Marie-Louise Parre, eller Maliss som hon vanligen kallas, är änka efter en framgångsrik företagare och mycket välbeställd. Hon har nått en ålder där de flesta förväntas slå sig till ro men Maliss vill inte hålla till godo med den vegetativa tillvaro som pensionär som omgivningen kanske förväntar sig av henne. Tvärtom är hon nyförälskad och ser framtiden an med stor tillförsikt. All form av 'tanteri' är henne främmande. Men i sin bakgrund har hon en hemlighet som hon dolt väl för omgivningen. Hon har hållit en hård fasad utåt som gjort henne till en ensam människa. Bakom skalet finns en kvinna som desperat törstar efter värme och närhet. Nu är tiden inne att avbörda sig det som varit och göra sig fri från skuldkänslor och det förflutnas spöken. Sin ensamma kropp är en stark och övertygande roman om en kvinna som sent i livet upptäcker att det går att börja om.

Själarnas ö verkar vara väldigt omtyckt och den har funnits på min läslista länge; jag har till och med ett loppis-ex i hyllan.

År 1891 dränker Kristina Andersson sina två sovande barn. Sedan ror hon hem. Straffet blir att tillbringa större delen av sitt återstående liv på mentalsjukhuset på Själö i det yttersta finska havsbandet. Fyrtio år senare är den femtonåriga Ellinor indragen i en vansinneskarusell som övergått i kidnappning och flykt undan rättvisan. När hon fångats in placeras hon på Själö, där tiden tycks ha stått stilla. Sjuksystern Sigrid blir länken mellan den åldrande Kristina och den unga Elli, det gamla och det nya - samtidigt som krigets orosmoln svävar över Europa.

En av mina absoluta favoritböcker. Frankenstein i Bagdad handlar i allra högsta grad om en kropp - med begränsad mängd själ, kan man kanske säga. 

Irak, 2005.

Skrothandlaren Hadi har sytt ihop ett lik av lösa kroppsdelar han samlat ihop längs de krigshärjade gatorna i det ockuperade Bagdad. Hans plan är att unna dessa oidentifierade människor en begravning de annars inte skulle få.

Men en dag försvinner liket, och en våg av kusliga mord börjar sprida sig över staden. Människor berättar om ett fruktansvärt monster som tar över gatorna om natten. Det verkar vara ute efter hämnd.

TBR september

 

Jag kommer att vara ledig i två veckor nu i september, enkom för att komma ikapp i trädgården. Det har jag försökt med i några år nu utan att lyckas. Det handlar inte längre om att rensa rabatter, nu är det fråga om att gräva om allt, och eventuellt hitta någon tynande perenn att ta till vara bland allt ogräset. Och så måste jag klippa granhäcken, beskära träden, plantera några nya och flytta fram bärbuskarna i ljuset, och och och...

Jag hoppas att jag ska ha såpass mycket ro i mitt snurrande huvud att det fungerar att lyssna på böcker medan jag går här och donar. Av erfarenhet vet jag att det är bäst med böcker på svenska när jag jobbar, det blir svårt att hålla fokus annars. Men en och annan på engelska hoppas jag kunna klämma in.

Hunt For the Shadow Wolf fanns med i augustis TBR. Jag har börjat lyssna på den vid två tillfällen. Den är inläst på skotska, vilket innebär att jag dels måste höra bra (inte sitta i bilen), dels måste kunna fokusera (inte jobba i trädgården, laga mat eller annat) ordentligt. Den är inte så lång, så jag hoppas att jag ska kunna lyssna på den på kvällarna, efter trädgårdsjobbet, samtidigt som jag stickar något okomplicerat. 

Bränt barn fanns också med. Svensk klassiker för Förkovran. 

Också med i augusti. Ny serie jag tänkte ge mig på nu när jag lyssnat klart på Elvira Birgitta Holms Vargserie.

Och den fjärde svenska jag inte hann med i augusti.

En deckare kan väl passa bra, tänker jag. Lätt att hålla fokus. Andra delen i första Shetlandskvartetten.

Jag tyckte mycket om Björnkvinnan och sedan jag lyssnade på den tänkt att jag vill läsa mer av Ramqvist.

Augustnominerad. Jag har länge tänkt läsa Jägerfeld. Den bör vara rätt lättlyssnad.

Augustnominerad och har funnits på läslistan länge. 27 timmar ligger den på. Jag brukar ha lättare att fokusera på facklitteratur, så det ska nog funka när jag går här och gräver.

Om jag mot förmodan lyckas l ä s a något, så tänker jag att det får bli dessa:

Katherine Paterson tilldelades ALMA-priset 2006. För Prisat.

Denna vann International Prize for Arabic Fiction 2019. För Prisat.

Marilynne Robinson är med i min Boktolva - som jag ligger gruvligt efter med.

Någon eller några noveller för Novellresan ska jag också läsa. Denna månad går färden till Barndomslandet. Jag behöver nog lite tips av Helena för detta, men i skrivande stund har hon inte publicerat ännu.

Bokslut augusti

 

Ja, den här bilden kan väl få illustrera den lästorka som har rått under augusti. Jag har inte orkat lyssna på bok på väg till jobbet och jag har bara somnat när jag har försökt läsa i min fåtölj eller i sängen. De få dagar jag har jobbat i trädgården har jag liksom inte kommit mig för att lyssna. 

Av de planerade ljudböckerna har jag bara lyssnat på fem, varav två väldigt korta.

 

 

Örnflöjten 2 är sista delen i Vargserien. Rätt trevlig faktiskt.

Ut ur Kalahari är tredje och sista delen i Kalaharisviten. Jag tänkte att den skulle passa för Naturlig läsning, men den var rätt annorlunda mot de andra två. Intressant, men ämnet tilltalade mig mindre än de första två. De var inriktade mot arkeologi-historia-naturhistoria, denna mot samhällskunskap-ekonomi-politik. 

Den dagen den sorgen lyssnade jag på för Prisat. Den fick Sveriges radios romanpris 2022. Nja, inte för mig. Dessutom har karln ett röstläge där jag knappt hör alls. Tant börjar visst bli lomhörd.

Yani nominerades till Augustpriset, Barn- & ungdomsklassen, 2022. Helt ok. Nyttigt för tant att lära sig hur man använder ortenslang :) Yani jag har lärt mig att yani inte är ett namn, som jag trodde när jag började lyssna. Och det där blev säkert helt fel, ha ha, men jag försökte i alla fall.

A Passage to India blev månadens klassiker för Förkovran. Bra, men tyvärr hade jag svårt att fokusera.

Jag har också läst en Augustnominerad barnbok och två bilderböcker, en Augustnominerad och en av en ALMA-pristagare.

 

Ulf Stark och Linda Bondestam nominerades till Augutspriset 2016.

Christine Nöstlinger fick ALMA-priset 2003.

Bilderböckerna tyckte jag om, men Jagger Jagger var jag inte helt förtjust i.

Slutligen läste jag en novell för Novellresan. Månadens resa gick till 1800-talets London och det känns lite synd att det inte blev mer läst på temat.

Lost in a London Fog av Louisa May Alcott, från boken nedan.

Jag hoppas på betydligt bättre läsflyt i september.