Veckans mening - vecka 50

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått mig att stanna upp.

Irina Pearson, tidigare cirkusakrobat och numera välbetald advokat, lyste med sin skickligt vaxade bikinilinje och en helt ny byst som oförskräckta amerikanska kirurger hade konstruerat och som inte alls var sämre än den förra. 

Den goda Ulitskaja verkar inte ha allt för höga tankar om amerikanska plastikkirurger.

Veckans mening - vecka 41

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

We have lived alongside wolves for far longer than we haven't, and Gow reveals their ghosts lurking in our landscapes, our stories and our psyches, and make it plain that a nation that kills its wolves is one that kills itself.

Citatet ovan är inte av Gow, utan en del av en blurb av Lee Schofield, men jag gillade den. Det är rätt tröttsamt här i Dalarna med varghatet och den allmänt avoga inställningen till det mesta som har med djur och natur att göra. 

Veckans mening - vecka 38

 

Veckans mening brukar utgå från Robert på Mina skrivna ord. Jag har inte varit med på väldigt länge, men just den här veckan, när jag faktiskt varit med på alla de utmaningar jag egentligen vill delta i och har skramlat fram en mening, så hittar jag ingen hos Robert. Jag hoppas att allt är väl och att det bara är en lapsus. Klimakteriehäxan har i alla fall en mening, så jag lägger ut min jag med.

En mening från veckans läsning (i mitt fall lyssnande) som fått mig att stanna upp:

Jag hade gått i skolan nästan hela tiden och kunde stava och läsa och skriva lite och jag kunde multiplikationstabellen upp till sex gånger sju är 35, och jag tror inte att jag kan komma längre i matematiken även om jag levde i evighet. 

Jag håller på och läser om (lyssnar) på Tom Sawyers äventyr och Huckleberry Finn, inför att jag ska läsa Bookernominerade James av Percival Everett. Den berättar historien ur slaven Jims synvinkel och jag har hört att den vinner på att man har originalet i någorlunda färskt åminne.

Veckans mening - vecka 50

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. 

Det går inte så hejans bra med min läsning för tillfället. Jag lyssnar förvisso rätt mycket, men det är alltid lättare att hitta bra meningar från en bok man läser. Idag tar jag till en nödlösning, nämligen två meningar ur en text av Stina Oscarson i dagens SvD. Jag är lite osäker på om den ligger öppen, men här är i alla fall en länk. 

Ja, hur skulle det gå, säger jag och tänker på författaren Lars Andersson och den åtta meter långa träbänken där det var ”förbjudet att sitta. För hur skulle det gå om alla elever skulle sätta sig där samtidigt?”.

Jag har inte hört talas om Lars Anderssons träbänk och tänker omedelbart att det där måste jag kolla upp. Och jag tänker på hur Stefan Einhorn i ett drabbat område i världen ställs in för möjligheten att rädda ett barn som måste till sjukhus för att överleva och hur han beskriver det i... i...? Kan det vara Medmänniskor? Och jag tänker på Björn Hedensjös De är vi, som jag faktiskt tagit mig i kragen och beställt ett eget ex av. En liten pärla!

Och naturligtvis tänker jag på influencern som hittade en skadad man utanför sin dörr och hennes agerande och sätt att hantera det - och jämför med Oscarsons. 

Och vidare tänker jag på 'influencers', hur provocerad jag blir av begreppet, hur jag undrar över hur någon enda människa kan intressera sig för de här personerna, hur det är möjligt att bli stormrik på  företeelsen. Men så inser jag att t ex Stina Wollter också är en influencer och hon är ju helt fantastisk. I själva verket följer jag flera influencers, människor som har ett budskap de brinner för att förmedla. Egentligen är det väl influencers som har kändisskapet och inkomster som prio, inte ett budskap, som väcker min motvilja. Och jädrar vad de provocerar mig! Varför? Ja, det kan man fundera på. 

Veckans mening - vecka 39

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på.

Ja, professor Ingvar går så långt att han säger att stenålderskosten var bättre än genomsnittskosten nu för tiden.

Redan de gamla grekerna...

Väckarklocka gavs ut 1941. 80 år sedan alltså. Jag skulle tro att kosten var bättre då än den är idag.

Veckans mening - vecka 37

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på.

Den här meningen fick mig att stanna upp helt enkelt för att jag tyckte att den var rätt osmaklig:

Samma tre kycklingar som för bara två timmar sedan stått och sprätt på sina egna ben, putsat sina fjädrar och kivats med de andra kycklingarna, maldes nu ned i våra munnar, i en såsblandning av kecap och saliv, för att snarast möjligt kunna stifta bekantskap med maskarna i våra magar.

Fotspår är tredje delen i Burukvartetten. Jag läser den för Månadens språk, men är ordentligt försenad. Det var i augusti som indonesiska var språket. Men skam den som ger sig!

Veckans mening - vecka 36

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på.

Hon parkerade precis var det behagade henne, hon samlade på sig parkeringsböter med en fart som skulle ha gjort en rysk diplomat grön av avundsjuka.

Utdraget är från Drakarna över Helsingfors, första delen i Helsingforssviten, som jag lyssnar på just nu. 

Veckans mening - vecka 7

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning, som av en eller annan anledning fått mig att stanna upp.

När mina upprörda spikskor plötsligt
förvandlades till skära tofflor

med kaninöron på.

Jag har faktiskt inte läst Kristina Lugn förut. Inte heller sett någon av hennes pjäser. Den här fick följa med hem från bibblan med typ tio andra diktsamlingar.

Efter att ha svarat på Mias helgfråga igår, den om att hitta lässtunder i vardagen, kom jag på att jag borde lägga ut böcker, företrädesvis lyrik, lite här och där i huset. Hundstunden hamnade på toan och det är faktiskt den jag har läst mest av. Man hinner gott och väl att läsa en dikt eller två medan man kissar. (Och vill man gömma sig för krävande barn och hushållsarbete ett tag, så hinner man läsa fler)

Och meningen... ja, jag tyckte att det var en rolig bild. Påminde mig om den där boken Robert skrivit om några gånger, med en karl klädd i rosa kaninkostym på omslaget. 

Veckans mening - vecka 5

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

I Sotooris mest kända dikt väntar hon längtansfullt på kejsaren, och när hon ser en spindel anar hon att han ska komma till henne på natten, enligt en gammal tro att en spindels närvaro var ett tecken på att den älskade skulle komma på nattligt besök.

Från Vibeke Emonds förord till Drömmarnas väg, dikter av Ono no Komachi som levde på 800-talet. 

Jag tyckte att det var fint att spindlar kopplas till något positivt, för en gångs skull. Fina, nyttiga och spännande djur. 

Sotoori, kejserlig konkubin, levde på 400-talet. Hon avbildas ofta med en spindel.

 

('Prinsessa' och 'geisha' kallas hon när man googlar efter henne. Gah! 'Geisha'?!!)

Veckans mening - vecka 4

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

South of Sofala was an impenetrable sea of strange mists, and whirlpools a mile wide, and giant luminescent stingrays rising to the surface in the dead of night and monstrous squids obscuring the horizon.

Jag tyckte att bilden var så sagoaktigt vacker. Meningen är dock inte typisk för romanen, om någon känner sig avskräckt av det poetiska. En väldigt bra bok. 

Veckans mening - vecka 3

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

Spadar-Abdon satte sig och blängde på grannarna, fromma latoxar som sällan gingo till sin utängsslåtter förrän klockan fem om morgonen.

Första delen i Jernbaneeposet av Sara Lidman. 

Veckans mening - vecka 1

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått mig att stanna upp.

Buren hade åstadkommit vad Sweet Home inte hade lyckats göra, och inte heller det hårda arbetet och hundlivet: den hade gjort honom galen så att han inte skulle mista förståndet.

Väldigt bra bok. Inte omöjligt att den kommer att hamna på topplistan för 2022. Vi får se vad läsåret bjuder på i övrigt.

Veckans mening - vecka 49

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på.

Jag fuskar lite och tar med två meningar

Nu har de börjat åderlåta mig och tappade igår 2 stora fat ur mig. Jag räds likväl inte att det ska vara någon fara med mig, oavsett så kan en hovjunker mer eller mindre nicht viel machen.

Ur brev från Johan Ekeblad (1629 - 1697)  ur boken 365 dagar.

Undrar om jag inte har en bok med Ekeblads brevväxling här hemma. Den bord jag läsa. Karln var ju rolig.

Veckans mening - vecka 44

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått oss att stanna upp.

Oddly enough, there's no name in the DSM* for the compulsion to diagnose people.

* DSM är det diagnossystem som används i USA. I Sverige används det inom psykiatrin. I övrigt använder vi ICD.

Bewilderment handlar om far och son, en son som uppvisar en hel del neuropsykiatriska drag men som inte passar in i någon av diagnoserna. Pappan är väldigt lyhörd för sin sons behov, som dock krockar med samhällets förväntningar. Pappa måste arbeta, sonen måste gå i skolan. 

Kanske är citatet en känga mot vården, som vill kategorisera sonen in i en diagnos och medicinera honom, men själv ser jag det snarast som en samhällsproblem. Är du lönsam lille vän? Den som inte passar i mallen och kan arbeta 40 timmar i veckan, utan friktion, från avslutad skolgång till pension vill vi gärna ge en diagnos. Det är faktiskt enda sättet att "slippa undan". Men vi är alla olika och måste få vara det, det är liksom en del av evolutionen. Den som är the fittest just nu, i vår tid och vårt samhälle, har inte varit the fittest genom hela människans evolution och kommer inte heller förbli the fittest. 

Jag, som arbetar i vården, har faktiskt ganska stora problem åt andra hållet. Patienter som söker och söker och söker för allehanda symtom och som bara inte kan acceptera att de inte är sjuka, att jag inte ger dem någon diagnos, att jag inte ger dem ett piller som tar bort alla symtom de upplever. När jag tittar i deras journal kan de ha tre vårdkontakter i veckan, med sin vårdcentral och olika specialistkliniker, månad ut och månad in, år ut och år in. Och de uttrycker förtvivlan över att "ingen lyssnar", "ingen bryr sig om" att de "inte får någon hjälp". Hypervigilans kallas det, att man är orimligt uppmärksam på allt det som känns i kroppen och tolkar normala sensationer som ett tecken på sjukdom. De här personerna konsumerar otroliga mängder vård och är väldigt svåra att nå fram till för mig som läkare och jag ska erkänna att jag ibland blir gaaalen på dem; uppgiven, maktlös. 

Men någon gång, någonstans, är det hypervigilanten som var eller kommer att vara the fittest. Den som uppmärksammar det vi andra sorterar bort; kanariefågeln i gruvan som räddar oss alla. 

Hypervigilans finns inte med i ICD - som inte bara omfattar sjukdomsdiagnoser utan även symtomdiagnoser.

Veckans mening - vecka 43

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått mig att stanna upp.

Igår gick jag jour och hann inte, men jag vill gärna vara med även denna vecka, så jag fuskar lite och skriver på söndag men lägger inlägget på lördag. Jo jo, så opålitlig är jag!

I have explored the Drowned Halls where the Dark Waters are carpeted with white water lilies.

Jag har bara precis börjat med Piranesi och den är så speciell, så vacker. Jag hoppas hinna läsa ut den idag - men tvivlar på att jag lyckas. Dels är den på engelska, vilket tar längre tid, dels är det inte en text man kan skynda igenom. Jag är glad att vintertiden ger mig en timma extra, för jag vaknade först strax före elva (sommartid). Snart ska jag gå och ge lunchhö till grannens hästar, men först ska jag dricka mitt kaffe och läsa en stund.

Veckans mening - vecka 42

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått mig att stanna upp. 

Och som journalist måste man ju kunna ifrågasätta allt, även de rörelser som man i grunden sympatiserar med.

Jag tyckte överraskande mycket om den här boken. Den är väldigt självutnämnande, rörande, och tankeväckande. Jag har förstås läst Mig äger ingen, men i övrigt hade jag dålig koll på Linderborg. Hon är ungefär jämnårig med mig, några år yngre, men vi lever helt olika liv och hon har många funderingar som jag inte känner igen mig i: åldersnojan och längtan efter en man till exempel. Trots det har jag väldigt lätt att identifiera mig med henne och känna med henne. Linderborg skriver också: Jag saknar någon att testa mina idéer på, någon som säger: Men du, så där kan du väl ändå inte tänka? Det känner jag igen mig i och jag hade verkligen önskat att jag haft någon att diskutera den här boken med. 

Veckans mening - vecka 41

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord: En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått oss att stanna upp.

Hon tar de enda bekväma skorna i sin mammas garderob, ett par gympaskor i quiltad guldlamé med dragkedja på ena sidan, som Mañuela hade när hon donade i trädgården.

Härmed tillkännages att jag inte har guldlamédojjor när jag påtar i trädgården hänne i Gagnä. Men det kanske skulle muntra upp mig en smula. Får övervägas. Åcken Gagnefstajl!

Veckans mening - vecka 40

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått oss att stanna upp.

Ormbunkar från Asien, begonior från Sydamerika och afrikanska violer växer och frodas glatt sida vid sida och skänker resenärer en betryggande känsla av kontakt med om världen.

Jag får KRUPP på afrikanska violer. Naturligtvis förväntar jag mig inte att översättare ska ha full koll på alla växt- och djurnamn, men så mycket måste man väl ändå fatta som att man inte bara kan direktöversätta. Hur jävla svårt kan det vara att googla? 

Saintpaulia - African violet - Violette africain

För några veckor sedan läste jag om havssvalor. Eh... havssvala? Svalor i Arktis? Mina kunskaper i franska är ytterst begränsade, men bakvägen lyckades jag komma fram till att det sannolikt var fisktärna, hirondelle de mer, som menades.

Den som drabbades av de afrikanska violerna den här gången var stackars Kim Thúy. Jag önskar verkligen att jag kunnat läsa henne i original istället.

Veckans mening - vecka 39

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått dig att stanna upp.

'Tasse', tänkte jag, för så kallades han ju också förr i världen, och 'slunke' hade jag hört farmor säga.

(Citat med reservation för att jag lyssnar på boken)

Det är alltså vargen som tasse- står för i tassemarker. Det har jag aldrig fattat. Vargmarker alltså - fast kanske oftast i överförd betydelse. Då befinner jag mig faktiskt i tassemarker på riktigt. Buan ligger i Tansenreviret. Det når förvisso inte ända ner till byn, bara till skogsvägarna ovanför (i e söder om), men där finns det gott om vargobservationer. Det är där jag plockar svamp 😃 👿

Veckans mening - vecka 37

 

Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning som av en eller annan anledning fått oss att stanna upp.

Hur skulle man kunna framställa en fulländad karta över någonting som är så vanvårdat som vår värld?

Mitt i natten ljuder skott inifrån teatern bredvid José Antonio Maria Vaz bageri. Efter att ha skyndat dit möts José av en tragedi på den upplysta scenen. Den kloka gatupojken Nelio, blott tio år gammal, ligger där skadad och döende. Han ber om att få bli uppburen på taket för att känna de friska fläktarna från Indiska Oceanen. Det tar tio nätter innan han dör.

Under de kommande nätterna får bagaren höra gatupojkens historia - något som ska komma att ändra honom för all framtid. Hur ryms det så mycket visdom i en sådan liten pojke? Och hur kan han ta sin stundande död med sådan ro?

Jag har inte läst Mankell förut. Antagligen har jag avfärdat honom som "deckarförfattare" under den tid jag inte läste deckare. Men han har ju skrivit så mycket annat. Att jag blev nyfiken på den här beror på att jag sett den på listor över 100 bästa svenska böcker och när jag skulle välja en bok som tilldelats Sveriges Radios romanpris för min utmaning Prisat, så fick det bli den här. Den har även nominerats till Augustpriset och Nordiska rådets litteraturpris.

Det är en fantastisk bok och jag är väldigt glad att jag har läst den.