Veckoutmaning: Jag fattar inte grejen

Kulturkollos veckoutmaning - som jag inte kände till, men fann via Mias bokhylla:

Veckans tema heter ”Jag fattar inte grejen” och veckans utmaning handlar självklart precis om det.

Vad eller vem är det du inte fattar? Vem får dig att sitta som ett frågetecken när alla andra hyllar?

Berätta för oss på era bloggar, sociala medier, eller här i kommentarerna, och tagga med #kulturkollo så hittar vi varandras inlägg. Lägg gärna en länk i kommentarerna så att vi och alla andra enkelt kan hitta er.

Ok, här kommer mina:

Bridget Jone's Diary läste jag nästan direkt då den kom ut. Undrar var jag fick fatt på den, det var före internet. Pocketshop antagligen. Den måste ha stått i hyllan och jag ryckte åt mig den. Eller... fanns Pocketshop ens då? Jag torde ha varit 33 år, jag var singel och utan barn och chansen att jag skulle kunna identifiera mig med Bridget borde således vara ganska stor. Men nej, jag kände inte igen mig någon enda stans i ett enda ögonblick. Jag tyckte att den var tråkig och rätt tramsig. Alltså, vad är grejen? Jag fattar verkligen inte. Och nej, jag har definitivt inte sett filmen.

En fisk som heter Wanda. Jag älskar Monty Python - nej, det är inte Monty Python, jag vet - och kan garva läppen av mig åt dem. Men den här... jag fattar inte grejen. Inte en scen, inte ett skämt - finns där några skämt? Tråkig och elak.

50 nyanser... eller som Nanna Johansson skriver, 50 genanser. Nej, jag har inte läst boken, det räcker med utdragen Nanna bjöd på. Genom dem blev jag vaccinerad för all framtid. Först tänkte jag faktiskt att det skulle vara kul att läsa den för att få förfasa mig, men det är inte som med Lyxfällan, att det kan vara skoj att titta bara för att få förfasa sig över hur korkade (eller vad det nu är de är) människor kan vara. Nej, jag inte skulle klara av det. Min inre gudinna dansar salsa. Alltså, jag känner hur jag blir helt röd i ansiktet bara jag skriver det. Skämskudde! Ge mig! Nu! Däremot är det vansinnigt roligt att läsa Bizzybiz blog, 50 Heaves of Puke m fl: I read and review Fifty Shades of Grey so you don't have to. Själva recenserandet börjar i 50 Screams of Hate. När jag läst igenom texten och kom till StereoNinjas kommentar så fick jag ett hysteriskt skrattanfall. Obetalbart!

Ytterligare två böcker som jag inte förstår grejen med är Dumskallarnas sammansvärjning och Liftarens guide till galaxen. Mina ungdomsvänner var helt exalterade över Dumskallarna och Liftaren borde verkligen vara något för mig. Men nej! Jag har börjat läsa på dem åtminstone två gånger vardera, men det bara går inte.