En smakebit på søndag - Iliaden - en cover

Denna vecka utgår smakebiten åter från Astrid Terese på bloggen Betraktninger.

Iliaden på förortssvenska i Dimitrios Iordanoglous Iliaden - en cover.

- Ditt jävla fyllo! Din fega skamlösa fitta! När vågade du sist dra på dig uniformen med de andra soldaterna eller specialstyrkorna? Bara det gör dig livrädd. Bättre att sitta här, i högkvarteret, och sno andelar av dom som vågar säga ifrån, eller hur? Och så har du mage att kalla dig krigsherre? Det enda du dödar är ditt eget folk. Och du kommer undan med det för att du basar över ett gäng nollor. Hade det inte varit så, hade det här varit din sista förolämpning! Jag ska säga dig - walla, jag svär! Att en dag kommer grekerna längta efter Akilles - varenda en av dom. Och då kommer du inte att kunna göra ett skit. Hur mycket du än vill. När dom faller som bowlingkäglor för mördaren Hektor. Då kommer det svida i hjärtat. Att du inte på minsta sätt hedrade den bästa av greker.

Ett av mina teman för året är Grekland. I januari läste jag Kallifatides Slaget om Troja, denna månad är det alltså Iliaden - en cover. Samtidigt läser jag Iliaden, även om jag i ärlighetens namn inte hunnit särskilt långt. Här är motsvarande stycke i tolkning av Ingvar Björkeson.

"Hundögda fyllesvin där, i mod är du hjorkalvens like!
Vågade nånsin du väpnad dra ut i spetsen för hären,
delta i farliga bakhåll själv med achaiernas främsta?
Aldrig! Riskera ditt eget liv, det kom inte på fråga.
Självklart gör du en bättre affär med att stanna i lägret
och roffa åt dig byten från dem som säger emot dig.
Utplundra folket går bra när som du man styr över mesar
- annars hade din skymf, Atrid, nog blivit den sista!
Men du skall höra en sak som jag dyrt och heligt går ed på
vid denna stav som aldrig mer skjuter blad eller kvistar
efter att en gång skilts från sin stam i bergen, och aldrig
spirar av växtkraft i vårens tid sedan bronskniven runtom 
avskalat löv och bark; och nu bär achaiernas söner
samma stav i sin hand när på uppdrag av Zeus de förvaltar
lagen och fäller sin dom - så min ed har bindande verkan.
Den dagen nalkas, jag svär, då bittert alla achaier 
kommer att sakna Achillevs och du får maktlös bevittna,
djupt förgrämd, hur ditt folk i mängder stupar för Hektors,
krigardödarens hand, och vred skall du gnagas av ånger
över att skändligt ha kränkt achaiernas tappratste kämpe."