Gutenberggalaxens nova

 

Gutenbergs tryckteknik ledde till en medierevolution som förändrades Europa. I 1500-talets början spreds litteratur, grafik och vetenskap, men också nyhetsblad om katastrofer, pamfletter om invaderande turkar och religiösa stridsskrifter.

Medan mycket ännu vägde blommade renässanshumanismen genom Erasmus av Rotterdam. Han stod bakom en femtedel av Europas böcker, och skulle ge framtiden ett viktigt arv. Nina Burton skriver om Erasmus och hans tid så att man känner sig vara med när han träffar konstnärerna och de intellektuella – Albrecht Dürer, Holbein d.y., Paracelsus, Thomas More och Luther – lika väl som påvar, kejsare, pedagoger och rebeller. Genom honom möter man en hel epok.

Vilken var Erasmus hemlighet? I sina brev klottrade han självporträtt med dubbla ansikten, och hans förmåga att se två sidor födde ett samtal bortom all fanatism – en dröm om ett gränslöst Europa, där kultur och vetenskap knöt nya samband. Men då religiösa strider började skaka världen fick han mäktiga fiender.

Erasmus visade vilken roll litteraturen kan spela i en dramatisk tid som har många likheter med vår egen.

Jag kände faktiskt inte till Erasmus av Rotterdam - annat än till namnet - när jag började läsa den här boken. Han visade sig vara en väldigt intressant och rätt sympatisk person. Lärorikt och läsvärt. Faktiskt gav jag mig direkt på Wolf Hall i stället för att, som planerat, läsa Hamnet, bara för att jag blev så nyfiken på denna tid och personerna som levde då. 

Inläsaren blev jag dock mest irriterad på. Hon läste för snabbt, envisades att uttala de flesta tyska namn på tyska (med R), vilket bara var störande, i synnerhet som det alltså var inkonsekvent, och uttalade ord fel i alltför stor utsträckning. Sådant stör mig.

Boken vann Augustpriset i fackboksklassen 2016 och passar därmed in i Förkovran.