En smakebit på søndag - Av ingen kvinna född

Smakebiten utgår denna vecka från Mari på Flukten fra virkeligheten. Dela med dig en snutt av det du läser just nu, inga spoilers!

Det här var för fyrtiofyra år sedan och jag minns allt. Lågan fladdrar längst upp på det tvinnade ljuset. Den ser ut som en liten dansös som har fastnat i vaxet. Hennes hårsvall av rök sveper över de flagor av bokstäver som klumpat ihop sig till ord runt historiens axel, en bekännelse som jag nu har blivit anförtrodd. Medan min andning tar fart och sedan saktar in lyckas jag ändra de dödliga skuggornas resa på det fläckade papperet och ett okänt ansikte träder fram, som ett ornament på en gravsten. Denna kvinna som jag aldrig har träffat men ändå tycker mig veta allt om, denna kvinna som jag aldrig har slutat att slå följe med, som jag aldrig kommer att bli färdig med. Så jag bestämmer mig för att låta blicken svepa över det första bladet så att de bedrägliga skuggorna försvinner och nya träder fram, vilka jag gör mig redo att upptäcka och därmed löper risken att förmörka dem ännu mer. Dessa skuggor i mörka skärvor som inte skonar något eller någon, utom i den mest fullkomliga av nätter som är döden före den sista domen.

Prästen Gabriel får en dag ett oväntat meddelande av en kvinna när han sitter i biktstolen. Han kommer kallas till ett sinnessjukhus för att välsigna en avliden patients kropp, och den viskande rösten uppmanar honom att då smuggla ut några anteckningsblock som ligger gömda under den dödas klänning. De fullklottrade blocken visar sig innehålla historien om Rose, som med egna ord berättar om hur hon som fjortonåring såldes till en förmögen godsherre och hur hennes liv därefter förvandlades till ett inferno.

Tredje boken i min Tranan-prenumeration. En riktig bladvändare. Jag läste ut den i natt. Rekommenderas!