Idag utgår En smakebit på søndag från Astrid Terese på bloggen Betraktninger.
Många år senare, inför exekutionsplutonen, skulle överste Aureliano Buendía påminna sig den avlägsna eftermiddag då hans far tog honom med för att visa honom isen. Macondo var då en by på tjugo hus av lera och vildbambu byggda på stranden av en flod med genomskinligt vatten som störtade ned genom en bädd av blanspolade stenar, vita och enorma som förhistoriska ägg. Världen var så ny att många saker ännu saknade namn och för att nämna dem måste man peka på dem med fingret.
Inledningen till Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez.
En riktig klassiker! Har inte läst den. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaJa, och jag borde tagit tag i den för länge sedan, förstår inte riktigt varför det aldrig blivit av.
RaderaDen läste jag då när han fick Nobelpriset. Kan inte påstå att jag gillade den :)
SvaraRaderaAj då! Jag har rätt höga förväntningar på den :)
RaderaTack för smakbiten. Minns att jag tänkte läsa den för många år sedan, men det blev aldrig av
SvaraRaderaBekant bok men ej läst, tack för smakbit
SvaraRaderaKänner till men inte läst. Tack för smakbit!
SvaraRaderaväntar i min bokhylla, tack för påminnelse.
SvaraRaderaEn klassiker som jag inte har läst men det borde en kanske göra någon gång.... ;) Tack för smakbiten!
SvaraRaderaJag har inte läst den här men jag har läst Kärlek i kolerans tid.
SvaraRaderaDen har jag läst för länge sedan. Tack för smakbiten!
SvaraRaderadet här var en läsupplevelse för mig. jag älskade den. tack för smakebit och påminnelse!
SvaraRadera