När karnelvalsveckan börjar går den 27-åriga Katharina Blum på en väninnas maskerad, dansar och förälskar sig i en man. Den man som Katharina Blum förälskar sig i på festen, Ludwig Götten, är efterlyst för bankrån och polisen är på jakt efter honom och hans medkumpaner. Därför kallas Katharina Blum till förhör. Där kränks hon och polisen läcker till tabloidpressen. På löpsedlarna runt om i Tyskland dagen efter står det: "Rånarbruden Katharina Blum vägrar vittna om herrbesök". Efter fyra dagar på söndagseftermiddagen ringer hon på dörrklockan hemma hos kriminalkommisarie Walter Moeding och berättar att hon tidigare på dagen, klockan 12.15, i sin egen lägenhet skjutit ihjäl journalisten Werner Tötges.
En bok som med humor kritiserar skvaller och jakten på syndabockar. En bok som i vår tid också har mycket att säga oss.
Jag gillade verkligen den här boken - faktiskt lite till min förvåning. Jag postade ett utdrag ur den för En smakebit på søndag där jag konstaterade att jag var ytterligt förtjust i Bölls lite omständliga språk med humoristisk underton. Generellt tycker jag verkligen inte om omständligt eller tillkrånglat språk, men han gör det så satans snyggt att jag blir helt lyrisk. Tyvärr har jag skickat boken vidare, så jag kan inte leta fram något annan textsnutt, utan det får bli en upprepning:
Det hela - till exempel Göttens och den ominöse, till schejk föklädde Karls uppdykande - medgav dock slutsatsen angående en märklig sorglöshet i det sällskapliga umgänget. Detta hade hittills inte förklarats tillräckligt för honom och han räknade med att vid förhöret av de båda berörda eller ifrågavarande damerna få plausibla förklaringar. Henne, fru Woltersheim, kunde man inte bespara förebråelsen, att hon inte direkt var nogräknad vid valet av sina gäster. Fru Woltersheim undanbad sig sådana mästrande råd av en betydligt yngre herre och hänvisade till att hon inbjudit de unga damerna att komma tillsammans med sina vänner, och att det verkligen var henne fjärran att be de vänner, som hennes gäster hade med sig, om legitimation och polisens strafflöshetsintyg.
Och nog är det sant att boken har mycket att säga oss även i vår tid. Eller kanske snarare än mer i vår tid, där vad som helst för dynga kan spridas på några minuter över halva världen via sociala medier.
Och detta var min fjärde bok på månadens språk för september, tyska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar