tisdag 4 januari 2022

Största läsupplevelserna 2021 #1

 

Jag tror att det är Helena, Ugglan & Boken, som brukar formulera sig så: Största läsupplevelserna och inte Bäst(a böckerna). Jag tycker att där finns en skillnad och att Ugglans formulering visar på något väsentligt. 

2021 har varit ett fantastiskt år när det gäller att ge mig stora läsupplevelser. Jag brukar alltid ha svårt att begränsa mig och att välja de där sedvanliga tio har varit svårt. Jag tror att jag vanligen har angivit tolv.

Men varför ska jag begränsa mig? Om jag har haft fler än tio fantastiska läsupplevelser, varför inte ange dem? Dessutom har jag klämt 160+ böcker i år och nog måste det rimligen vara lättare att välja De tio bästa om man läst 50 än om man läst 230 böcker på ett år. Sant?

Således... har jag bestämt mig för att lista alla mina stora läsupplevelser för året, och eftersom det blir 19 stycken, så delar jag upp dem på två inlägg. Här är de (åtminstone delvis) lite nyare böckerna.


Kirke hade jag haft på läslistan en längre tid - längre än Millers The Song of Achilles, som hamnade på min topplista för 2020. Kirke uppges vara litteraturens första häxa - en ond sådan. Efter två och ett halvt millennium ger Madeline Miller Kirke upprättelse. Klockren! Och jag älskar ju grekisk mytologi.



En fantastik bok, vinnare av Women's Prize for Fiction 2021. Clarke skriver fram en "värld" som känns ända in i magen och som jag fortfarande bär med mig, ser för mitt inre. Jag tyckte att den var helt enastående. 



Jag hade den på läslistan redan hösten 2020. Vill minnas att jag började lyssna på den, men kände att jag behövde mer tempo just då - ja, det var inte så lång snutt jag lyssnade på. Så vann den Bookerpriset och jag tyckte att jag bara måste läsa den. Och den är verkligen precis så bra som alla säger. Så himla värd Bookerpriset. Dessutom verkar Douglas Stuart vara en så oerhört sympatisk person. 



Ytterligare en bok som fanns på läslistan ett bra tag - och som alla sa var bra - innan jag kom till skott. Ja, den var verkligen bra. Vinnare av Women's Prize for Fiction 2020 och verkligen värd det.



Jag vet inte riktigt hur jag hittade den här boken. Jag tror att den kom upp som förslag på Goodreads. Costapriset - som den tilldelades 2020 - hade jag ingen som helst koll på då. Men hur kan man inte falla för den titeln och det omslaget? Helt fantastisk bok, magisk, om sjöjungfrun som fångas av sportfiskare och mannen som förbarmar sig över henne. Jag lyssnade på den och uppskattade verkligen att höra den karibiska engelskan - även om jag inte kan avgöra hur autentisk den var; huvudinläsaren ska vara född i GB. Roffey är från Trinidad. Den är tyvärr inte översatt.



Kortlistad för Bookerpriset 2021 och utan att ha läst de andra får jag en känsla av att det stod mellan denna och Galguts The Promise. En fantastisk och mångbottnad bok. Inte helt lättläst, det är mycket växt- och djurnamn (och då menar jag inte 'hund', 'älg' eller 'skata') och astronomi. Växtnamnen gick dock rätt bra, tack vare mitt trädgårdsintresse, och astronomin också, tack vare intresse på populärnivå. Jag antar att det var en del medicinska termer också, men dem reflekterar jag inte över, så länge de är korrekta.


Vinnaren av Internationella Bookerpriset. Stark, obehaglig, berörande och mycket bra.



En av de åtta i Årets världsböcker. Grym - som jag tycker att kinesisk litteratur tenderar vara - men mycket bra. 
 

  

Jag läste Gentlemen först hösten 2020. Jag vet inte riktigt varför jag inte läste den när den kom ut och alla andra läste den. Jag var i ålder. När jag väl kom till skott kändes det surt att jag hade missat något så underbart, som jag garanterat hade älskat, under alla dessa år. Så i början av 2021 tog jag mig an de följande två delarna. Jag räknar dem som en bok här. Jag älskar Östergrens sätt att skriva fram magi - helt utan tillstymmelse till magiska eller utomvärdsliga inslag. Han har en förmåga att skapa världar. Världar man kan kliva in i. Jag tror att det är vad som skiljer ut böckerna som jag listar som 'största läsupplevelserna'. Just det att de inte bara berättar en bra historia på ett snyggt språk, utan faktiskt skapar en värld jag kan kliva in i. 

4 kommentarer:

  1. Hörde en podd prata om Piranesi och blev ännu mer sugen på att läsa den efter det. Den verkar jättebra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte så himla mycket om den. Den sitter liksom kvar i magen på mig. Fast det är inte en bok för alla. Har väldigt svårt att lista ut om det skulle vara något för dig. Jag trodde ju att du skulle gilla Minnet av vatten, och se hur det gick med den, ha ha!

      Radera
  2. Många böcker här som jag också tyckte var bra. Piranesi älskade jag att läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var kanske årets allra starkaste läsupplevelse.

      Radera

Tisdagstrion - Tomtar och andra väsen

  Tisdagstrion utgår från Robert på Mina skrivna ord . Veckans tema är: Tomtar och andra väsen i nordisk folktro Det får bli ett inlägg i al...