tisdag 22 februari 2022

En röst i dimman



Kaneko Tōta (1919-2018) var en framträdande japansk haikupoet, känd för sin avantgardistiska poesi, men också en självklar arvtagare till de stora klassiska japanska mästarna. Han hade ett stort inflytande och skapade sig en egen skola inom den samtida japanska haikun och har även fått många efterföljare internationellt
T
ōtas haiku presenteras här för första gången i en egen volym på svenska i tolkning och urval av japanologen Herbert Jonsson.
Utgåvan ingår i Bokförlaget Tranans Cikadaserie, där poeter som mottagit det svenska Cikadapriset presenteras.

Tōta var inte så noga med de klassiska reglerna för haiku, 5-7-5 stavelser (eller snarare mora), årstidsord (kigo) och så vidare. Bilderna är också helt annorlunda, mer moderna. Det vemodiga, naturlyriska finns inte på samma sätt, här möter vi alltifrån fyllon som skrålar till folk som sitter och skiter, absurda bilder och en hel del humor. Bäst tycker jag ändå om de dikter som har ett drag av naturlyrik och ett mått av magi i sig. En trevlig bekantskap!

Några exempel på Tōtas diktning:

Om man fyller staden
med ultramarin
syns släktskapet med selleri

Röd noshörning
när den sätter sig i bilen
sticker hornet ut

Här finns en svart katt
när den springer längs stammen
faller gryningsstjärnor

Plommonträden i blom
hela trädgården
har fyllts med blåhaj

Med en levande 
rå köttighet
har flinten vuxit

Björnen är utsvulten
glufsar girigt i sig kaki-frukterna
och skjuts ihjäl


Boken passar för utmaningen Förkovran, under 'Lyrik' samt Kaosutmaningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bokslut februari

  Här finns den ursprungliga planen för februari, men hur blev det då? Det har varit överjävligt på jobbet och jag har jobbat över i princi...