Veckans mening utgår från Robert på Mina skrivna ord. En mening från veckans läsning, som av en eller annan anledning fått mig att stanna upp.
När mina upprörda spikskor plötsligt
förvandlades till skära tofflor
förvandlades till skära tofflor
med kaninöron på.
Jag har faktiskt inte läst Kristina Lugn förut. Inte heller sett någon av hennes pjäser. Den här fick följa med hem från bibblan med typ tio andra diktsamlingar.
Efter att ha svarat på Mias helgfråga igår, den om att hitta lässtunder i vardagen, kom jag på att jag borde lägga ut böcker, företrädesvis lyrik, lite här och där i huset. Hundstunden hamnade på toan och det är faktiskt den jag har läst mest av. Man hinner gott och väl att läsa en dikt eller två medan man kissar. (Och vill man gömma sig för krävande barn och hushållsarbete ett tag, så hinner man läsa fler)
Och meningen... ja, jag tyckte att det var en rolig bild. Påminde mig om den där boken Robert skrivit om några gånger, med en karl klädd i rosa kaninkostym på omslaget.
Så roligt att se vilka spännande meningar andra hittar!
SvaraRaderanu är det länge sedan jag läste något av Kristina Lugn, men hon dyker ju upp allt som oftast i tidningar och tidskrifter.
SvaraRaderaDu tänker antagligen på "Folk med ångest" och den titeln passar väl på Kristina Lugn också ... men hon kunde skriva!
SvaraRaderaNej, det är faktiskt inte Folk med ångest. Där är det väl ingen människa i kanindräkten? Det är en annan. En svartmuskig (får man säga så?) karl i kanindräkt.
RaderaBeskriver en snabb växling i känsloläget kanske, från vasst till milt?
SvaraRadera