Tisdagstrion - Tomtar och andra väsen

 

Tisdagstrion utgår från Robert på Mina skrivna ord. Veckans tema är: Tomtar och andra väsen i nordisk folktro

Det får bli ett inlägg i all hast och utan mycken eftertanke, ity jag är helt slutkörd. Men jag vill vara med i alla fall. 

Pascal, ett av landets system för dem som har sina läkemedel i dospåsar, har krånglat i minst en vecka och idag kraschade det helt. Typ alla mina patienter har dospåsar av den enkla anledning att alla mina patienter är gamla och mycket sköra. När Pascal ligger nere kan jag inte jobba och det utgör en mycket stor risk för patienterna när jag inte kan se vilka läkemedel de har och göra de förändringar som behövs. Har ni sett detta uppslaget på löpsedlarna? Nej, just det! Det är ju bara gamla och sköra, yngre svårt sjuka och intellektuellt funktionsnedsatta som drabbas. De kommer inte ringa kvällstidningarna och gapa. 

Stallo tänjer på verklighetens gränser. När du läst den är ingenting sig likt.
Den bild som naturfotografen Gunnar Myrén tog i mitten av åttiotalet när han flög över Sareks nationalpark lämnade honom ingen ro. Vad var det egentligen som rörde sig bland björkarna i den vidsträckta dalgången?

Det var ett tag sedan jag lyssnade på den här. Jag tänkte då att jag måste lyssna på Stalpi också, men det har inte blivit av. Jag vill definitivt läsa mer av Stefan Spjuth.

Det får bli Underfors igen. Baksidestexten gör inte boken rättvisa. Jag gillade den verkligen. Det var en sådan där bok som dröjde sig kvar när jag läst den.

Urban fantasy som gräver sig ner under Helsingfors gatstenar och blandar det vardagliga med det övernaturliga. När Alva och Joel träffar den oemotståndliga Nide lockar han dem med sig till en helt ny värld, som ruvar på faror, förmågor och begär. Tillsammans måste de uppbåda varje uns av styrka och skicklighet för att överleva. 

Just andra samlingen har jag inte läst, bara första, men det var så snyggt omslag, så jag valde den här i alla fall. Hon har skrivit otroligt mycket noveller, den kära Selma, vilket jag inte alls var medveten om förrän jag började kolla upp hennes alster på Storytel. 

Och när jag nu har trollat mig igenom temat, så kan jag inte låta bli att lägga till en liten bonus.

Jag som i princip aldrig tittar på film - eller tv - längre, blev helt till mig när jag såg trailen för Gräns och såg faktiskt till att se den. Och jag är förundrad över hur mycket jag tyckte om den - trots att den är så obehaglig. 

Jag får titta in till er andra i morgon, för i kväll kommer jag inte att hinna, men det ska bli kul att få tips.