söndag 15 december 2019
Pärlfiskaren
Miranda är den skickligaste pärlfiskaren av alla. I den här berättelsen sveps vi med henne ner i djupen, in i en värld där pärlor sjunger på havets botten, med gormkrabbor och, om det vill sig illa, roshajar.
Miranda hittar de vackraste pärlorna i djupen och vet att ögonstenen, den mytomspunna och värdefullaste pärlan, kan bli hennes. Men vad ska hon ta sig till med Syrsa, barnet hon tvingas göra sällskap med? Syrsa som pladdrar och som inte ens kan dyka utan att röra upp sand!
Karin Erlandsson för oss till ett främmande men alldeles självklart land med nya ljud, smaker och dofter. Hon berättar en betagande historia om längtan, begär och vänskap, om vad som egentligen är viktigt i livet.
Pärlfiskaren är en äventyrsberättelse för barn och ungdomar, eller varför inte för vuxna.
Den här boken läste jag för min Astrid, 8 år. Jag fick nys om den via Instagramkontot barnensboktips. Jag kände att den kanske var lite svår för min lilla Nasse - hon är inte särskilt mogen för sin ålder - men hon upprepade förnärmat varje gång jag frågade att den var jättebra, att hon inte ville byta bok utan höra vidare. Adlibris anger 9-12 år.
Den var rätt speciell och jag tycker att man märker att författaren är finsk. Det är någonting i finska barnböcker som skiljer sig från svenska, något som jag inte för allt i världen kan sätta fingret på. En fin berättelse, inte särskilt tillrättalagd, med något stillsamt och lågmält över sig, trots det äventyrliga.
Pärlfiskaren är första delen i Legenden om ögonstenen. Följande delar heter: Fågeltämjaren, Bergsklättraren och Segraren.
Boken belönades med Runeberg Junior-priset 2018 och nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris samma år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En smakebit på søndag - Jag tar inte farväl
Smakebiten utgår från Astrid Terese på Betraktninger . Dela med dig en snutt av det du läser just nu; inga spoilers! Snön föll tunt. Fältet ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar