En smakebit på søndag - Havsboken

Denna vecka utgår smakebiten från Astrid Terese på Betraktninger. Dela med dig en snutt av det du läser just nu; inga spoilers!

Ja, i ärlighetens namn så var det någon dag sedan jag lyssnade klart på Morten A. Strøksnes Havsboken, men Handke var så förbålt tråkig och Coetzees Onåd har jag inte riktigt kommit in i än. Och eftersom det var en ljudbok och jag inte hade tillgång till den skrivna texten, så återger jag citatet med viss reservation.

Fler människor har besökt världsrymden än de stora havsdjupen. Vi har bättre kunskap om månens yta, ja till och med om de uttorkade sjöarna på mars. Där nere är livet som en dröm av det slag det tar lång tid att vakna ur. Ner genom hela vattenmassan regnar, eller snarare snöar det, kontinuerligt organiskt material, och ett hissnande antal skilda och specialiserade varelser begagnar sig av allt som dalar ner till dem. Bara genom stickprover har man de senaste åren funnit så många nya arter i djupet att vissa forskare tror att detta ekosystem totalt kan rymma åtskilliga miljoner arter. Det mesta av livet i havet försiggår visserligen i det översta vattenskiktet, för där är varje art talrikare, men de flesta arterna finns i djupen. Nästan alla livsformer där nere äger förbluffande egenskaper, som om de hörde hemma på en annan planet eller vore skapade i en fjärran urtid när andra regler gällde och vilken fantasi som helst kunde förverkligas.

Boken läste jag för utmaningen Naturlig läsning som utgår från Fannys journal.