tisdag 6 juli 2021

Tisdagstrion - Bokomslag med ansikte på

 

Tisdagstrion utgår från Helena på Ugglan & Boken och veckans tema är alltså Ansikte på omslaget

Vera plockade jag åt mig på en loppis, för en femma eller så. I kassen jag bar hem låg säkert tjugo böcker. När vi kom hem satte jag mig vid köksbordet - jag var hos mamma i Skåne då - och öppnade bok för bok och läste en liten bit. När jag kom till Vera kunde jag bara inte sluta; jag vet inte riktigt vad det var som fångade mig så. Jag övergav boken jag höll på med och läste ut den i ett svep. 

Jag tycker så mycket om det här omslaget och flickan på bilden är så makalöst söt. Jag kan inte sluta titta på henne.


Inget helt ansikte förvisso, men det får duga. Läkaren är en av de där böckerna som kom i Bra Böckers bokpaket. Jag måste ha läst den när jag var i 18-, 20-årsåldern och jag minns att jag blev som besatt. Jag ville bli läkare så mycket så att det gjorde ont i mig - men insåg det omöjliga. Usla betyg hade jag från gymnasiet och matte och fysik var mina sämsta ämnen. Boken är skriven av en läkare och den är garanterat fri från mys och pys, kärlekstrams och liknande. Det är slit, slit, slit boken igenom - om jag minns rätt; jag har inte vågat läsa om den. Varför detta utgjorde en sådan obetvinglig lockelse på mig förstår jag inte, men trots att jag inte minns ett smack av boken, så minns jag den där förtvivlade, intensiva längtan efter att bli något som jag bara inte kunde bli. 
Att jag sedan, på gamla dar, faktiskt blev läkare har emellertid ingenting med boken att göra.



Den globala uppvärmningen har förändrat världen geografiskt och politiskt. Krig utkämpas om vatten, och Kina har tagit makten över Europa. Också över Skandinaviska Unionen, som ockuperats av den mäktiga staten Nya Qian.

Här, långt uppe i norr, går sjuttonåriga Noria Kaitio i lära för att bli temästare, samma befattning som hennes far haft före henne. Det medför stort ansvar och djupa hemligheter. Bara temästaren känner till var de dolda vattenkällorna finns. Som den naturliga källa Norias far har hand om – källan som förser hela Norias by med vatten.

Men hemligheter förblir sällan hemligheter. När Norias far dör börjar armén övervaka både Noria och hennes by. Och när vatten i allt högre grad blir en bristvara tvingas Noria välja mellan att slåss och att skydda sig själv, mellan kunskap och släktband.

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. 


11 kommentarer:

  1. Minnet av vatten är jag ju nyfiken på. Tack för påminnelsen!

    SvaraRadera
  2. Minnet av vatten har jag tänkt läsa, och Vera också. Kanske skulle börja med den, eftersom du blev så fångad. Tack för tips!

    SvaraRadera
  3. fina omväxlande ansikten, känner till men inte läst.

    SvaraRadera
  4. Flickan på omslaget till Vera är verkligen speciell. Inte någon egentlig skönhet, men ändå är det som du säger att man inte kan sluta titta på henne.

    SvaraRadera
  5. "Vera" är en av mina hyllvärmare. Vet inte varför ...?

    SvaraRadera
  6. Tack för tipsen. Den första har jag bland mina olästa.

    SvaraRadera
  7. Har inte läst någon av böckerna i din trio. Tack för tips!

    SvaraRadera
  8. Vera och minnet av vatten har jag läst och gillat. känner igen omslaget på Läkaren

    SvaraRadera
  9. Vera tyckte jag också väldigt mycket om. Öppningssidorna är ju helt underbara. Minnet av vatten har jag i läslistan. Roligt att du har med en bok som gjorde intryck på dig som barn - och att du sedan blev läkare också.

    SvaraRadera
  10. Minnet av vatten ska jag verkligen försöka läsa i år!

    SvaraRadera
  11. Tack för tipsen. Vera har jag stående bland mina olästa.

    SvaraRadera

TBR november

  Nej, det gick lika pruttdåligt med läsandet som tidigare månader. Det tänker uppenbarligen inte ge med sig. Jag l ä s t e inte en enda bok...