Osebol

Osebol är en by vid Klarälven i norra Värmland. Sedan mitten på förra seklet har många flyttat härifrån, i takt med att skogsbruket har automatiserats och Sveriges befolkning alltmer koncentreras till storstäderna.

Affären har lagt ner, slalombacken är igenväxt och bron över älven har stängts för trafik. Samtidigt pågår livet. Här bor både sådana som ärvt gårdarna i generationer och sådana som flyttat hit från när och fjärran. Människor åldras och barn växer upp.

Osebol är en intervjubok av journalisten Marit Kapla som är uppvuxen i Osebol. Hon har intervjuat så gott som alla av de cirka 40 vuxna invånare mellan 18 och 92 år som bor i byn nu. Deras livsberättelser ger en mångfasetterad bild av livet i en värmländsk by, förr, nu och med tankar om framtiden. Människors sorg, glädje, oro och humor färgar en detaljerad, personlig och levande gestaltning av svensk – och global – nutidshistoria.

En avfolkningsbygd i Värmland. Inte Norrland, men norröver - i ett Sverige där mitten ligger i Mälardalen - och tassemarker. Och så stjärnhimmel på omslaget. Det lockar naturligtvis mig.

Och jag tycker om det. Att lyssna på människorna. De där människorna som befolkar Karin Brunk Holmqvists romaner, ja kanske inte de riktiga originalen, men de runt omkring. Fast på riktigt. Jag har ju faktiskt valt till yrke att lyssna på människor. Vad de säger och vad de inte säger. Och jag skulle väl inte valt det om jag inte just tyckte om att lyssna på människor.

Jag inser att jag gillar intervjuböcker. Egentligen är jag osäker på om jag läst några andra än den här och Aleksijevitj - hon är fantastisk! - och alla (fyra, får man kalla det alla?) först i år. En fin genre. Jag vill läsa fler. Vad finns det för intervjuböcker egentligen?