The Bear and the Nightingale

Som vanligt ligger jag efter med mitt bokdagbokande. Den här lyssnade jag på i juli.

In a village at the edge of the wilderness of northern Russia, where the winds blow cold and the snow falls many months of the year, an elderly servant tells stories of sorcery, folklore and the Winter King to the children of the family, tales of old magic frowned upon by the church. But for the young, wild Vasya these are far more than just stories. She alone can see the house spirits that guard her home, and sense the growing forces of dark magic in the woods... 

Det här är första delen i Winternight Trilogy, följande är The Girl in the Tower och The Winter of the Witch.

En bok full av väsen från den ryska sagan och en saga är det verkligen, av den mörkare sorten. Och sagor tycker jag om! Gammalt möter nytt - i form av den ortodoxa kyrkan, som inte accepterar någon konkurrens. Lite läskig var den allt. Vid något tillfälle fick jag stänga av boken när jag var ensam hemma, i mörkret, och lyssnade. Men jag är ju så harig. Ni som läser skräck skulle inte tycka att den var läskig alls, utan undra var i herrans namn jag lyckades hitta något skrämmande :)

Riktigt trivsam lyssning.

Fast varför inläsaren envisades med att läsa med rysk (antar jag) brytning förstår jag inte. Fast det är kanske ett allmänt antagande i USA; i Ryssland talar man amerikanska med rysk brytning. Och i Tyskland amerikanska med tysk brytning. Och i Storbritannien amerikanska med engelsk brytning. Ja ok, ursäkta mitt raljerande då!